Torpförteckning 80A-100
Nr. 80 A Bäckeskog Backstuga under Kallersebo
Terrängbeskrivning: Endast några små husgrundsstenar och lite av murstocken kan skönjas samt rester av matkällaren.
Vem eller vilka som bott i Bäckeskog står inte att finna.
Ett mycket tragiskt människoöde lär ha utspelats i stugan. Det sägs att en piga i Kallersebo blev med barn och att barnafadern var son till en av storbönderna i Kallersebo. Det var inte passande att en storbondes son lägrat en av byns pigor och gjort henne med barn.
Erkännandet till faderskapet liksom det långt framskridna havandskapet avslöjades kring årsskiftet. Det var vinter med mycket snö och sträng kyla.
Bonden rasade och förbannade pigan och påstod att det var hon som förfört hans son. Han hotade henne med att hon inte längre skulle få bo i Kallersebo och ville förpassa henne till backstugan Bäckeskog.
I sin stora förtvivlan över den nedriga behandlingen hon utsattes för, smög hon sig en kväll iväg i den stränga kylan och den djupa snön till backstugan Bäckeskog. På morgonen saknades hon av husfolket, man igångsatte genast ett stort sökande efter henne. Man sökte på logen, i ladugården och andra hus på gården, men ingenstans stod hon att finna. Sökandet utvidgade sig till hela byn. Ingen kunde tänka sig att hon ställt sina steg till backstugan i denna kyla. Men hennes fotspår avslöjade emellertid att så var fallet. Hur skulle hon klara sig där, stugan var obebodd och utkyld, ingen ved fanns där heller så att hon kunde göra upp en eld för att värma sig vid.
Några personer från byn gav sig iväg och följde hennes steg som hon lämnat efter sig i snön.
En mer tragisk syn kunde väl inte mött dem när de kom in i stugan. Där, på det kalla jordgolvet, låg pigan död liksom hennes till hälften framfödda barn.
Ett beklagligt och tragiskt människoöde hade utspelat sig, orsakat av oförstånd och den tidens människosyn.
Nr. 81 Mohäll ”Olle Mari” Backstuga
Terrängbeskrivning: Det finns inga lämningar kvar från stugan, marken där omkring är uppodlad.
Enligt HFL 1875-89 bodde där torparen Karl Johan Pettersson född i Målilla sn den 27 oktober 1822 och ogifta Lena Lovisa Persdotter född i Målilla sn den 29 november 1839.
Vid tiden omkring 1880-talet bodde i Mohäll en gumma som kallades ”Olle-Mari”, hon hade två söner vilka båda studerade och blev präster.
Auktion på hennes tillhörigheter hölls omkring 1910. Därefter förföll stugan och revs så småningom.
Nr. 82 Stockhorva 1 Torp 9/16 mantal
Terrängbeskrivning: Bostadshus liksom ladugård och andra uthus finns kvar och jorden brukas.
Anmärkning. Stockhorva bestod en gång i tiden, som här tidigare påpekats, av två torp. Det ena 9/16 mantal och det andra på 4/16 mantal. Reservationer måste göras för eventuella fel och att personerna i de båda torpen kan ha blandats ihop.
År 1875 kom till Stockhorva Nils Jonsson född i Kristdala sn 1755, gift med Sara Nilsdotter född i Målilla sn den 20 juni 1752. De hade två barn.
År 1805 kom hit arrendatorn Lars Gustav Malmström född i Målilla sn den 22 mars (september) 1781, gift med Maria Stina Svensdotter född i Mörlunda sn 1774.
Enligt HFL 1837-51 bodde här torparen Anders Petter Jonsson född i Målilla sn den 10 april 1810 och pigan Anna Sofia Johansdotter född i Målilla sn den 27 november 1828, hon kom hit 1845.
År 1839 den 29 december, vigdes drängen, torparen Sven Peter Svensson från Stockhorva född den 8 april 1817 med torpardottern Lovisa Jonsdotter född den 30 maj 1813.
År 1846 brukades Stockhorva av Nils Eriksson född den 4 maj 1785, gift med Lovisa Catharina Persdotter född den 19 januari 1819 i Döderhults sn. Hon kom hit 1851.
Inhyst vid samma tid var Jonas Jonsson född i Målilla sn den 28augusti 1800, gift med Anna Larsdotter född i Målilla sn den 1 april 1806. De hade tre barn.
Inhyst var även Lars Carlsson-Malmström och hans hustru Maria (se 1805).
Enligt HFL 1861-69 var ägaren till Stockhorva 9/16 Jonas Petter Engström född i Vena sn den 16 mars 1818, död 1890, gift med Anna Maria Persdotter (Pettersdotter) född i Målilla sn den 9 september 1816. De hade två barn. Gift andra gången med Anna Maria Jonsdotter född i Alseda sn den 26 november 1828. Hon kom till Stockhorva efter giftermålet 1884.
År 1869 kom till Stockhorva Gustav Larsson född i Målilla sn den 20 augusti 1806, gift med Stina Catharina Samuelsdotter född i Vena sn den 27 april 1811. De hade fem barn.
Enligt HFL 1869-75 bodde i Stockhorva torparen Daniel August Jonsson född i Målilla sn den 7 januari 1844, gift med Anna Lovisa Engström född i Målilla sn den 18 september 1846. De hade fem barn och familjen flyttade 1875.
