Våra böcker

Vissa program från Smålandsdagarna i gamla tider finns till salu.  

Du kan bland annat läsa om Fältskären Rosén och om hur det skulle bli ordning och reda i Hultsfred 1928. Du kan läsa om Albert Engström som ritade karikatyrer av befälen på Hultsfreds slätt, om eleganten Mille på hotellet, och om barndomsminnen från Villa Lori. Du kan läsa om det rika musiklivet i Hultsfred från 1700-talet fram till 1980, om fanjunkaren Schreiber som föddes i Stralsund 1789 och dog i Lönneberga 1859. Du kan läsa om den store målaren Marcus Larson som på väg hem från ett besök på slätten såg sin ståtliga och märkliga ateljé som ett flammande eldhav och mycket, mycket mera.

Meddelande nr 8 från Hultsfreds Forskarstuga innehåller 14 artiklar med stor variation. Du kan läsa om Husaren Kask – 50 år i kronans tjänst, Min morfar från Stora Horva, Batteritillverkningen i Hultsfred. Hur började det? Du kan läsa om Hultsfreds telefonstation, Från Haga till Valhall – en historia om samlingslokaler, Harald Tigerström, Sveriges sötaste fotbollstränare och Kom in å ät! -Nostalgiska minnen från barndomen i slutet på 60-talet och mycket, mycket, mera. Vi hoppas att du ska få en trevlig stund med vår skrift.

I Meddelande nr 5 kan du bland mycket annat annat läsa om Smålandsdagen som drog 10 000 besökare 1925, om Alfred Werner, Hultsfreds förste riksdagsman, om Hultsfreds bryggeri och om den målande militären Lindblom som målade altartavlorna till Vena kyrka. Du kan också läsa om Lilla Torget i mitten av 1900-talet och om hur Allan Bernving minns sin roligaste efterkrigsjul.

Meddelande nr 2 fortsätter förra årets påbörjade redogörelser för historiska händelser, personporträtt och miljöbeskrivningar. Den innehåller 13 artiklar med stor spännvidd. Du kan läsa om indelte soldaten 121 Wackers rymning, anhalten Slätten, en syndabock och det ständiga knektehållet, Hulingsryd, Tor Johansson, Hultsfreds realskola, Emarps station, Janne Larsson, Gotthard Sjölanders minnen från gymnasiets tidiga år och mycket annat.

Boken har två syften, dels är den författarens ambition att teckna ett porträtt av Hultsfreds hittills mest kände och framgångsrike politiker, dels att beskriva några av de viktigaste, mest spännande och lite udda händelser som utgör delar av Hultsfreds historia. Tor Johanssons mest aktiva tid som politiker i Hultsfred inföll under åren 1945- 1973 och han måste anses som den som till mycket stor del präglade samhällets utveckling "från by till storkommun".

På halv stång är en kriminalroman. Den handlar om ett avskyvärt brott som begås i den halvt fiktiva småländska musikmetropolen Hularyd och under ett par höstmånader utreds av en grupp kriminalare från Kalmar med bistånd av den lokala polisen. Det är en historia med uppdiktat innehåll och till detta mer eller mindre anpassade miljöer, medan däremot flertalet av de agerande är helt vanliga snutar som med flit, sunt polisförnuft och en god portion tur löser fallet i lagom tid till jul. Då är förövarna häktade och bevisningen säkrad: allt är som sig bör, bortsett från att det triumferande utropstecknet på slutet kroknar till ett något suddigt frågetecken.

En unik släktbok omfattade 318 sidor, ca 1.100 fotografier på personer, fastigheter, dokument etc. samt ca 2.500 personer. Systrarna Håkandotters ättlingar och deras familjer beskrivs i 4 generationer. De flesta med födelse- och dödsdata, personuppgifter, notiser och fotografier. Här finner vi Sveriges förste nobelpristagare 1903, Svante Arrhenius, vars porträtt inkluderar brev, anteckningar, familjebilder och naturligtvis bild på Nobelpriset. Andra välkända och porträtterade ättlingar är skådespelarna Olof Thunberg och Stig Grybe. Släkt- och ättlingsförteckning. Under antavlor kan vi utläsa släktskapet med Greta Garbo, Axel Munthe och Pernilla Wahlgren. Vi finner även en förgrening som går tillbaka till Birger Jarls föräldrar och Knut den Helige, kung av Danmark, död år 1086. Även klimataktivisten Greta Thunberg finns med i ättlingsförteckningen (Barnbarn till Olof Thunberg). Sjökrok ligger mellan Kristdala och Ishult i norra Kalmar län.

I en monter på Kalmar slott ligger ett handfängsel som det sägs att den så kallade «Lifven» en gång burit. Barnen i Lönneberga kunde ibland, under förra hälften av 1900-talet, på ett skämtsamt sätt, hotas med «Lifven» när de busat. Knappast för att Lifven i sig ansetts skräckinjagande. Snarare för att han varit en gäckande brottsling som strukit omkring i traktens skogar. Lönneberga var förvisso «Lifvens» hemvist men under en tioårsperiod runt 1850 begick «stortjuven» Samuel Johan Lif stölder i stora delar av Småland och södra Östergötland. Någon brist på brottslingar rådde knappast i de trakter där han opererade, men det är bara «Lifvens» minne som levt vidare. Varför? I biografin «Jag har inte gjort något ont» söker Anna Grönborg besvara just denna fråga. Sägnerna finns där men tonvikten i boken ligger på en kronologisk genomgång av detta livsöde så långt källorna medger.