Torpförteckning 61-80

Nr 61 Tribo (Trebo)

Backstuga

Terrängbeskrivning: Rester av murstocken och några hörnstenar finns kvar.

Enligt HFL 1818-25 bodde i Tribo avskedade soldaten Nils Fäktare född i Vena sn den 10 februari 1770 och hans hustru Stina Jonsdotter, född i Vena sn den 22 september 1779, hon avled 1838.

Inhyst var änkan Karin Karlsdotter född i Vena sn den 10 juni 1733, död den 11 mars 1819.

Enligt HFL 1866-71 bodde här Nils Johan Samuelsson född i Tuna sn den 27 augusti 1829. Den 22 november 1861 dömdes han till straffarbete för uppsåtlig svår misshandel. Han var gift med Stina Caijsa Andersdotter född i Vena sn den 30 oktober 1827.

I början av detta sekel bodde i Tribo Emil, gift med Amanda (Manda) från Hyttan. När hon bodde i Hyttan, sade man alltid Manda i Hyttan, men när hon flyttade till Tribo blev det Manda i Tribo.

Några av barnen var lite utvecklingsstörda, en av hennes pojkar tände eld på skytteföreningens lilla paviljong vid Herrtorpet 1912, som brann ner till grunden. Även andra eldsvådor i trakten beskylldes han för. Vid ett tillfälle tände han eld på en hölada som helt ödelades. Vid förhör med honom förklarade han att han frös och ville värma sig lite, men att det blev för varmt där inne så att han måste gå ut.

För dessa tilltag utmättes ingen straffpåföljd, han dömdes till uppfostringsanstalt men blev sedermera förflyttad till ett arbetsläger för underutvecklade personer.

Emil och Manda var de sista som egentligen bodde i Tribo. När järnvägsdelen Hultsfred – Virserum byggdes 1921-22, hade några rallare Tribostugan som bostad under tiden arbetet var förlagt till Hultsfredstrakten.

Stugan revs 1922 och blev då vedbränsle vid tegelbruket i Herrstorpet.

Nr 62 Ekenäs

Soldattorp under Hulingsryd nr 111

Terrängbeskrivning: Inga lämningar finns kvar av det forna soldattorpet som ödelades genom en anlagd brand 1982. Ladugården revs någon gång på 1950-talet.

När de tre personer som här omnämns bodde i Ekenäs är tidsmässigt svårt att ange, men troligen rör det sig omkring 1725-50. Brita Hemmingsdotter född den 28 juni 1696, Erik Karlsson född den 20 november 1715 och Sven Persson född den 9 mars 1718.

Enligt HFL 1766-74 bodde i Ekenäs soldaten Olof Fäktare född i Järnudda i april månad 1738 och hans hustru Brita Nilsdotter född 1744 och bördig från Hammarsebo. De fick fyra barn, Lars född den 23 augusti 1766, Stina född den 16 november 1767, Nils född den 10 februari 1770 och Magnus född den 20 juli 1774.

Enligt HFL 1767-70 bodde här Anders Karlsson och hans hustru Maria Månsdotter. De hade två barn, Johan född den 28 februari 1767 och Sven född den 8 juli 1770, båda födda i Ekenäs.

Enligt GMR 1793 blev Nils Svensson Fäktare soldat i Ekenäs den 21 april 1789 och avskrevs som gammal och oduglig den 13 december1809. Han blev soldat för Hulingsryds rote efter sin far Olof Fäktare. Han gifte sig med Stina Johansdotter född den 22 september 1779, död 1838. De fick bland annat en son, Peter som föddes den 26 juni 1793 i Ekenäs. Denne Peter Nilsson Fäktare, som sedermera blev musikfanjunkare på Kalmar regemente, gifte sig i Kalvsjömåla med Maja Stina Nilsdotter född den 13 september 1790.

År 1817 bodde han i Ekenäs och antecknas då som trumslagare på Kalmar regemente. Efter avskedet från kronans tjänst flyttade troligen familjen först till Björkudd (nr.60), sedan till Sjöstugan (nr. 193) på undantag. De fick barnen Nils (Petersson) född den 27 september 1816, Stina Maria född den 30 november 1817, Anna Sofia född den 11 juli 1820 och Dorothea (Tea) född den 1 november 1830 i Björkudd.

Enligt HFL 1829 kom till Ekenäs samma år (1829) soldaten Carl Gustaf Harnesk född i Södra Vi sn den 29 oktober 1807, gifte sig den 29 december 1834 med Maja Stina Samuelsdotter född i Vena sn den 11 februari 1815. Han transporterades till Svenarps rote (70) och 1840 blev han soldat för Hammarsebo, han bodde knappast ett år i Ekenäs. De står antecknade för två barn.

År 1829 och även 1837 står antecknad som soldat i Ekenäs Anders Larsson From född 1802, gift med Johanna Stigberg. Enligt GMR 1837 var han 34 år och hade 14 tjänsteår. Sonen Karl Oskar föddes i Ekenäs den 27 juni 1831, dottern Lovisa Kristina, även hon född i Ekenäs den 17 oktober 1825.

År 1849 var soldattorpet indraget till gevärssmeden.

År 1860 bodde här gevärssmeden Frans August Eriksson (Ekström) född den 1 maj 1821 i Bankeryd sn, gift med Helena Nilsdotter född i Fågelfors sn eller i Förlöv, Kristianstads län, den 31 juli 1820.

År 1866 var soldattorpet indraget till gevärssmeden, men brukades enligt HFL 1866-71 av arrendatorn Anders Wilhelm Pettersson född i Pelarne sn den 26 maj 1825, gift med Lisa Nilsdotter född i Vimmerby sn den 4 april 1823. På äldre dar gifte Anders Pettersson om sig sedan han blivit änkeman, med Tilda Jonsdotter från Gröndal, troligen Järnudda soldattorp.

