Torpförteckning 41-60

Nr 41 Nydal (Lumpen)

Terrängbeskrivning: Lite av murstocken finns kvar, vidare vittnar området där omkring att marken varit odlad en gång i tiden.

Enligt HFL 1860. Adolf August Nyberg, före detta hemmansägare i Hammersebo, född där den 12 augusti 1810 och gift med Stina Maria Nilsdotter, född i Hammarsebo den 15 maj 1816. De hade fem barn, av vilka Stina Sofia, född i Hammarsebo den 4 mars 1837, levde ogift på torpet Hultenäs under Hammarsebo och dog där någon gång på 1920-talet.

Adolf Nyberg blev på grund av ekonomiska svårigheter tvingad att sälja sin gård i Hammarsebo till en av sina största fordringsägare, Johannes Blomqvist från Smebo, Entsebo och flyttade då till Nydal. Under mycket små omständigheter framlevde hans familj sitt liv i Nydal.

En god vän till Nyberg frågade honom vid ett tillfälle hur han hade det och huruvida han behövde någon hjälp. Han lär ha svarat: “vi har det bra, vi lever som änglarna i himlen, vi varken äter eller dricker”.

År 1855 flyttade Nyberg med sin hustru till Hagadal.

 

Enligt HFL 1866-71. Johan August Carlsson född i Åseda den 4 november 1832, gift med Anna Lovisa Andersdotter Sundberg född i Hultåsa den 15 februari 1835. De hade tre barn.

Inhyst änkan Stina Jonsdotter, hon hade varit gift med Anders Svensson Sundberg född i Solnehult 1775.

De flyttade till Nydal 1855, således samma år som Nybergs flyttade där ifrån. Johan August Carlsson sägs ha undervisat barn i räkning, skrivning och läsning, han var något av skollärare. Han var dock till största delen verksam som lumpsamlare. Torpet Nydal gick därför under namnet Lumpen.

Trots sin fattigdom var han nöjd med sin tillvaro. Han tog vara på allt och inte minst saker och ting från regementet som hade sin förläggning inte så långt från hans stuga. Av gamla skjuttavlor tillverkade han skjul vari han förvarade sin lump och skrot. Han avled sommaren 1918.

 

Grindarna vid korsningen av järnvägen och den lilla körvägen som ledde till Ekeberg intill Nydal kallades alltid för Lumpegrinna eller Lumpens Grindar.

 

Nr 42 Nedsjönäs (Nedsjön, Nesjön)

Torp

Terrängbeskrivning: Rester av murstock, cementsockel från en senare tids ladugård, cementerad källare och ett fruktträd finns kvar.

Till Nedsjönäs kom år 1830 Peter Persson född i Vimmerby sn den 26 mars 1804 och hans hustru Stina Nilsdotter född i Tuna sn den 28 september 1799, de hade två barn.

År 1832 kom till Nedsjönäs Nils Peter Svensson född den 5 november 1796 och hans hustru Ullrica Engström född i Målilla sn den 7 juni 1792, två barn.

 

Enligt HFL 1839-47. Nils Jonsson född i Tuna sn, hans hustru Hedda Carlsdotter född i Tuna sn den 12 oktober 1802. De hade fyra barn och familjen flyttade därifrån 1839.

År 1843 kom till Nedsjönäs Nils Fredriksson född i Vena sn den 5 oktober 1810 och hans hustru Sara Lisa Jonsdotter född i Frödinge sn den 8 mars 1809. De hade fyra barn.

Inhyst Gustav Mauritz Strandberg född i Stockholm den 14 augusti 1833.

 

Enligt HFL 1853-60. Änkan Sara Lisa Jonsdotter född i Frödinge (se ovan) med två barn.

Daniel Nilsson född i Vena sn den 18 maj 1805, hans hustru Carin Lisa Johansdotter född i Törnsfall den 13 december 1808. Två barn.

 

Enligt HFL 1860. Torparen Anders Peter Israelsson född i Lönneberga (Vena) den 7 september 1801 och hans hustru Catarina Larsdotter född i Vena sn den 29 mars 1801. De hade fyra barn.

Hit flyttade år 1868 Nils Petter Andersson född i Vena sn den 7 juni 1836 och hans hustru Maja Stina Persdotter född den 1 mars 1838. Ett barn.