År 1871 kom till Stockhorva Johan Petter August Engström född i Vena sn den 4 februari 1844, gift med Lena Sofia Månsdotter född i Vena sn den 21 februari 1849. De hade sex barn.
År 1873 kom till Stockhorva drängen Jonas Magnus Johansson född i Lekeryd sn den 26 augusti 1848, gift med Christina Lovisa Carlsdotter född i Gladhammar sn den 18 oktober 1848. De hade två barn. Familjen flyttade 1875.
År 1882 bodde här ägaren till Stockhorva, Carl Johan Johansson, Nyhorva, Lockebo. Han var född i Moheda sn den 20 februari 1818, död 1892 och gift med Johanna Larsdotter född i Målilla sn den 1 januari 1826 . Hon bodde kvar i Stockhorva till 1895.
Som inhyst kom 1882 smeden Gustav Erik Eriksson född i Målilla sn den 4 oktober 1819.
År 1884 den 19 november, flyttar Jonas Petter Engström och hans hustru Anna Maria åter till Stockhorva, efter att ha varit borta därifrån en tid.
Hemkommen från Amerika bosatte sig i Stockhorva 1895 arbetaren Carl Petter Eriksson född i Målilla sn den 28 augusti 1823, han avled den 10 oktober 1895.
1895 flyttar Johan och Lena Engström till Nöjderum .
I början av 1900-talet blev Johan August Karlsson ägare till Stockhorva, gift med Anna Danielsson född i Nöjderum den 11 juli 1874, död den 24 mars 1938. De ingick äktenskap 1903.
Stockhorva övertogs efter J A Karlssons bortgång av sonen Erik Karlsson född 1916 och gift med Ebba. De fick fyra barn, Weine, Mona, Margareta och Jan. Ägare till Stockhorva är Jan Karlsson.
Nr. 83 Stockhorva 2 Torp 4 /16 mantal
Terrängbeskrivning: Murstocken finns kvar , markområdet är bevuxen med skog. Strax söder om ruinen har kalhuggning gjorts och nyplantering har utförts.
Enligt HFL 1861-69 bodde här Johan Petter Petersson-Westerberg född i Kristdala sn den 11 januari 1841 , gift med änkan Maria Helena Persdotter född i Pelarne sn den 1 september 1826. Maria avled 1861 och Johan 1866. Hon hade två barn i sitt tidigare äktenskap och tillsammans hade de ett. Till Stockhorva kom Maria 1853 och Johan 1863. Inhyst var änkan, svärmodern Maria Jonsdotter född i Mörlunda sn den 1 maj 1775, död 1867.
År 1862 kom till Stockhorva Carl Anders Petter Dahl född i Skeppsås den 7 november 1829, gift med Martha Carolina Larsdotter född i Vena sn den 21 mars 1835. Hon hade en son och tillsammans hade de sex barn.
År 1864 kom till Stockhorva Johan August Olofsson född i Kråkshult sn den 22 maj 1836, gift med Fredrika Håkansdotter född i Ökna sn den 20 oktober 1837. De hade tre barn.
Enligt HFL 1869-75 bodde här fattighjonet Olaus Petersson född i Pelarne sn den 11 april 1818, död 1882, gift med Maria Jonsdotter född i Kråkshult sn den 23 april 1825 . De flyttade 1875 och hade tre barn. Här bodde också Lars Johan Wilhelm Persson född i Mållila sn den 27 oktober 1822 , gift med Anna Jonsdotter född i Målilla sn den 7 maj 1805. De flyttade från Stockhorva 4/16 1875.
Nr.84 Nöjderum Backstuga
Terrängbeskrivning: Här finns två tydliga lämningar av murstockar kvar. Möjligen kan det vara så att det rör sig om lämningar efter två undantagsstugor och att den ena har varit i så dåligt skick att det inte var lönsamt att reparera. Därför byggdes en ny stuga där intill. Som stöd för detta påstående är Lena Månsdotters uttalande (se redogörelsen om Nöjderum).
Johan Petter August Engström och hans hustru Lena Sofia Månsdotter flyttade från Stockhorva 1895 till undantaget Nöjderum. Den lilla stugan, som var belägen 200 meter söder om Stockhorva hade före deras inflyttning nybyggts eller renoverats. Troligt är ett nybygge som utformats på bästa tänkbara sätt för den tidens livsform. När Lena Sofia tillfrågades om vad hon tyckte om stugan, uttryckte hon sin stora beundran och tacksamhet och lär ha sagt: ”Vi är så nöjder, så nöjder”. Därmed döptes stugan till Nöjderum. Ett mer lämpligt namn på stugan kan man väl inte tänka sig när de fick höra dessa ord från tacksamma människor.
När änkan Lena låg på sitt yttersta omkring 1907 tillkallades doktor Rundbäck från Hultsfred,
som tillsammans med Johan Fröjd i Ekeberg gick över skogen från Hultsfred till hennes sjukbädd i Nöjderum.
År 1920 bodde i Nöjderum Gustav och Sofia ”Rödfärgargustav”. De hade fyra barn.
När vägen mellan Ödhult och Kallersebo byggdes 1928-29, bodde några av vägarbetarna i Nöjderum.
