Bergebo

Bergebo är ett husartorp från Visböle i Vena socken uppförd i mitten av 1700-talet. Denna byggnad minner om den tid då Sveriges försvar huvudsakligen bestod av indelta soldater. Ovanför ytterdörren sitter ett typiskt emblem som visar att här bor en husar med rotens nummer och namn. I detta fall Bergebo nr. 14.

Rusthållet sägs ha varit ett av de bästa och högst uppskattade i ”Överstelöjtnantens kompani”, senare Södra Vedbo skvadron, Smålands husarregemente

Torpet var bebott ända fram till 1940 och flyttades till hembygdsparken där det kunde återinvigas 1942.

Hela landet var indelat i ”rotar” och varje rote var skyldig att ansvara för en soldat. En rote kunde vara en eller flera gårdar eller en liten by och bönderna skulle hålla soldaten med ett torp och hjälp med sådd och skörd, särskilt om soldaten var ute i krig eller övade. En soldat var ofta en aktad man och inte minst vid högtidliga tillfällen i socknen då soldaterna eller knektarna, som de kallades, paraderade i sina högtidsuniformer.

Sveriges försvar byggde till stor del på bondpojkar och det förekom en hel del protester eftersom systemet med ”indelningsverket” ställde krav på bönderna. De ville ju helst ha sina söner och drängar hemma på gårdarna för att arbeta och därför försökte roten ibland att mönstra pojkar som kanske inte motsvarade den kvalitet som krigsmakten efterfrågade. Sverige förde ju stora krig under 1600-1700-talet så det gick åt en hel del soldater.

Indelningsverket var i bruk från tidigt 1600-tal till 1902 då det avvecklades och den allmänna värnplikten infördes.

Kungligt besök i Hultsfreds hembygdspark 1954. Husaren Sven August Kask och hans hustru Anna Kristina hälsar på Kung Gustaf VI Adolf.

Husartorpet på sin ursprungliga plats i Visböle