 

Enligt HFL 1881-90. Arbetaren Sven August Andersson född i Vena sn den 2 januari 1841 och hans hustru Maria Kristina Berg född den 11 januari 1850. De hade sju barn.

Från år 1900 fram till 1925 brukades Nedsjönäs av Karl Oskar Karlsson och hans hustru Kristina. De hade en flicka som hette Hildur. Hon var mycket musikalisk och på sitt dragspel spelade hon för beväringarna på Hultsfreds slätt och för sin underhållning fick hon alltid några slantar.

Åläggande för torparen i Nedsjönäs var att göra två dagsverken i veckan, sommar som vinter. Därutöver gjordes trettio hjälpdagsverken vilket innebar att på sommaren delta i förekommande skördearbeten där också torparens hustru och barn fick hjälpa till.

Efter 1914 försåldes skogsområdet som kallades Junebroskogen till Tändsticksaktiebolaget i Jönköping, därmed upphörde dagsverksskyldigheten. Arbetet blev i stället förlagt till skogen, timmer- och vedhuggning utgjorde där efter den huvudsakligaste sysselsättningen, men mot kontant betalning. Jordbruksarrendet betalades efter 1914 med kontanta medel och utgjorde då en årlig arrendesumma på 160 kronor.

Efter 1925 brukades Nedsjönäs av Seth Pettersson och Helge Holm. Helge Holm född 1898 och hans hustru Ester född 1899 hade fyra barn och brukade torpet fram till 1936 då de flyttade till Lövhorva.

År 1936 tillträdde Arvid Karlsson och hans hustru Hilda Pershult, han brukade torpet som arrendator vid sidan om sin tjänst som banarbetare. Arvid Karlsson var den siste brukaren av Nedsjönäs, familjen flyttade där ifrån 1949, till Pershult.

Nedsjönäs revs omkring 1950 och blev stommen till en sommarstuga vid sjön Bjerken.

 

 

 

 

 

Nr 43 Nytorp

Backstuga

Terrängbeskrivning: Av backstugan finns inga lämningar kvar, beroende på att platsen där stugan låg numera är industrimark.

Enligt HFL 1860. Änkan Lovisa Andersdotter född i Målilla sn den 11 mars 1812, avled 1859, sonen Anders Petter Johansson född i Lönneberga sn 1829 och sonen Lars August Johansson född i Lönneberga sn den 2 december 1836, han var lärare i Målilla. Det fanns ytterligare tre barn i hennes äktenskap och ett utom äktenskapet.

Enligt HFL 1861-71. Anders Gustavsson född i Målilla sn den 27 februari 1825 och hans hustru Stina Maria Jonsdotter född den 20 september 1830. De hade nio barn.

Enligt HFL 1866-71. Lars Petter Larsson född i Vena sn den 23 november 1819 och hans hustru Stina Cajsa Persdotter född i Rumskulla sn den 7 september 1812. Deras dotter Ida Vilhelmina född den 5 januari 1848 bodde i Nytorp fram till 1920-talet med sina två söner Simon och Gustav Adolf.

Lars Petter Larsson var ladugårdskarl i Hulingsryd.

Fru Alva Larsson född Gren berättar att hon en gång tillsammans med sin mor skulle göra ett besök hos Ida i Nytorp, men när de kom dit fanns ingen Ida i stugan. Från skogen intill hördes emellertid några dova yxhugg. De ställde då sina steg åt det håll varifrån yxhuggen hördes, för att av huggaren möjligen få reda på var Ida fanns. Men det visade sig att det var hon själv som var i färd med att hugga av grenar på en nedfallen torr gammal fura som hon sedan stoppade i en säck. Detta var i och för sig inget märkvärdigt, men till saken hör att hon nyligen fått ett ben bortamputerat. Hon hade förflyttat sig till torrfuran med hjälp av två stolar. Hon satt på den ena stolen medan hon högg sin ved. På hemvägen flyttade hon växelvis stolarna så att hon sittande på dem kunde ta sig fram till stugan, samtidigt som hon hasade på sin vedsäck och den tunga yxan.