I Nöjderum föddes syskonen Emma Danielsson född den 15 maj 1870, Anna Danielsson född den 11 juli 1874, död den 24 mars 1938, hon var farmor till Jan Karlsson i Stockhorva, Emil Danielsson född den 25 maj 1884, Selma och Rut Danielsson emigrerade till Amerika.
De sista som bodde i Nöjderum var Nisse Sjagg, han var gift med Tilda (Tilda i Nöjderum) hon blev änka ganska tidigt och bodde då ensam kvar i stugan fram till 1945.
Det berättas att när Tilda blev änka fick hon många friare som uppvaktade henne. En av dem visste vilken väg som en rival tog sig till Tilda, nämligen över den djupa bäcken vid Stockebrogöl. Över bäcken hade bara ett par enkla slanor placerats som gångbro och rivalen sågade några kraftiga spår i slanorna så att de inte höll att gå på. I skydd av mörkret hörde han sin rival komma traskande och försiktigt treva sig fram till spången. Så helt plötsligt hördes ett plaskande och svärande från rivalen som hade ramlat i bäcken. Men den som så försåtligt bidragit till detta ofrivilliga dopp traskade sedan troligen nöjd och belåten till Tilda i Nöjderum.
Nr. 85 Gölenäs Backstuga
Terrängbeskrivning: Endast murstocken finns kvar , marken där omkring är omgiven med lövsly och några enstaka större träd samt ett gammalt fruktträd.
Enligt HFL 1823-28 bodde i Gölenäs Mattias Mattsson född i Målilla sn den 3 mars 1730, gift med Catharina Nejd född den 20 september 1757, död 1804.
År 1826 kom till Gölenäs Sven Hemmingsson född i Mörlunda sn den 8 april 1788, gift med Stina Gustavsdotter född i Mörlunda sn 1790. De hade två barn .
År 1827 kom hit drängen Johan Jacob Skärlund född i Målilla sn den 15 augusti 1810.
Enligt HFL 1861-69 bodde här Johannes Petersson född i Gårdveda sn den 18 mars 1798, gift med Albertina Hultgren född i Mörlunda sn 1798. De flyttade 1875.
Arbetaren August Jonsson-Sörling född i Målilla sn den 28 oktober 1828, gift med Stina Maria Danielsdotter född i Virserum sn den 30 oktober 1828. De hade fyra barn och familjen flyttade från Gölenäs 1869 .
Enligt HFL 1882-89 bodde i Gölenäs arbetaren Sven Johan Nilsson-Sundberg född i Målilla sn den 24 december 1850 , gift med Clara Sofia Svensdotter född i Målilla sn den 24 mars 1852 . De kom hit den 15 november 1884 och hade två barn. 1888 åkte familjen till Amerika .
År 1888 kom till Gölenäs Carl Emil Gustavsson född i Mållila sn den 11 oktober 1867, gift med Sofia Paulsdotter född i Döderhults sn den 28 januari 1869 .
I Gölenäs bodde en tid Karl Jonsson, han flyttade 1890 till Brostugan (nr. 77).
Nr. 86 Gölebo Backstuga
Terrängbeskrivning: Murstocken finns kvar och den kringliggande marken vittnar om att marken närmast där intill varit odlad.
Vem som bott där vet ingen. Möjligen kan det ha varit en tillfällig bostad för några arbetare vid tjärfabriken.
Nr 87 ”Pyttes”
Backstuga
Terrängbeskrivning: Tydliga lämningar efter murstock, källare och stengärdesgård utefter vägen samt lite åkermark.
Anmärkning. Pyttes kan möjligen vara backstugan Björkeskog (Björkenäs) som står antecknat i HFL 1875-89 under Stockhorva. Men Björkeskog kan också möjligen vara Kappen nr. 90. Trots stora undersökningar om denna backstuga står inget att finna.. I stugan bodde emellertid enligt HFL 1875-89 änkan Maria Jonsdotter född i Kråkshult den 23 april 1825.
Varifrån backstugan har fått namnet ”Pyttes” vet ingen. I slutet av 1800-talet bodde i stugan en man som var liten i växten, troligen är det efter honom som namnet Pyttes tillkommit. Det sägs ibland pyttelite, när något som är smått ytterligare skall förminskas. Han var den siste som bodde där.
Nr 88 Kalle Påhls
Backstuga
Terrängbeskrivning: Lite av stengärdesgården finns kvar och några stenar som vittnar om var stugan legat. Det finns ett par små tjärdalar alldeles väster om där stugan legat.
Kalle Påhl bodde i sin enkla stuga med jordgolv till långt in på 1920-talet, då han flyttade till ålderdomshemmet i Målilla, men först efter det att han själv bestämt sig för detta. Myndigheterna hade vid åtskilliga tillfällen försökt förmå honom att flytta från den förfallna stugan till ålderdomshemmet, men han vägrade med bestämdhet att flytta.
Om hans intresse för arbete inte var så stort gjorde han dock lite dagsverken på gårdarna runt omkring i bygden eller vid någon såg. Kalle Påhl var en särling på många sätt, om sitt yttre vårdade han inte på något vis, men han läste gärna tidskrifter och böcker när han kom över sådana. Man får väl inte betrakta honom som någon dumbom precis, även om hans levnadssätt var mycket unikt.