Till Ekenäs kom 1882 torparen Carl Erik Jonsson född den 24 juni 1847, gift med Maria Carolina Carlsdotter född den15 mars 1849. De hade en dotter som ägnade sig mycket åt sömnad. På torpet fanns en häst, tre kor, några får, grisar och höns. I yngre dagar hade Jonsson tjänstgjort som fjärdingsman, vid sidan om sitt lilla jordbruk och på ålderns höst ägnade han sig åt att fläta korgar och bikupor av halm.

Han var en satt karl till växten och mycket bestämd av sig. Oftast gick han omkring i ett förskinn med en blank mässingskedja över magen. Hans lilla ljusgula häst av islandsras och hette Max. Efter hustruns död den 8 augusti 1915 skötte dottern Hanna hushållet fram till faderns död den 4 juni 1918. Efter hans död hölls auktion på hela kvarlåtenskapen.

Från Hultåsa till Ekenäs flyttade 1927 Jonas Algot Ström född den 3 december 1872, han omkom vid en olycka den 26 augusti 1949: hästarna skenade och vagnen välte av vägen i närheten av Ödhult. Hans hustru hette Selma och var född den 7 januari 1875, död i Hultåsa den 4 januari 1925.

Dottern Beda Ström född den 18 november 1897 skötte hushållet åt sin far och sina två pojkar Bertil och Karl-Axel som var tvillingar och födda i februari månad 1922. Beda Ström bodde i stugan till sin död den 3 november 1960, varefter stugan blev öde. Ekenäs, som ägdes av Hulingsryd 2 såldes den 29 juni 1918 till Axel Hedenberg, som tillträdde den 14 mars 1919. Den största delen av åkerarealen, omkring fyra tunnland, lades då till Herrstorpet. Före branden som ödelade Ekenäs hyrdes stugan av Hultsfreds Scoutkår och av Ungdomens Röda Kors.

En händelse som inträffade 1863 och som kan anknytas till Ekenäs

En dag i början av juli månad 1863 begav sig hemmansägaren Nils Larsson från Hulingsryd i arla morgonstunden, försedd med matsäck och verktyg, för att långt från hemmet utföra gärdesgårdsarbete.

Då Larsson inte återkom på kvällen från sitt arbete gick man ut att söka efter honom. Han hade tidigare besvärats av yrsel och hade lätt för att svimma, därför befarade man att han drabbats av denna åkomma och låg hjälplös ute i skogen. Trots ett intensivt sökande fann man honom inte och när kvällsmörkret tätnade avbröts sökandet för att återupptas tidigt på morgonen därpå.

Efter bara en kort stund hittade man Larsson, liggande framåtstupa med huvudet nedsänkt i en bäck. Vid första anblicken fastslogs att han hade drabbats av sin yrsel och ramlat i bäcken och drunknat.

Vid en grundligare undersökning av Larsson visade det sig att han hade djupa sår över strupen. Vid den obduktion som gjordes av den döde framkom det att han inte själv kunnat tilldela sig dessa sår, utan att han tydligt bragts om livet.

Vid de förhör och undersökningar som gjordes kring mordet, framkom att en person i trakten tidigare varit i delo med Nils Larsson. Det var mustaren Peter Nilsson i Ekenäs, denne hade förut hotat en fru i Hultåsa och en person som vid ett tillfälle vittnat mot honom. Peter Nilsson var illa omtyckt i trakten bland annat för sitt råa sätt och sina tilltag som kunde vara av olika slag. Vid de fortsatta undersökningarna visade det sig att Peter Nilsson vid ett flertal tillfällen ville låna både pengar och brännvin av Nils Larsson, men nekats detta.

Som bevis på att mustaren Peter Nilsson utfört dådet var hans näverkont som hittats där intill var blodig.

Peter Nilsson nekade till dådet. Huruvida han blev fälld är okänt, men det troligaste är att han inte undkom lagens strängaste straff.

Nr 63 Grinderum

Backstuga

Terrängbeskrivning: Endast lite av den odlade åkermarken finns kvar och några krusbärsbuskar. När riksväg 34 byggdes raderades backstugans murstock liksom andra små lämningar bort. Stugan revs 1905.

Enligt HFL 1850 bodde i Grinderum änkan Kristina Jacobsdotter född i Vena sn den 1 juni 1785 samt hennes son Johan Nilsson född i Målilla sn den 1 november 1813 och hans hustru Inga Samuelsdotter född i Vena sn den 7 februari 1823. De hade fyra barn. År 1857 flyttade de till Vesterum.

Till Grinderum kom från Mörlunda 1857 Anders August Johansson född i Målilla sn den 10 maj 1829, gift med Johanna Sofia född i Mörlunda sn den 12 juli 1823.

Enligt HFL 1866-71. Änkemannen Sven Johan Larsson född i Vena sn den 15 augusti (maj?) 1822. Han hade två flickor varav den ena var blind.

Enligt HFL 1871-80. Bodde här fortfarande Sven Johan Larsson men nu troligen omgift med Lovisa Johansdotter född i Lönneberga sn.

Enligt HFL 1881-90. Samma som ovan, men nu också arbetaren Adolf Justius Karlsson född i Virserum sn den 17 september 1842 och hans hustru Maria Lovisa Larsdotter född i Målilla sn den 5 juli 1847. De hade åtta barn och noterades som utfattiga.

Enligt HFL 1875. Arbetaren Anders Jonsson född den 10 februari 1829, gift med Märtha Johanna Sofia Jonsdotter född den 12 juli 1830.

Nr 64 Fågelhem

Backstuga under Råsbråten i (Stora Råsa)

Terrängbeskrivning: Odlad åkermark (betesvall) och endast lite rester av murstocken samt några fruktträd vittnar om var backstugan legat. Stugan uppfördes troligen i början av 1800-talet.