Ida hade en dotter som flyttade till Finland, hon gifte sig med en officer som tjänade i tsarens armé.

 

 

 

 

Nr 44 Andersbo

Backstuga

Terrängbeskrivning: Av stugan eller dess omgivning finns inga lämningar kvar, beroende på att platsen där stugan låg numera är bebyggd med egnahemsvillor.

Andersbo var en backstuga under Ekeberg och uppfördes i mitten av 1850-talet av Anders Larsson född i Vena sn den 6 juni 1793, gift med Sara Maja Persdotter född i Mörlunda sn den 9 juni 1794.

Stugan fick säkert namnet efter den första ägaren Anders Larsson.

Enligt HFL 1860-71 bodde i Andersbo Nils Andersson född i Fallhult, Vena den 1 mars 1811, gift med Stina Greta Carlsdotter född i Vena sn den 26 januari 1815. Dottern Stina Lisa (Kristin) född 1837 bodde i Andersbo fram till 1920-talet.

Nils Andersson ägde tillsammans med sin maka Ekebergs gård (Garnfeldt), men på grund av hans stora begivenheter på starka drycker, sades det att han bar ner sin gård till Gästgiveriet i Hulingsryd.

De sista som bodde där var Oskar Jonsson född i Gröndal med sin hustru Selma Collin, dotter till husaren Collin i Åkarp. Inneboende var där en tid Samuel Falk efter sin hemkomst från Amerika.

I Andersbo bodde ett originellt par, han hette Hultgren (förnamn okänt) och hans hustru hette Kristina. Han gick under namnet Andersbogubben. De hämtade ofta mat som blev över vid kokhusen på Hultsfreds slätt och han blev många gånger föremål för beväringarnas skämt och dumma tilltag. Han gick omkring i avlagda militärkläder och var iförd en lortig trekantshatt.

1925 köpte Hultsfreds Hembygdsförening stugan av Fridolf Jonsson, Hulingsryd och år 1934 flyttades den till sin nuvarande plats i Hembygdsparken.

 

 

Nr 45 Brebo

Backstuga

Terrängbeskrivning: Endast en kulle vittnar om var stugan legat, terrängen där omkring visar tydlig markering av odlingsmark. När Oskarsgatan anknöts med en viadukt till riksväg 34 kom mycket av den odlade marken bort.

I Brebo avled den 3 oktober 1786 Karin Persdotter, 60 år och 7 månader.

Enligt HFL 1818-25. Torparen Nils Karlsson född i Målilla sn den 16 december 1779, gift med Annica Bengtsdotter född i Vena sn den 5 april 1775. De hade två söner.

Enligt HFL 1866-71. Johan Erik Samuelsson född i Vena sn den 6 februari 1817, gift med Anna Lena Samuelsdotter född i Vena sn 1817. Johan Erik och Anna Lena hade fem barn. Sonen Johan född den 25 augusti 1842 flyttade till Lövhorva 1860, Carl Fredrik född den 4 november 1847, Per August född den 6 december 1851, Adolf Oskar född den 11 maj 1856 samt Otto Emil född den 14 januari 1861.

I Brebo bodde, som den sista familjen där, regementsvaktmästaren Per August Johansson med hustru och barn. Barnaskaran var stor, dottern Matilda gifte sig med lokputsare August Nilsson, barnen hette Karl Ljung, Axel Holm, Alfred Verner, Anna gift Wallin, Oskar, Otto, Elvira, Tor och Johan Larsson.

 

 

Nr 46 Gölebo

Torp

Terrängbeskrivning: Endast lite av den odlade marken vittnar om var torpet en gång i tiden legat. Vid tiden omkring 1935-50 spelade pojkarna fotboll på den öppna och jämna planen intill torpruinen.

Torpet uppfördes troligen omkring 1765 och tillhörde Hulingsryd, förmodligen var det torparen Daniel Nilsson född i Kalvkätta 1740 som byggde Gölebo. Han var gift med Annica Samuelsdotter född i Målilla sn 1733, död den 25 oktober 1794, de vigdes 1777 och var enligt kyrkböckerna 1788-1789 de första som bodde där. Dottern Stina född 1777. I Gölebo bodde vid samma tid drängen Samuel Samuelsson född 1773.