Han kunde vara utan mat i långa tider, men när tillfälle gavs att få mat, åt han som om det inte hade funnits någon botten i honom. Han var inte noga med vad han åt, det sägs att han kunde laga sin mat av kadaver och kokade soppa på sura ben och annat som inte ansågs tjänligt som människoföda. Många personer var inte alltid så snälla mot honom, visserligen fick han god och närande mat av många, men det fanns de som skojade med honom och bjöd på till exempel sur ärtsoppa och mögliga puddingar, som han åt med god aptit när hungern satt i. Alla och envar kan förstå hur magen reagerade inför sådan mat.
Före Kalle Påhl bodde i stugan en gumma som allmänt kallades för ”Glipa”. Stugan revs 1940 och flyttades till en plats intill Församlingshemmet i Målilla.
Nr 89 Annedal Stockhorva
Terrängbeskrivning: Husgrund och murstocken finns kvar liksom lite av stengärdesgården. Markområdet intill stugruinen visar spår av att jorden en gång varit odlad.
Annedal uppfördes troligen omkring 1810-talet av Olof Jonsson, gift med Cajsa Lisa Persdotter (se nr. 95).
År 1843 kom till Annedal torparen Jonas P Larsson född i Målilla sn den 17 september 1812, gift med Stina Cajsa Jonsdotter född i Målilla sn den 10 oktober 1802. De hade två barn. De flyttade från Annedal 1875 och brukade således torpet i 32 år.
Samuel Gustavsson född i Målilla sn den 2 augusti 1866 bodde en tid i Annedal.
Den 14 maj 1825 dömdes en person som bodde i Annedal, hans namn är svårläsligt i kyrkoböckerna, till att ställas vid skampålen och straffas med två par spö, för stöld på en marknad samt förfalskning.
Enligt HFL 1890-95. Stina Cajsa Jonsdotter född den 10 oktober 1802, dog i Annedal den 17 september 1895.
Anna Lovisa Jonsdotter född i Målilla sn den 13 april 1837.
Anmärkning. Troligen återkom Stina Jonsdotter till Annedal efter det att hon blivit änka.
Stugan Annedal flyttades till Skansen i Stockholm.
Nr 90 Kappen
Backstuga (Risbygge)
Terrängbeskrivning: Något lite kan skönjas var stugan legat, rester av murstocken finns kvar och det ser ut som om ett litet område varit odlat intill där stugan legat.
Ingen vet vem som bott där, troligt är att det har varit en tillfällig bostad för någon person som måste inhysas någonstans.
Stugmarkeringen återfinnes på Generalstabens karta ritad 1876.
Se även anmärkning under ”Pyttes” nr 87.
Nr 91 Mostugan
Backstuga
Terrängbeskrivning: Marken är bearbetad för skogsplantering, men det finns dock lite lämningar kvar av husgrunden och några fruktträd.
Anmärkning. Mostugan har troligen en gång hetat Bergsnäs.
År 1773 kom till Mostugan änkan Kristina Olsdotter född 1741, död 1813. Hon hade en son.
År 1774 kom till Mostugan Gustava Olsdotter född 1744, hon var blind och dog 1808.
Enligt HFL 1788-1806 bodde här Stina Månsdotter född den 5 augusti 1760. Johannes Pettersson född den 18 mars 1793. Magdalena Månsdotter född den 17 december 1773, troligen med sin son Jonas Peter född 1801.
Enligt HFL 1842-51 bodde här pigan Maria Eriksdotter född i Målilla sn 1800.
År 1845 kom till Mostugan pigan Stina Eriksdotter född i Målilla sn 1781.
Den sista som bodde i stugan var Lovisa (Lovisa i Mostugan). Omkring 1908 flyttades hon mot sin vilja till ålderdomshemmet i Målilla. Det berättas att hon försvann två gånger för dem som skulle hämta henne till ålderdomshemmet.
Nr 92 Ljungnäset ”Dalens”
Torp
Terrängberskrivning: Tydliga spår av husgrund och murstock liksom trappan i stengärdesgården samt fruktträd, bärbuskar och gammaldags blommor.
Till Ljungnäset kom 1862 August Vestring född i Målilla sn den 9 september 1834 och hans hustru Stina Maria Carlsdotter född i Mörlunda sn den 20 oktober 1836. De hade sju barn och familjen flyttade 1875.
År 1882 kom till Ljungnäset Anders Peter Dahl född i Skeppsås sn den 7 november 1829, gift med Marta Charolina Larsdotter född i Vena sn den 21 mars 1835. De hade sju barn och flyttade från Ljungnäset 1894.
I Ljungnäset bodde den sedermera kände polismannen Axel Ludvig Dahlström och hans hustru Josefina. De fick fem barn, varav tre föddes i Ljungnäset: Astrid, gift Åberg född 1899, Einar född 1900 samt Bernhard född 1902. Einar utvandrade till Amerika och Bernhard blev cykel- och radiohandlare i Hultsfred.
Familjen Dahlström flyttade till Hultsfred 1905. I Ljungnäset bodde fadern, Anders Dahl kvar en tid efter deras flyttning.
Nr 93 Ekeberg, Ödhult
Terrängbeskrivning: Gården är bebodd. Jordbruket upphörde 1963.
Anmärkning. Från början var Ekeberg en backstuga men utvecklades så småningom till ett hemman. Ägaren är i dag Domänverket.
Till Ekeberg kom 1785 änkemannen Pehr Nilsson född i Kristdala 1756 och sonen Nils född i Vena sn 1777. Inhyst Carin Andersdotter född i Målilla sn den 22 augusti 1728.