År 1800 eller 1806 kom enligt noteringar till Fågelhem Jonas Samuelsson född i Vena sn den 3 september 1764, gift med Maria Nilsdotter född 1778.

Enligt HFL 1806-18 bodde i Fågelhem Jonas Samuelsson född i Vena sn den 3 september 1764, gift med Maria Nilsdotter född 1778 i Älgshult. Troligen kom Jonas till Fågelhem redan 1806.

Enligt HFL 1861-69. I nybygget Fågelhem soldaten Carl Fasth född i Mörlunda sn den 21 oktober 1796, gift med Johanna Nilsdotter född i Vena sn den 1 oktober 1827, de hade tre barn. De flyttade hit 1864 och flyttade härifrån 1875. Inhyst var gamlefarfar soldaten Oskar Edvard född den 26 oktober 1763.

År 1882 kom som utflyttad till Fågelhem Johanna Nilsdotter född i Vena sn den 10 januari 1827, hon hade ett barn. Hur länge hon bodde här vet ingen.

Enligt HFL 1890-95 bodde i Fågelhem arbetaren Karl Johan Johansson född i Målilla sn den 19 mars 1843, gift med Sofia Lovisa Johansdotter född i Vena sn den 13 oktober 1845. De hade fyra barn. Till Fågelhem kom de 1889 och flyttade därifrån 1890.

Nr 64 Fågelhem

Backstuga under Råsbråten i (Stora Råsa)

Terrängbeskrivning: Odlad åkermark (betesvall) och endast lite rester av murstocken samt några fruktträd vittnar om var backstugan legat. Stugan uppfördes troligen i början av 1800-talet.

År 1800 eller 1806 kom enligt noteringar till Fågelhem Jonas Samuelsson född i Vena sn den 3 september 1764, gift med Maria Nilsdotter född 1778.

Enligt HFL 1806-18 bodde i Fågelhem Jonas Samuelsson född i Vena sn den 3 september 1764, gift med Maria Nilsdotter född 1778 i Älgshult. Troligen kom Jonas till Fågelhem redan 1806.

År 1882 kom som utflyttad till Fågelhem Johanna Nilsdotter född i Vena sn den 10 januari 1827, hon hade ett barn. Hur länge hon bodde här vet ingen.

Nr 66 Råsbråten

Torp Råsbråten II 1/24 mantal

Terrängbeskrivning: Stugan är beboelig men öde. Ladugården är under förfall, åkermarken kring torpet är uppodlad och en del används som betesmark.

Till Råsbråten II kom 1788 bonden Anders Gabrielsson född i Vimmerby sn i juni månad 1760, död 1790, gift med Brita Jeansdotter född i Vena sn den 10 april 1743. De hade två barn. Möjligen kan det vara hennes barn utom äktenskapet som bodde här vid den tiden, nämligen Maria Jonsdotter född den 8 februari 1771 och Sven Jonsson född den 22 juni 1776. De flyttade till Sönnerhult efter Anders Gabrielssons död.

Enligt HFL 1788-1806 och 1806-18 Bonden Anders Andersson född i Målilla sn den 26 februari 1768, gift med Lena Andersdotter född i Mörlunda sn 1768. De hade två barn.

På undantag Sara Andersdotter född i Målilla sn den 7 juli 1746, död 1818, samt Anders Andersson född i Målilla sn den 22 juli 1791, han flyttade härifrån 1812.

Samma år, 1812, kom till Råsbråten Lars Magnus Gabrielsson född den 10 juni 1787, gift med Catharina Jonsdotter född i Vimmerby sn den 4 oktober 1792, de hade tre barn och flyttade från Råsbråten 1818.

År 1817 noteras som inhyst Olof Jonsson född i Lönneberga sn den 17 februari 1783,gift med Lena Cajsa Andersdotter född i Målilla sn den 5 oktober 1795. De hade två barn.

År 1821 kom hit Peter Johan Pettersson född i Målilla sn den 13 november 1801, gift med Maria Svensdotter född i Mörlunda sn 1795. De hade ett barn, hon kom till Råsbråten 1822.

Enligt HFL 1842-51. Bonden Peter Persson född i Karlstorp sn 1815, gift med Stina Catharina Andersdotter född i Hammarsebo den 14 januari 1818, hon var dotter till Anders Gabriel Eriksson i Hammarsebo.

År 1845 kom till Råsbråten II ägaren Sven Peter Eriksson född i Vena sn den 21 februari 1819, gift med Anna Lena Olofsdotter född i Målilla sn den.19 oktober 1818, de hade två barn. Huruvida Sven Eriksson flyttat från Råsbråten och sedan åter flyttat dit är svårt att få klarhet i, emellertid står det antecknat i kyrkoböckerna, på undantag till Råsbråten II 1869.

År 1882 kom hit ägaren August Andersson född den 23 mars 1828, gift med Stina Cajs Jonsdotter född den 5 augusti 1823. de hade tre barn och bodde i Råsbråten II 1895.

Den 2 april 1901 säljer J P Andersson, Hultsfred, 1/24 mantal Råsbråten II till G F Åström i Strömsäng. Den 17 november 1914 säljer G F Åström Råsbråten till Oskar och Edla Nilsson, Hammarsebo. Den 15 augusti 1917 säljer Oskar Nilsson Råsbråten till Martin Nilsson, Hammarsebo.

Den 10 juli 1923 återköper Oskar och Edla Nilsson Råsbråten och brukade torpet till sin död 1960. 1961 tog deras barn över äganderätten och sålde Råsbråten till nuvarande ägaren Gösta Gustavsson, Entsebo, den 17 mars 1969.

Nr 67 Stora Råsa Råsbråten I 1/12 mantal

Terrängbeskrivning: Stora Råsa brukas numera som ett stort och bra jordbruk. Den gamla lillstugan (undantagsstugan) finns kvar samt ett bostadshus som uppfördes 1938 och var inflyttningsklart i september månad efter det att den tidigare och säkert Stora Råsa äldsta byggnad ödelades av eld den 17 maj 1938. En fotogenlampa förorsakade eldsvådan. Vidare finns ladugård och diverse uthus. Bostadshuset står för närvarande tomt.

