Hultsfreds slätt
Utan Gustav IV Adolf inget Hultsfred! Hans beslut att förlägga Kungl. Kalmar regementes övningsplats till Hulingsryd var förutsättningen för Hultsfreds framväxt. Utan regementet är det knappast troligt att järnvägarna dragits just här. Utan järnväg hade inte Hultsfred blivit en expanderande industriort. Den historien vill Hultsfreds hembygdsförening levandegöra.
Hultsfreds Slätt är landets mest kända övningsplats. Det var här Vilhelm Mobergs Rasken excerserade och det var här Astrid Lindgrens Emil i Lönneberga levde loppan och tittade på skäggiga damen. Albert Engströms officerskarikatyrer är inspirerade från hans tid på Slätten.
Regementet grundades 1623 i Kalmar. Karl XI påbjöd 1680 att varje överste skulle hålla kompanimöten minst en gång i månaden. En gång om året skulle hela regementet dras samman på en ”slät och tjänlig plats och kampera där i 14 dagar”.
Första gången Kalmar regemente övade på Hultsfreds Slätt var 1685 men då var Staby vid Högsby den fasta övningsplatsen.
Tre år senare den 22 augusti 1688 tog Karl XI in på Hulingsryds gästgivargård för att dagen därpå inspektera regementet på Slätten. Han lär då ha anbefallt att en stjärnskans skulle uppföras.
Under Karl XII (1697-1718) fanns det inte mycket tid att öva trupp vare sig i Staby eller i Hultsfred eftersom kungen ständigt låg i fält med sin här. Det berättas dock att han en gång åt middag i en lövad berså på Hultsfreds Slätt.
När Staby i Högsby blev för trångt och utskänkningsställena inte räckte till flyttade regementet till Mariannelund. Där var klimatet inte bra så det blev bara en kort sejour. Så blev Hultsfreds Slätt ordinarie mötesplats för Kungl. Kalmar regemente 1796-1918.
När första världskriget just var slut var också regementseran i Hultsfred över. Då det var dags för nästa flyttning, denna gång till Eksjö.
Vad var då Hultsfreds Slätt? Först och främst var det den stora öppna platta ljungheden på ca 80 hektar, väl lämpad för tidens militärövningar.
Där tränades knektarna och deras befäl under några sommarveckor varje år. Från början fanns bara några få byggnader och knektarna inkvarterades i tält. Med tiden blev det fler och fler byggnader, som mest var de över 60.
Regementet bestod av åtta kompanier:
Livkompaniet, Vedbo kompani, Aspelands kompani, Sevede kompani, Östra härads kompani, Uppvidinge kompani, Västra härads kompani och Konga kompani
Musik och fest inget nytt i Hultsfred
Redan 1798 anställdes de första musikerna och musikåren utvecklades snabbt. En av Europas mest kända fagottisten Franz Preumayr från Tyskland, blev musikdirektör i början av 1800-talet. Hjalmar Meissner, med en imponerande musikalisk karriär, ledde musikkåren från 1887 – 1917. Under hans tid gav kåren bejublade konserter runt om i landet.
Midsommarfesten var den allra största och kanske mest festliga tillställningen på Hultsfreds Slätt och lockade många besökare inte bara från den närliggande trakten. Då fick de flesta, inte bara officerare, besök av sina anhöriga. Dans, karnevalsupptåg, parader, tävlingar, lekar och andra upptåg uppskattades av många, medan somliga föredrog ölhallen. Men först skulle alla kompanier defilera förbi regementschefen. 1 700 man var det 1882! På kvällen höll officerarna traditionsenligt bal i officersmässen. När Hultsfred fått järnvägsförbindelse med andra orter anordnades lustfärder till Slätten. Midsommarfirandet 1882 besöktes av minst 5 000 personer. Extratåg sattes in för att transportera alla som ville delta i festligheterna.
I en tidningsartikel från slutet av 1940-talet kan man läsa en intervju med Klara Andersson och få en liten inblick i livet på Slätten. Hon föddes 1876 på Hultsfreds Slätt där hon växte upp med sin mor Johanna Lovisa Blomberg som sålde mjölk och bröd till beväringarna. Redan som 10-åring hjälpte Klara sin mor med arbetet på Slätten och det dröjde inte länge förrän hon serverade på Nässjökällaren. Där langade hon ut stora ölsejdlar för 10 öre styck till beväringarna. Klara jobbade och drev kafé på Slätten fram till nedläggningen 1918 och var mycket omtyckt och respekterad. Till Klara-dagen i augusti 1912 fick hon en gratulationsdikt skriven av ingen mindre än distinktionskorpralen J. E. A. Högstedt, Pälle Nävers pappa.
”Det var roligt på Hultsfreds Slätt, det kan fler än jag intyga”, säger hon i artikeln. Man dansade mycket om kvällarna och i regel dansade beväringarna väldigt bra men hon minns att Göth (sedermera känd folklivsskildrare och författare) inte kunde konsten så värst. ”Jag minns att när jag dansade med honom första gångerna så trampade han mig på tårna alldeles förskräckligt.”
Ända till mitten av 1940-talet hade hon brevkontakt med den kanske mest kände av alla indelta soldater, Vilhelm Mobergs far, Rasken.
”Själv kan gubben inte skriva”, berättar Klara i artikeln och visar brev från Moshultsmåla, Moshult. ”Det är mor Ida, författarens mor som skrivit breven. Klara berättar att Carl Moberg var snäll och hjälpte till vid söndagsrusningen på kaféet. I breven påminde han henne om det glada livet på Slätten.
I dag är ljungheden bebyggd med villor. Många av byggnaderna är flyttade. Officersmässen finns i Eksjö, Stora förrådet står i Ankarsrum, en mathall har hittat till Målilla hembygdspark… Men det finns en hel del kvar. I den höga tallskogen kan vi se ett fantastiskt skyttegravssystem. Stensatta hålor i marken minner om kokgroparna. Grundstenarna visar var lägerhyddorna stod. Officersdasset, en förläggningsbarack, musikpaviljongen, gevärssmedjan, officerskasernerna Skedala och Backamo finns fortfarande kvar. I proviantförrådet – av knektarna kallat Fläskförrådet – finns idag Rätt & Slätt, en utställning om livet på Slätten, skapad i samarbete med Virserums Konsthall. Utanför står den åtta ton tunga minnessten som restes 1927 över regementets 122 år i Hultsfred.
Kalmar läns museum med Hella Schultze genomförde år 2000 en inmätning av de mest centrala delarna av Slätten. I dag är den delen av det forna regementsområdet som inte är bebyggt med villor förklarat som fast fornlämning. (RAÄ 174 m fl)
En stig på ca 2 km med 24 informativa skyltar leder dig runt området och ger dig en uppfattning om livet, platsen och byggnaderna.
Den sista kvarvarande förläggningsbaracken är numera ett föreningshus och där ligger Hultsfreds forskarstuga, ett informationscentrum om gångna tiders Hultsfred med omnejd.