År 1800 kom till Ekeberg Nils Eriksson född i Mörlunda sn 1774, gift med Ingrid Olofsdotter född 1773. De hade fyra barn.
År 1802 kom till Ekeberg Peter Jonsson född i Målilla sn den 2 juli 1760 och hans hustru Sara Persdotter född 1762 i Lönneberga sn.
År 1803 bodde i Ekeberg torparen Zackarias Olsson och hans hustru Stina Nilsdotter, 32 år. De fick en son, Sven Peter född den 25 juni 1803. Pigan Sara Cajsa Sandell i Ekeberg nedkom med en son den 3 februari 1803.
År 1806 bodde här torparen Nils Eriksson och hans hustru Ingrid Olofsdotter, 33 år. Deras dotter Stina Cajsa föddes i Ekeberg den 25 mars 1806.
År 1808 kom hit dragonen Peter Fagerberg född i Lönneberga sn den 17 januari 1757, gift med Carin Larsdotter född i Vena sn 1753. De hade fyra barn.
Samma år kom till Ekeberg torparen Petter Pettersson född i Lönneberga sn den 30 april 1773, gift med Maja Stina Gustavsdotter född i Vena sn i januari månad 1774. De hade fyra barn.
Samma år kom till Ekeberg torparen Petter Pettersson född i Lönneberga sn den 30 april 1773, gift med Maja Stina Gustavsdotter född i Vena sn i januari månad 1774. De hade fyra barn.
Till Ekeberg kom 1816 Peter Persson född i Målilla sn den 18 april 1765, gift med Stina Gustavsdotter född i Målilla sn den 21 september 1758. De hade ett barn.
Enligt HFL 1837-42 bodde här Eric Lars Josefsson född i Målilla sn den 13 februari 1794, gift med Anna Andersdotter född i Målilla sn den 10 oktober1789. De hade två barn.
År 1839 kom till Ekeberg Erik Johan Nilsson född i Pelarne sn den 8 november 1808, gift med Stina Cajsa Persdotter född i Vena sn den 20 augusti 1803. De hade fem barn.
Enligt HFL 1875-90. Lars Magnus Jonsson född i Målilla sn den 10 september 1834, gift med Sara Maria Nilsdotter född den 20 oktober 1836, de kom hit 1875 och flyttade 1882. De hade två barn som flyttade till Amerika 1887 och 1888 och själva reste de över till Amerika 1889.
Enligt HFL 1890-95. Torparen Karl Johan Svensson född i Målilla sn den 14 september 1860, gift med Emma Gustava Petersdotter född i Virserum sn den 19 december 1836.
Till Ekeberg kom Johan Gustav Emil Fröjd och hans hustru Ulrika Amanda år 1900 och brukade gården till1920, då de flyttade till torpet Nyhaga under Kråkeryd.
Erik Karlsson var den siste som brukade Ekeberg och då fram till 1963. I Ekeberg bor nu (1987) Bertil Carlsson med sin fru Stina.
Nr. 94 Sandbäckshult Backstuga under Lockebo
Terrängbeskrivning: Endast små rester av murstocken finns kvar samt röjningsrösen.
År 1782 kom till Sandbäckshult Anders N Ekstedt född i Tveta sn 1755, död 1809, gift med Brita Persdotter född i Vena sn 1755. De hade fem barn.
Till Sandbäckshult kom 1790 Nils Månsson född i Mörlunda sn 1747, gift med Maja Lisa Jonsdotter född den 16 april 1766, hon kom hit 1805 och de hade sex barn.
Hit kom år 1800 Nils Mossberg född 1747, gift med Catharina Olsdotter född i Mörlunda sn 1750.
År 1808 kom Johannes Eriksson född i Mörlunda sn den 30 november 1787, gift med Brita Christina Månsdotter född i Karlstorp sn den 2 mars 1782, hon kom hit 1812. De hade två barn.
År 1809 kom till Sandbäckshult mågen Peter Persson född i Misterhult sn den 21 juni 1781, gift med Helena Catharina Andersdotter född i Målilla sn den 31 juli 1785. De hade två barn.
Hit kom 1811 Sven Nilsson född i Mörlunda sn den 28 maj 1781, gift med Stina Danielsdotter född i Vena sn 1777. De hade åtta barn och flyttade till nybygget Nygård 1821.
År 1827 kom hit torparen Nils Nilsson född i Vena sn den 11 februari 1778, gift med Maja Cajsa Larsdotter född i Målilla sn 1796
Enligt HFL 1837-42 bodde här Lars Bäfver född i Lönneberga sn den 7 augusti 1770, död 1850, gift med Ingeborg Larsdotter född i Målilla sn 1796, död 1843.
År 1849 kom hit torparen Jonas Jonsson född 1800, gift med Anna Larsdotter född den 9 februari 1806. De hade tre barn.
Enligt HFL 1842-51. Johan Bergström född i Karlstorp sn den 18 september 1770, dottern och änkan Maria Johansdotter född i Målilla sn den 21 januari 1799, hennes dotter Anna Lovisa född den 11 januari 1829.
Hit kom 1863 som inhyst Jonas Jonsson född i Lönneberga sn 24 augusti 1800 och hans hustru Anna Larsdotter född i Lönneberga sn den 8 april 1806. De flyttade 1868.