När Råsbråten I bytte namn till Stora Råsa är obekant.

Enligt HFL 1788-1801, 1806-18, 1823-27. Bonden Peter Andersson född i Målilla sn den 19 september 1753, död den 13 november 1836, han var gift med Annica Nilsdotter född i Mörlunda sn den 21 oktober 1763. De hade tio barn.

Inhyst var änkan Carin Larsdotter född den 16 november 1724 och hennes dotter Sara Andersdotter född 1840 (?).

Enligt HFL 1852-61. År 1847 kom till Råsbråten 1 Johan Casper Larsson-Wennerström född i Tveta sn den 20 oktober 1821, gift med Inga Catharina Johansdotter född i Målilla sn den 9 juni 1821. De hade sex barn.

År 1857 kom hit Eric Jonsson född i Gårdveda sn den 16 september 1802, gift med Anna Lisa Danielsdotter född i Tuna sn den 16 mars 1801. De hade fem barn.

Ägare till Stora Råsa (Råsbråten 1) på 1840-talet var Jonas Persson, Hulingsryd.

År 1842 kom till Stora Råsa Jonas Jonsson född i Målilla sn den 1 september 1797, gift med Märta Nilsdotter född i Målilla sn den 12 augusti 1803. De hade fyra barn och flyttade från Råsbråten 1846.

År 1882 hette ägaren O TH Olofsson, Hultåsa, brukare var då soldaten Johan August Lindström född i Tveta sn den 16 juni 1838, gift med Emma Gustava född i Elgshult den 31 december 1836. De hade tio barn.

Den 14 november 1888 kom till Råsbråten 1 (Stora Råsa) ägaren Karl Fredrik Frick född i Kråkshult sn den 30 mars 1851, gift med Kristina Josefina Andersdotter född i Vimmerby sn 26 augusti 1853. De hade fem barn.

Den 22 mars 1894 kom hit Johan Edvard Svensson-Avelin född i Nordamerika, gift med Selma Amanda Hildegard Nilsdotter född den 5 maj 1868. De hade två barn.

På undantaget: Sven August Johansson född i Målilla sn den 1 maj 1831 och hans hustru Johanna Sofia Niklasdotter född i Vena sn den 10 maj 1833, de kom hit den 22 februari 1894.

Ägare till Stora Råsa blev sedermera Clas Alfred och hans hustru Anna Strand, efter deras bortgång ärvde sonen Carl Strand gården och nuvarande ägare är mågen Sivert Steen, Rosenfors.

Alfred och hans hustru Anna flyttade in i undantagsstugan 1937 (som ännu finns kvar), vilken uppfördes intill mangårdsbyggnaden som sedemera ödelades av eld. Flyttningen till undantaget berodde på att Stora Råsa utarrenderades och att arrendatorn då flyttade in i mangårdsbyggnaden.

Från 1937 till 1942 brukades Stora Råsa av Oskar och Edla Karlsson, de var födda samma år och samma månad, nämligen i november 1887. De hade fem barn. Den 17 maj 1938 ödelades deras bostad av eldsvåda, en fotogenlampa överhettade taket och elden spred sig med en rasande fart och allt blev lågornas rov.

Omedelbart efter branden byggdes en ny bostad för dem i vilken de flyttade in i september månad samma år. År 1942 flyttade familjen till Solnehult.

Några noteringar från Stora Råsa:

Den 6 mars 1804 mördades Annica född den 4 oktober 1734, bosatt i Råsbråten, hon var hustru till Nils Månsson. Hur mordet gått till och av vilken orsak är okänt.

I Stora Råsa bodde i början av 1800-talet en man som hette Zanton. Hans far var arab och hade blivit tillfångatagen i kriget mot Napoleon. Om fadern var gift med någon svenska vet ingen, men sonen Zanton beskrevs som halvarab.

I en liten stuga intill Stora Råsa inhystes 1871 ogifta pigan Luckretia Persdotter född i Målilla sn den 23 december 1812, hon var ofärdig. Stugan låg troligen på en liten åkerlycka väster om Lillstugan och man kan antaga att den flyttades ner till den plats som i denna redogörelse över torp och backstugor är numrerad som 75. Åkerlyckan vid Stora Råsa benämns som Kreceåkern.

Nr 68 Sjöglehult

Torp

Terrängbeskrivning: Bostadshuset är renoverat och användes som sommarbostad. Ladugården finns kvar.

Anmärkning. Sjöglehult låg från början i Hammarsjöryd, men vid laga skiftet i slutet av 1800-talet avstyckades det och flyttades senare till sin nuvarande plats. Enligt HFL 1824-51 var åborna i Hammarsebo och Hammarsjöryd gemensamma ägare till 1/48 mantal Sjöglehult. Ägare till Sjöglehult fram till 1929 var syskonen Emma, Hulda och Karl Svensson, som då sålde Sjöglehult till brukaren Johan Nilsson. Den nuvarande bostaden uppfördes 1929. Byggmästaren hette Åström.

År 1788 kom till Sjöglehult från Vena Nils Nilsson född i Hammarsebo den 1 oktober 1741, gift med Lisken Danielsdotter född i Vena sn 1739. De vigdes 1761 och hade sex barn.

Enligt HFL 1811-16 bodde i Sjöglehult Nils Nilsson (se ovan).

Enligt HFL 1830-31 bodde här Samuel Jeremiasson född 1798, inneboende var Gustaf Eriksson.

Enligt HFL 1868 bodde i Sjöglehult Johan Larsson född i Målilla sn den 25 februari 1817, gift med Maria Carolina Eriksdotter född i Vena sn den 13 februari 1832. De hade fem barn. Familjen emigrerade till Amerika den 11 september 1863.

