Hultsfreds hembygdspark

Under flera år anordnade hembygdsföreningen stora hembygdsfester på Slätten men blev husvilla när Landstinget köpte området. Längtan efter festligheter blev dock för stor. Efter sänkningen av sjön Hulingen 1924 fanns ny mark att tillgå då gammal sjöbotten hade blivit ängsmark. Hembygdsföreningen skrev till kommunalnämnden om behovet av ny mark både till fester och för byggnader till en framtida hembygdspark. Hultsfreds köping köpte ”Åängarna” 1932 och både idrottsplats och folkpark anlades. 1934 flyttades de första byggnaderna dit och Hultsfreds Hembygdsförening kunde anordna den 15:e Smålandsdagen som blev den första festen i Hultsfreds Folkets Park.

Syftet med hembygdsparken är att för nutidens människor visa upp äldre tiders historia och kultur. I den första programförklaringen kan man läsa att man vill ”samla dels byggnader, som belysa traktens forna militära roll, dels exponenter för det gamla byggnadsskicket i Hultsfredstraktens gamla byar och gårdar.”

Alla byggnader som finns i parken är hitflyttade.
I så stor utsträckning som möjligt har de behållits i det skick de hade på den ursprungliga platsen, även möbleringen är i huvudsak typisk för den tid husen var bebodda, främst 1800-tal och tidigt 1900-tal.

Samtliga boningshus har elektriskt ljus, något som inte fanns ursprungligen.

Hembygdsföreningen hade även under många år ansvaret för Folkparken och föreståndare blev från 1935 och många år framåt eldsjälen Janne Larsson, som också hade huvudansvaret för hembygdsparken från starten till sin för tidiga död 1952. Janne var en driftig eldsjäl och måste nog anses vara den som ”skapade” den hembygdspark vi idag kan glädjas åt.

Till minne av Janne Larssons insatser finns en liten bronsstaty som heter ”Nya vingar”. Den är skapad av Stockholmskonstnären David Wretling och restes i maj 1954. Statyn är placerad invid Dalsebostugan.