År 1869 kom till Sandbäckshult arbetaren Carl Johan Jonsson född i Målilla sn den 3 februari 1840 och hans hustru Sara Lisa Larsdotter född i Målilla sn den 18 mars 1840. De hade fyra barn. Familjen flyttade 1875, men kom tillbaka till Sandbäckshult omkring 1882. Troligen var det de sista som bodde där.
Nr. 95 Riddersberg Backstuga
Terrängbeskrivning: Klart markerade rester av stugan, murstocken samt grundstenar finns kvar.
Riddersberg lär en gång i tiden hetat Redersberg efter soldaten Redig som troligen byggt stugan.
Till Riddersberg kom 1773 en man som hette Hammar och var född i Hjorted sn i juli månad 1739, gift med Cristina Olofsdotter född i Misterhult sn 1741. De hade tre barn.
Hit kom som inhyst soldaten Lars Bäfver född i Lönneberga sn den 19 december 1770 och hans hustru Ingeborg Larsdotter född i Målilla sn den 24 oktober 1778. De hade fyra barn. Det märkliga med denne Lars Bäfver och hans hustru Ingeborg är att de i mantalslängden är noterade för soldattorpet Källeberg (nr. 29) och även för Sandbäckshult (nr. 94) ungefär vid samma tid. Vad som förorsakat denna förflyttning är lite svårtydigt, men att dom flyttade från Källeberg till ett torp under Lockebo äger sin riktighet och troligen var det då till Sandbäckshult.
Till Riddersberg kom 1804 Eric Hansson född i Hässleby sn den 21 augusti 1772, gift med Catharina Nilsdotter född i Lönneberga sn den 22 september 1776. De hade ett barn.
År 1808 kom till Riddersberg Peter Pettersson föd i Lönneberga sn den 30 april 1773, gift med Maja Lena Gustavsdotter född i Vena sn 1774. De hade två barn.
År 1809 den 12 december föddes Jonas Peter, son till Olof Jonsson och hans hustru Cajsa Lisa Persdotter, 32 år. De bodde här bara en kort tid under det att nybygget Annedal uppfördes, dit de sedan flyttade.
År 1811 kom till Riddersberg Sven Nilsson född i Mörlunda sn den 22 maj 1781, gift med Stina Danielsdotter född i Vena sn 1777. De vigdes 1806 och fick sju barn. Familjen flyttade 1819.
Enligt HFL 1837-42 bodde här Anders Eriksson född i Mörlunda sn 1783, gift med Greta Persdotter född i Vena sn den 28 september 1787. De hade tre barn.
År 1849 kom hit torparen Lars Johansson född i Målilla sn den 26 september 1819, gift med Carolina Cristina född i Vena sn den 4 april 1825. De hade tre barn.
År 1850 kom till Riddersberg Johan Jonsson född i Målilla sn den 7 december 1823, gift med Carolina Persdotter född i Målilla sn den 18 augusti 1828. De hade ett barn.
År 1859 kom hit Johan Erik Petersson-Klen född i Mörlunda sn den 13 november 1831, gift med Anna Sofia Nilsdotter född i Målilla sn den 9 augusti 1833. De hade fyra barn och flyttade 1869.
År 1875 kom till Riddersberg August Isaksson född i Målilla sn den 28 januari 1841, gift med Mathilda Lovisa Larsdotter född i Målilla sn den 15 december 1839, de flyttade den 23 november 1881. August Isaksson blev en gång dömd för lägersmål.
År 1880 den 15 november kom hit till Riddersberg torparen Johan Petter Jonsson född i Vena sn den 15 september 1816, gift med Sara Lisa Svensdotter född i Mörlunda sn den 13 november 1827. De hade två barn, vilka flyttade till Amerika 1881 respektive 1887 och sedan flyttade föräldrarna över till Amerika 1889.
Till Riddersberg kom sedan torparen Johan Fridolf Nilsson född i Målilla sn den 8 mars 1860, gift med Mathilda Jonsdotter född i Karlstorp sn den 20 september 1856. De hade två barn och flyttade 1890.
Enligt HFL 1890-95 bodde här torparen Karl Johan Pettersson född i Målilla sn den 27 oktober 1822 och ogifta Lena Lovisa Persdotter född i Målilla sn den 21 november 1839. De hade ett barn.
Nr. 96 Björneberg Torp
Terrängbeskrivning: Stora och markerade lämningar finns kvar av såväl mangårdsbyggnaden, ladugården och andra byggnaders grunder samt fruktträd, bärbuskar, syrenbuskar med mera. Byggnaden revs 1949.
Anmärkning: Under den stora skogsbranden, ”Målillabranden”, som rasade 1934 var Björneberg stopp- och samlingsplats för släckningsarbetet.
I Björneberg bodde torparen Johan Jonsson, med tillnamn Valman (Hvalman) född den 1 oktober 1723, död den 30 november 1790, hans hustru hette Lisa Andersdotter född i Järeda församling den 16 oktober 1721, död den 31 maj 1811. De hade 12 barn.
En av döttrarna, pigan Annica Jonsdotter född den 4 november 1763 i Björneberg, gifte sig med Nils Svensson. De vigdes i Målilla kyrka den 23 januari 1791. Annica dog 1829.