År 1926 kom från Brånhorva till Sjöglehult Nils Johan Nilsson född i Målilla sn den 8 mars 1860, gift med Ida Mathilda Jonsdotter född i Karlstorp sn den 30 september 1856. De hade fyra barn: Karl, emigrerade till Amerika, Viktor, Axel och Elof blev gården trogen. Efter faderns död övertog de hemmavarande tre sönerna jordbruket.

Viktor var lite efterbliven och dog i slutet av 1940-talet. Axel och Elof var lite annorlunda människor, man kan inte klassa dem som några original, men åtskilliga är historierna om dessa bröder. De flesta historierna rör sig kring Elof, som var den siste i livet av dem, han dog i slutet av 1970-talet. Hans röst och uttryck går inte i skrift att beskriva, men många personer som kände och kom i kontakt med honom återger gärna historierna så lika som möjligt och med samma röstläge.

Sjöglehult såldes av Elof Nilssons arvingar till Domänverket.

Nr 69 Nygård

Backstuga (Risbygge)

Terrängbeskrivning: Den lilla stugan är under förfall, den lilla ladugården som innehöll stall, hölider och vedbod revs ner i mitten av 1950-talet. Några stora körsbärsträd finns kvar, vattenkällan har slammat igen och de små åkertegarna håller på att växa igen.

Enligt HFL 1823-27 bodde i Nygård Sven Nilsson född i Mörlunda sn den 28 maj 1781, han kom troligen redan 1811 till risbygget Nygård. Han var gift två gånger, hans första hustru hette Stina Danielsdotter född i Vena sn 1777, dog den 11 februari 1824. De hade sex barn i sitt äktenskap, dessutom hade hon två barn utom äktenskapet med efternamnet Zackrisson. Sven Nilsson gifte om sig med Maria Persdotter född i Lönneberga sn den 6 juni 1799.

Enligt HFL 1842-51 framkommer det att han blivit änkeman för andra gången och att han flyttade till Kallersebo 1849 med sin minste son Carl, född den 25 mars 1830 i Nygård.

Enligt HFL 1861-70 bodde i Nygård torparen Nils Petter Nilsson född i Vena sn den 29 maj 1827, gift med Anna Lovisa Hallstedt född i Lofta sn den 19 oktober 1833. De hade fem barn.

På 1930-talet bodde där Emil Karlsson (Emil i Nygård) med sina systrar. De var de sista som brukade de små tegarna i Nygård.

Nr 70 Strömsäng

Torp

Terrängbeskrivning: Stugan är renoverad och används nu som sommarbostad, ladugården liksom några andra uthus finns kvar. Lillstugan (snickareboden) är Heddas stuga (nr 73) som flyttades till Strömsäng.

Enligt HFL vigdes i Strömsäng den 8 april 1822 soldaten vid K.K.R. 3.e majorens kompani Johan Magnus Fritz med Margareta Christina Petersdotter född i Åkebo, hon var 22 år.

Enligt HFL 1875-82 bodde i Strömsäng Johan Granat född i Målilla sn den16 april 1810, gift med Anna Jonsdotter född i Gårdveda sn den 5 oktober 1804.

Inhyst var soldaten Johan Alfred Rösth född i Vena sn den 27 november 1844 och hans hustru Augusta Willhelmina född i Misterhults sn 1842.

Strömsäng övertogs av sonen soldaten Oskar Rösth efter sin far Johan Alfred Rösth. Oskars hustru hette Ebba. Omkring 1950 flyttade de till Hultsfred och barnen tog över torpet. Johan Rösth hade ytterligare två söner, Karl född 1875, gift med Viola född 1893 och Fritjof Åström, som var ogift (se Råsbråten II).

Märkligt med Karl Rösth var att han var husar för Falla by mellan Vena och Vimmerby, han bodde emellertid aldrig där, men sina regementsmöten gjorde han för Falla soldatrote.

Karl Rösth tog anställning vid Hultsfreds Snickerifabrik AB (Gamla fabriken) omkring 1890, han bodde då i Strömsäng. Nuvarande ägare är Oskar Rösts barn Bertil, Linnea, Elin och Karin.

Nr 71 Fågelvik

Backstuga

Terrängbeskrivning: Endast lite av murstocken finns kvar och lite av den odlade marken kring stugan.

Enligt HFL 1861-69 bodde i Fågelvik arbetaren Carl Petter Nilsson född i Målilla sn den 6 september 1831, gift med Carolina Charlotta Granat född den 6 november 1830, troligen i Gårdveda sn. De hade tre barn.

Carl Nilsson kom till Fågelvik den 25 juli 1862 och hans hustru kom hit 1869, de flyttade 1875.

Fågelvik var öde under åren 1875-1889. År 1890 flyttade till Fågelvik drängen Carl August Isaksson född i Målilla sn den 28 januari 1841, gift med Lovisa Carlsdotter född den 15 december 1839. De hade sex barn.

Nr 72 Lilla Råsa

Torp (Nytorpet)

Terrängbeskrivning: Den gamla stugan Nytorpet, liksom den sedermera och större bostadshuset finns kvar. Den senare byggnaden är fullt modern, ladugården är nybyggd enär den gamla ödelades av ett åsknedslag 1978. Jorden brukas i dag av en arrendator.

Nytorpet är det ursprungliga namnet på Lilla Råsa. När det blev namnbyte vet ingen, men troligt är det så att när det byggdes ett större bostadshus strax intill det gamla huset, som då blev undantagsstuga, fick den nya bostaden namnet Lilla Råsa.

År 1741 var Jonas Persson ägare till Älgshult och även Nytorpet. När hans första hustru Annica Jonsdotter avlidit 1744, flyttade han till Hammarsebo men behöll Lilla Råsa (Nytorpet) på livstids undantag. Jonas Persson avled i Hammarsebo 1797 i en ålder av 91 år.

Måns Olofsson (Måns Katt) född i Brånhult, Södra Vi sn den 12 januari 1720, kom till Hammarsebo 1750, samma år som han gifte sig med Maria Nilsdotter från Hammarsebo. Måns Olofsson var ägare till 1/12 mantal Hammarsebo (Hilding Franzens gård, nuvarande ägare Domänverket). Sonen Samuel Månsson född den 5 juli 1751 övertog gården efter fadern som flyttade till Lilla Råsa, som hans måg Johan (Jon) Larsson, 1786 bytte till sig av nämndemannen Börge Danielsson mot Ekelunden, Hammarsebo (Gustav Erikssons gård).

Inneboende i Nytorpet var Johan Larsson, han var född i Lockebo den 25 mars 1745, gift med Catarina Månsdotter född i Hammarsebo den 23 juni 1753, hon var dotter till Måns Olofsson och avled den 18 februari 1795.

I Lilla Råsa bodde 1797 Måns Larsson född i Lönneberga sn den 11 mars 1750 (1751), gift med Catarina Persdotter född i Hammarsebo den 6 november 1763, de vigdes den 14 november 1785. En dotter, Stina Cajsa Månsdotter, föddes i Lilla Råsa den 18 november 1797. Enligt kyrkoböckerna bodde de kvar där 1823-27.

Ägare till Lilla Råsa var då Gustav Johansson född i Hammarsebo den 24 augusti 1774, gift med Stina Cajsa Nilsdotter född den 5 februari 1786. De hade fem barn, en av döttrarna hette Lucretia född den 9 augusti 1817.Vid samma tid, 1823-27, bodde där torparen Sven Månsson född i Vena sn den 1 mars 1794, gift med Stina Månsdotter född i Målilla sn den 18 februari 1797. De hade tre barn.

Enligt HFL 1842-51. Ägare till Nytorpet Anders Magnus Gustavsson född i Målilla sn den 27 september 1825, gift med Stina Maria Jonsdotter född i Målilla sn den 20 september 1830.

I torpet, bröd hos sonen, änkan Cajsa Lisa Nilsdotter född i Målilla sn den 5 februari 1786.

Enligt HFL 1875-82. Torparen Anders Magnus Gustavsson född 1825, hans hustru Stina Maria Jonsdotter född 1830. De hade elva barn (se HFL 1842-51).

Enligt HFL 1882-89. Änkan Stina Maria Jonsdotter, fem barn.

Till Lilla Råsa kom 1908 Oskar Karlsson född 1872 och hans hustru Anna född 1878. År 1936 övertog mågen Knut Gustavsson gården och hans hustru Elsa och brukade den fram till 1982 då han avled.

Nuvarande ägaren är dottern Ann-Mari Nylinge bosatt i Diö och åkermarken är utarrenderad.

Nr 73 Heddas

Backstuga

Terrängbeskrivning: Av backstugan finns inga lämningar kvar, marken där stugan låg är i dag odlad åkermark.

Backstugan ”Heddas” vet man inte mycket om. Troligen hette hon som bodde där Hedvig men kallades allmänt för Hedda, men enligt HFL 1861 (se nr 78) var dopnamnet Hedda.

En av sönerna hette Oskar Nilsson, när han gifte sig bodde han med sin hustru i backstugan Heddas, således hos sin mor. De fick två flickor. När hustrun dog omkring 1909 flyttade Oskar Nilsson till Amerika 1910 och lämnade sina båda döttrar till roten. Innan avflyttningen hölls auktion (1910) på kvarlåtenskapen, auktionsropare var J G Fröjd i Ekeberg, Ödhult

Stugan köptes senare av Alfred Rösth i Strömsäng, som rev ner den och återuppbyggde den i Strömsäng för att användas som snickarbod. Där finns den ännu kvar och är väl bibehållen.

Oskar Nilsson återvände emellertid till Sverige efter några år i Amerika. Väl hemkommen gifte han om sig och tog hand om en av sina flickor, den andra trivdes tydligen gott hos sina fosterföräldrar och föredrog att stanna kvar där.

Nr 74 Strömsholm

Backstuga

Terrängbeskrivning: Tydliga lämningar av murstocken och hörnstenar finns kvar, samt odlad mark runt omkring, men som också kan vara odlingsmark till ”Heddas” som endast låg 100 meter därifrån.

Anmärkning. Med säkerhet kan inte fastställas om resterna som hittats är Strömsholm. Men genom beskrivningar i gamla handlingar får man anta att lämningarna härstammar från Strömsholm.

Enligt HFL 1842-51, 1875-82. Bodde i Strömsholm gratalisten (avskedad soldat) med pension från Vadstena krigsmanshuskassa Johan Petter Strömberg född i Älghult den 30 oktober 1796, gift med Anna Beata Jonsdotter född den 19 november 1795. Johan Petter dog i Strömsholm.

De hade fyra barn varav en hette Helmit född den 7 februari 1819, han var lite efterbliven och slutade sina dagar på Målilla ålderdomshem troligen 1912, således i en ålder av 93 år.

Nr 75 Kreces

Backstuga

Terrängbeskrivning: Några lämningar efter murstock finns inte, men några buskar och träd samt den jämna marken vittnar om att här låg stugan.

Vem som bodde i stugan är svårt att få reda på, möjligen kan det vara så att torparen Nils Karlsson, som avled den 30 november1836 och som var gift med Lucretia Johansdotter född den 30 april 1810, hade backstugan som undantag. Lucretia, som blev mycket gammal, kallades bara för Krece och bodde troligen där till sin död.

Nr 76 Annelenas

Backstuga (Risbygge) ”Anneles”

Terrängbeskrivning: Lite av murstocken finns kvar, marken där omkring vittnar om att den varit odlad.