En annan dotter, Catharina Jonsdotter född den 31 december 1783, bodde i Björneberg även som gift, tillsammans med sin man. Hon hade en svägerska, som också hette Catharina Jonsdotter född den 17 oktober 1777.
Till Björneberg kom år 1791 Olof Zackrisson född i Vena sn 1732, död den 27 april 1814, gift med Brita Svensdotter född i Vena sn 1738, död den 10 april 1814. Här bodde också dottern och änkan Catharina Olofsdotter född den 22 september 1768, hon gifte sig 1802 och blev änka den 1 september 1804. I sitt äktenskap hade hon en son, Sven Andersson född den 19 september 1803.
År 1815 kom till Björneberg Johan Johansson född den 11 juli 1770, gift med Maria Eriksdotter född den 30 oktober 1779. De hade fyra barn.
Hit kom år 1817 torparen Anders Gabrielsson-Nero född i Karlstorps sn den 27 augusti 1778, gift med Stina Cajsa Andersdotter född i Karlstorps sn den 10 november 1783. De flyttade från Björneberg 1819.
Samma år kom till Björneberg torparen Olof Persson född den 20 juni 1763, gift med Sara Svensdotter född i Mörlunda sn den 24 januari 1774. De flyttade 1820.
Enligt HFL 1842-51 bodde här Lars Bäfver född i Målilla sn den 2 september 1805, gift med Märta Hultgren född i Målilla sn den 5 september 1809. De hade ett barn.
Till Björneberg kom 1853 Niklas Persson född i maj månad 1812, gift med Johanna Hansdotter född i Vena sn den 6 december 1825. De hade ett barn.
Hit kom år 1854 Carl Johan Andersson född i Mörlunda sn den 1 januari 1827, gift med Anna Lovisa Nilsdotter född i Målilla sn den 6 oktober 1832. De hade sju barn. Familjen flyttade 1895.
Samma år som de flyttade kom till Björneberg Frans Oscar Leonard Bogren född i Målilla sn den 5 januari 1872, gift med Mathilda Karlsdotter född i Målilla sn den 9 februari 1869.
I Björneberg bodde vid tiden omkring 1936 Carl Bogren.
Till Björneberg kom 1938 Anton Larsson född den 13 juli 1890, gift med Ester född den 23 augusti 1888. De hade fyra barn.
Familjen Larsson var de sista som bodde i Björneberg och flyttade därifrån 1947.
Nr. 97 Dalen Backstuga
Terrängbeskrivning: Några små rester finns kvar där stugan legat, samt körsbärsträd och syrenbuskar. Intill är det ängsmark med små röjningsrösen.
Anmärkning. Med reservationer för felaktigheter, har antagits att nedanstående personer bott i backstugan Dalen som också i några anteckningar kallats för Ljuvers och även Björnebergs backstuga.
År 1806 bosatte sig här Jonas Samuelsson född i Vena sn 1764, gift med Maria Nilsdotter född i Elgshult 1778, hon kom hit redan 1800.
Fattighjonen Olof Zackrisson och Maria Svensdotter.
Enligt HFL 1806-18. Jonas Peter Gårdman född i Gårdveda sn den 6 januari 1801, gift med Christina Sophia Hällgren (Hellgren) född den 22 juli 1799. De hade två barn.
Jonas Larsson född i Målilla sn den 25 oktober 1778, gift med Stina Carolina Danielsdotter född den 21 januari 1792. De hade ett barn och flyttade från Dalen 1819.
Olof Jonsson född i Kristdala sn 1780, gift med Maja Lisa Persdotter född i Målilla sn den 2 oktober 1779. De hade tre barn.
Utfattige änkemannen Per Månsson född 1742.
Enligt HFL 1842-51. Änkan Stina Catharina Jonsdotter född den 5 maj 1806 med fyra barn.
Nr. 98 Björnhorva Soldattorp nr. 97
Terrängbeskrivning: Boningshuset finns kvar men är under förfall, uthusgrunder av olika slag finns också kvar liksom några fruktträd med mera. Den odlade marken runt omkring växer igen.
Enligt HFL 1773-84 bodde i Björnhorva korpralen Nils Widegren.
I Björnhorva bodde 1797 korpralen Anders Trogen född i Målilla sn i januari månad 1771, gift med Chatarina (Stina) Månsdotter född i Vena sn 1780. De hade fem barn.
År 1808 kom till Björnhorva korpralen Magnus Gårdman född i Mörlunda sn den 25 september 1767, troligen gift med Sara Johansdotter född i Gårdveda sn den 20 november 1770. De fem barn enligt HFL 1823-27.
År 1833 kom hit soldaten Anders Larsson-Dahl född i Mora sn den 12 oktober 1799, gift med Cajsa Jonsdotter född i Gårdveda sn den 7 september 1799. De hade sex barn.
År 1853 kom till Björnhorva soldaten Samuel Johan Hägg född i Rumskulla sn den 4 maj 1830, gift med Sara Greta Jonsdotter född i Hessleby sn 1829. De hade sex barn.
År 1869 kom hit soldaten Johan Magnus Carlsson-Stark född i Gårdveda sn den 25 april 1845, gift med Margareta Sofia Samuelsdotter född i Vena sn den 4 januari 1848. De hade tre barn enligt HFL 1870-81.
År 1884 kom som inhysta till Björnhorva Per August Karlsson född i Gårdveda sn den 20 mars 1853 och hans hustru Ida Lovisa Nilsdotter född i Målilla sn den 30 april 1857. De ingick äktenskap samma år som de kom till Björnhorva och flyttade därifrån 1888.
År 1897 den 1 mars inskrevs 18-årige Carl Johan Stark som soldat för Björnhorva, efter sin far Johan Magnus Starks död. Carl Stark fick avsked som soldat den 6 september 1905 på grund av ischias.
Carl Johan Stark föddes i Björnhorva den 23 januari 1879 och var gift med Hilda Linnea Sofia född den 8 juli 1883. De hade sju barn.
Efter avskedandet från Kalmar regemente brukade Carl Stark Björnhorva fram till 1937, således i hela 58 år. 1932 blev ett lite smått händelserikt år i Björnhorva, då renoverades nämligen stugan för första gången sedan den byggdes. Visst underhåll hade naturligtvis stugan fått under åren, men just detta år blev det en genomgripande renovering.
År 1937 flyttade till Björnhorva Elis Nygren och hans hustru Gurli, han var före detta rättare i Hägelåkra. Omkring 1945 flyttade de till torpet Stenshult. Han var den siste som brukade soldattorpet Björnhorva.
Några år senare förhyrde Erik Pettersson, Hultsfred, soldattorpet som sommarstuga.
Nr. 99 Ödhultsmåla
Terrängbeskrivning: Murstocken finns kvar liksom några fruktträd.
År 1802 kom till Ödhultsmåla Samuel Gustavsson född i Målilla sn 1766, gift med Annica Persdotter född i Vena sn 1757. De hade tre barn.
Enligt HFL 1788-1806 bodde här Börje Hultgren född i Kristdala sn 1748, gift med Britta Persdotter född i Målilla sn den 16 maj 1753. De hade två barn.
Till Ödhultsmåla kom 1808 som inhyst Peter Eriksson född i Hessleby sn den 2 oktober1758, gift med Kerstin Persdotter född i Rumskulla sn 1761. De hade fyra barn och familjen flyttade från Ödhultsmåla 1822.
År 1823 kom hit torparen Nils Jonsson född i Målilla sn den 2 juli 1808, gift med Catharina Petersdotter född i Lönneberga sn den 17 oktober 1796. Hon avled 1828.
År 1837 bodde här Nils Jonsson född i Vena sn den 9 december 1797, gift med Anna Maria Magnisdotter född i Målilla sn den 5 oktober 1805. De hade fem barn. Under vilken tid familjen bodde i Ödhultsmåla är svårt att få fram.
År 1837 flyttade som inhyst in i Ödhultsmåla svärfadern Magnus Olofsson född i Målilla sn 1781 och hans hustru Sara Svensdotter född i Målilla sn den 16 december 1874. De flyttade härifrån 1845.
I Ödhultsmåla bodde också gifta drängen Carl Johan Johansson född i Gårdveda sn den 6 augusti 1804 och hans hustru Johanna Magnisdotter född i Målilla sn den 6 februari 1815. De hade fyra barn och familjen flyttade 1845.
År 1853 flyttade hit Carl Johan Nilsson född i Målilla sn den 14 mars 1830, gift med Stina Greta Larsdotter född den 26 september 1828. De hade sju barn och hela familjen flyttade till Amerika 1872.
År 1866 kom till Ödhultsmåla Jonas Petersson född i Hessleby sn den 7 maj 1833, gift med Johanna Christina Blomdahl född i Gårdveda sn den 10 april 1834. De hade fyra barn. Familjen flyttade till Amerika 1869.
Enligt HFL 1875-89 Torparen Johan Petersson född i Vena sn den 15 september 1816, gift med Sara Lisa Svensdotter född i Mörlunda sn den 13 november 1827. De hade fyra barn och flyttade från Ödhultsmåla 1880.
Under samma tid Nils Petter Alfred Andersson född i Mörlunda sn den 12 juni 1857, gift med Christina Gustavsdotter född i Målilla sn den 2 september 1852. De hade ett barn och familjen flyttade till Amerika 1882.
Enligt HFL 1882-91. Torparen Frans Erik Nilsson född i Målilla sn den 24 februari 1860, gift med Emma Sofia Nilsdotter född i Mörlunda sn den 14 februari 1863. De hade tre barn. Familjen flyttade från Ödhultsmåla 1891.
Till Ödhultsmåla kom från Poststugan 1911 husaren Johan Otto Creutz född 1881, gift med Mathilda Larsdotter född 1867, båda var födda i Hagelsrum och de hade tolv barn.
Efter Creutz bodde i Ödhultsmåla Claes Pettersson och hans hustru Emelia född Bogren.
Stugan i Ödhultsmåla flyttades till sin nu markerade plats på 1840-talet, stugan låg tidigare cirka 100 meter västerut.
1937 revs stugan och flyttades till Ödhult av ägaren Rickard Carlsson, stugan eldhärjades en tid efteråt och brann ner till grunden.
Nr. 100 Bergegård Backstuga (Risbygge)
Terrängbeskrivning: Endast en liten kulle vittnar om var den lilla stugan legat.
I denna lilla oansenliga stuga bodde vid tiden omkring 1890-talet en gumma som hette Maja, allmänt kallad för ”Maje på berget”. Hon hade en fästman som hette Pelle.
Stugan kom bort någon gång i början av 1920-talet.