Vem som varit inhyst där vet ingen, men troligen hette hon Anna-Lena eller Anne-Lena och därav namnet på backstugan, som med stor sannolikhet endast beboddes av denna Anne-Lena.

Nr 77 Brostugan

Torp

Terrängbeskrivning: Murstocken och några gamla fruktträd finns kvar. Området kring torpet är ängsmark.

Anmärkning. Från en husförhörslängd 1861 framkommer, att det troligen fanns två stugor med namnet Brostugan, men att den ena stugan kallades för Zakris, som möjligen också kan vara den äldsta byggnaden.

Ett försök har gjorts till uppdelning av de som bodde i de båda stugorna.

Enligt HFL 1788-1806 bodde i Brostugan Nils Månsson född i Målilla sn den 20 februari 1738. Namnet på hans hustru är oläsligt, men hon var född 1739 och de hade två barn.

År 1804 kom till Brostugan Måns (Magnus) Nilsson född i Målilla sn 1772 (troligen son till Nils Månsson), gift med Annica Mattisdotter född i Målilla sn 1769. De hade då ett barn. Måns Nilsson dog 1811.

I Brostugan föddes deras båda barn Nils Magnus den 20 januari 1805 och Aina Cajsa den 24 december 1808.

Enligt HFL 1861-69. Torparen Samuel Andersson född i Målilla sn den 6 mars 1814, kom till Brostugan 1853.

Inhyst pigan Märta Andersson (svagsint) född i Målilla sn den 24 augusti 1821. De flyttade från Brostugan1869.

Enligt HFL 1861-75. Nils Petter Petersson född i Lönneberga sn den 24 mars 1809, gift med Anna Larsdotter född i Målilla sn den 4 januari 1829. De hade tre barn. Nils Petter var troligen gift tidigare med Sara Lisa Vassgren född i Målilla sn den 15 oktober 1820, död den 22 maj 1866. De kom hit 1855.

Mågen Lars Petter Petersson född i Carlstorp sn den 29 maj 1840, gift med Maria Helena Nilsdotter född i Målilla sn den 19 september 1844. De hade tre barn. Kom till Brostugan 1865 och flyttade 1869.

År 1845 bodde i Brostugan torparen Gustav Larsson född den 20 september 1806, gift med Stina Cajsa Samuelsdotter född i Vena sn den 27 april 1811. De hade tre barn som alla föddes i Brostugan. Anna Lovisa född den 20 november 1845, Johanna Maria född den 24 februari 1850 och Carl Oskar född den 25 oktober 1856.

Enligt HFL 1870-75. Torparen Jonas Carlsson född i Vimmerby sn 1799, gift med Anna-Lisa Davidsdotter.

Enligt HFL 1862-89. Stenhuggaren Carl August Karlsson född den 12 september 1854, gift med Mathilda Johanna Lovisa Magnusdotter född i Korsberga sn den 11 maj 1850. De hade fyra barn.

Den siste som bodde i Brostugan var Karl Jonsson, han flyttade från Gölenäs i Målilla (nr. 86) till Brostugan och bodde där fram till 1930-talet varefter stugan lämnades åt sitt öde och så småningom revs ner

Karl Jonsson var på ålderns höst lite underlig till sinnet, det sägs att vid ett besök hos honom såg den besökande att han med ett kraftigt hugg hade satt fast en vedyxa i väggklockan. Någon förklaring till denna handling kunde han inte lämna, men kanske tyckte han att klockan besvärade honom på något sätt och vis. Han gjorde små dagsverken på gårdarna runt omkring och hans stora hobby var att göra björkkvastar. Inne i stugan lade han upp stora lager av björkris för sin tillverkning.

Nr 78 Zakris

Backstuga under och på Råsa ägor

Terrängbeskrivning: Lite av murstocken finns kvar, marken runt omkring är odlad åkermark. Stugan revs troligen någon gång kring sekelskiftet.

Anmärkning. Se Brostugan.

En bouppteckning från 1811 efter Magnus Nilsson, gift med Annica Matsdotter, talar för att stugan var bebodd 1811.

Enligt HFL 1823-27. Änkan Annica Matsdotter född i Målilla sn den 19 juni 1769, med dottern Stina Cajsa Magnusdotter född i Målilla sn den 24 december 1808.

Inneboende var änkan Maria Månsdotter född i Målilla sn den 22 augusti 1746.

Enligt HFL 1842-51. Jonas Zakrisson född i Vimmerby sn 1799, gift med Elisabet Andersdotter född i Målilla sn den 9 juni 1805. De hade fyra barn.

Enligt HFL 1861. Efter några års bortavaro flyttade Jonas Zakrisson åter till Brostugan (Zakris) 1861 och då omgift med Anna Lisa Davidsdotter född i Målilla sn den 9 december 1804, de vigdes 1861. Tillsammans hade de fem barn.

Hans son Nils Petter född i Vena sn den 10 augusti 1840 kom hit 1859, han gifte sig med Hedda Charlotta Nilsdotter född den 16 maj 1838 och kom hit 1865. De hade två barn och flyttade härifrån 1869 (se nr 73).

Nr. 79 Norreberg Backstuga

Terrängbeskrivning: Lite av stuggrunden och murstocken finns kvar, samt röjningsrösen och några fruktträd.

Till Norreberg kom 1795 som inhyst Nils Månsson född i Mörlunda sn den 24 april 1756, gift med Lisa Jonsdotter född i Gårdveda sn den 16 november (maj) 1765. Enligt kyrkböckerna 1806-27 hade de tre barn. Ett av barnen hette Isac och fick efternamnet Blomkvist född den 24 juli 1797, han var trumslagare vid Kungl. Kalmar Regemente.

Enligt HFL 1842-51. Änkan Maja Lisa Jonsdotter.

År 1844 inhystes i Norreberg Jonas Månsson född i Målilla sn den 12 augusti 1802, gift med Stina Catharina (Lotta) Larsdotter född den 16 juli 1797. De hade fyra barn.

Isac Blom (Blomqvist), gift med Anna Fasth född i Motala sn den 27 december 1804, död den 23 januari 1861. De hade fyra barn (se Norreberg 1795).

Enligt HFL 1861-69. Jonas Månsson född i Målilla sn den 12 augusti 1802, död den 17 juli 1878, han var gift med Stina Larsdotter född den 16 juli 1797, död 1865 (se HFL 1842-51).

De kom till Norreberg 1857 och flyttade därifrån 1875. De hade tre barn.

Enligt HFL 1890-95. Per August Svensson född i Mörlunda sn den 19 januari 1846, gift med Elsa Gustava Adamsdotter född i Högsby sn den 28 december 1850. De kom till Norreberg 1882.

De sista som bodde i Norreberg var Per och Elsa Svensson, barnen hette Mari-Sofi, Karl, Johan; Oskar, Anna, David och Gustaf-Adolf.

När Per Svensson blev änkeman gifte han om sig med en dam som hette Emma och var bördig från Högsbytrakten, hon var mormor till Greta Garbo.

Nr. 80 Ekebo Husartorp nr. 74 under Kallarsebo

Terrängbeskrivning: Endast några rester av murstocken finns kvar av torpet .Marken där omkring är odlad mark och betesmark.

År 1787 kom till Ekebo Carl Höglund, 27år, han hade då 4 tjänsteår.

År 1810 bodde här dragonen vid K S Regemente Skvadron Samuelsson-Kask, gift med Anna Helena Persdotter.

Enligt HFL 1806-18 bodde här dragonen Johannes Dolk (Dahl) född i Gårdveda sn den 18 januari 1791. Han fick avsked den 17 juni 1816 på grund av sjukdom, troligen TBC.

År 1812 kom hit Nils Fredrik Jonsson-Pihl född i Tveta sn den 14 september 1794, gift med Stina Magnidotter född i Tveta sn den 5 januari 1789, hon kom till Ekebo 1806.

År 1816 antogs som husar för Kallersebo Nils Nihl, 24 år. Han hade då bara två tjänsteår.

Enligt HFL 1823-27. Adolph Bergström född i Mörlunda sn den 6 januari 1804.

År 1837 kom till Ekebo husaren Johan Krig född den 8 december 1812, gift med Anna Lisa Qvist född i Järeda sn den 11 april 1813. De hade tre barn.

Enligt HFL 1866. Husaren Carl Johan Lindahl född i Hessleby sn den 29 juni 1840, gift med Johanna Maria Svensdotter född den 22 november 1838, de kom till Ekebo 1866 och hade tre barn.

Enligt HFL 1880-95. Husaren Gustav Adolf Johansson-Ström född i Vena sn

den 24 november 1846, gift med Johanna Sofia Johansdotter född i Gårdveda sn den 5 maj 1844. De kom till Ekebo 1882 och de hade nio barn. Några av barnen reste till Amerika.

År 1909 flyttade husaren Effert Wikander född den 13 augusti 1882, gift med Gertrud, född den 24 oktober 1886, till Ekebo. De hade åtta barn, Ragnar, Märta, Robert, Gunnar, Arvid, Erik,Verner och Greta. Sex av barnen är födda i Ekebo. Familjen Wikander flyttade upp till

Kallersebo 1922 som arrendator till gården som då ägdes av konsul Häggblad.

Samma år som Wikander flyttade kom till Ekebo stataren Gustav Karlsson och hans hustru Anna från Kallersebo.

Stugan revs när Karlssons hade flyttat därifrån, omkring 1930.

En händelse som ägt rum i anslutning till husartorpet Ekebo

År 1741 blev Kallersebo rote vakant. Det gällde nu för roten att skaffa fram

en ny husar. Vid den lottdragning som ägde rum föll lotten på den 20-årige

Carl Jonsson från Kallersebo, han var född den 28 februari 1720. Att han inte var något närmare glad över denna lottdragning kom snart till känna.

Med tunga steg tog han vägen till Målilla den dag då det var dags för inskrivning till husar för Kallersebo rote.

Under vandringen funderade han betänkligt på om han skulle strunta i att inställa sig till inskrivning och istället smita undan och sedan hålla sig gömd och så småningom försvinna från trakten. Tanken till flykt fick ett allt fastare grepp i honom, men vart skulle han ta vägen och var skulle han gömma sig, det var frågan. Vid Stockhorva vek han av vägen, irrade sedan omkring en stund i skogen för att sedan ta natthärbärge på hölidret i Stockshults ladugård.

Naturligtvis förfrågade sig inskrivningsherrarna varför inte den utsedde infunnit sig i Målilla för inskrivning. När de då fick veta att Carl Jonsson gett sig iväg till inskrivningsförrättningen igångsattes efterlysning efter honom.

När fjärdingsmannen kom till Stockshult frågade han bonden där om han möjligen sett till Carl Jonsson. Från sitt gömställe hörde denne samtalet och blev en aning fundersam när han fick höra fjärdingsmannen säga: ” Får vi inte tag i Carl Jonsson får hans far bli soldat för Kallersebo”.

Bara några dagar efter rymningen hämtades Carl Jonssons far av fjärdingsmannen. När Carl Jonsson, som fortfarande var kvar på sitt gömställe, fick se sin far sitta bredvid fjärdingsmannen på hästskjutsen ångrade han djupt sin flykt från plikten att tjäna som husar. Han kröp då fram ur sitt gömställe och sprang ifatt hästskjutsen och anmälde sig till tjänstgöring och bad om förlåtelse för rymningen. Till hans stora tacksamhet redde det hela upp sig till det bästa och han slapp bestraffning.

Troligen behövde Carl Jonsson aldrig göra någon krigstjänstgöring men väl fullgöra sin utbildning till husar i Eksjö.

Torpförteckning 61-80

Titel