Död i Gölebo den 9 april 1782 gifta mannen Johan Pärsson.

År 1860 bodde här torparen Johan Petter Gustavsson född i Ekeberg den 3 augusti 1812, gift med Lisa Catarina Carlsdotter född i Boda, Vena sn den 16 augusti 1814. Första tiden av sitt äktenskap var de bosatta i Ekeberg och flyttade till Gölebo troligen 1854.

Enligt HFL 1866-71. Lars Johansson född i Målilla sn den 26 september 1819, död den 15 augusti 1867, gift med Gustafa Dahlberg född i Västervik församling den 4 januari 1819, död den 6 mars 1861.

Lars Johansson gifte om sig efter det att han blivit änkeman med änkan Anna Jonsdotter född i Ukna sn den 18 maj 1819, vigseln ägde rum den 26 september 1862. De var utfattiga enligt kyrkoanteckningarna.

Enligt HFL 1881-90. Anders Andersson född i Mönsterås sn den 12 januari 1839, troligen gift med Anna Jonsdotter sedan hon blivit änka 1867. Enligt kyrkoanteckningar en son född 1863.

Omkring 1910 bodde i Gölebo en gumma som hette Anna Andersson (Anna i Gölebo), hon hade en son som hette Frans, vanligen kallades han för Frans von Mälen. Huruvida det var hans rätta efternamn vet ingen, men själv påstod han att han var av adel född och påpekade, särskilt i berusat tillstånd, att adel är adel men bönder förblir bara bönder. Han var mycket begiven på alkohol, han gick omkring bland beväringarna på Hultsfreds slätt och tiggde sprit och öl. Ofta blev han utsatt för skamlig behandling av beväringarna och ju fullare han blev desto roligare hade de. Många är historierna om denne man från hans besök på slätten.

 

 

Nr 47 Grönhult

Backstuga

Terrängbeskrivning: Endast röjningsrösen och stengärdsgårdsmarkeringar kring de små tegarna finns kvar. Det är ej helt säkert fastställt var stugan legat en gång i tiden.

Enligt HFL 1860 bodde här änkan Gustafa Dahlberg född i Västervik den 4 januari 1819. Hon hade två döttrar, Emma och Carolina, födda 1838 och 1847. Se Gölebo.

Enligt HFL 1861-70. Torparen Johan Magnus Jonsson född i Lönneberga sn den 2 november 1819 (osäker födelseort och datum; annan not: Vimmerby den 2 april 1819), gift med Lotta Månsdotter född den 16 juni 1822. De hade tre barn. Troligen kom de till Grönhult 1853 från Vimmerby.

Nr 48 Kulltorp

Backstuga

Terrängbeskrivning: Endast rester av murstocken finns kvar samt några fruktträd.

I Kulltorp bodde troligen bara en familj, när familjen splittrades lämnades den lilla stugan åt sitt öde.

Enligt HFL 1860 bodde här Samuel Nilsson född i Vena sn den 15 oktober (december?) 1815, gift med Maja Stina Andersdotter född i Vena sn den 20 juli 1817. Samuel Nilsson hade varit ägare till gården Hulingsryd nr. 2 1/10 mantal. Han var en av traktens kraftkarlar, arbetsam och duktig på alla sätt, men var mycket begiven på sprit. Man kan gott påstå att vägen till gästgiveriet i Hulingsryd var kort. En stor barnaskara och hans stora begär på alkohol medförde att han fick gå från gård och grund.

Men han var inte sämre karl än han byggde sig en liten stuga vid Ekeberg omkring 1860 som han döpte till Kulltorp.

I detta sammanhang kan nämnas att vid tiden omkring 1860-talet var det inte mindre än åtta bönder i Hulingsryd som fick lämna sina gårdar på grund av spritmissbruk vilket resulterade i vanvård, dålig skötsel av gården och därmed också stora svårigheter med likvida medel.

Två av hans döttrar som var tvillingar åkte till Amerika 1877 och av hans andra döttrar, Hilda och Carolina, emigrerade till Amerika 1882.

 

 

Nr 49 Nymåla (Ankans)

Backstuga

Terrängbeskrivning: Endast lite rester av murstocken finns kvar.

Backstugan byggdes omkring 1845 och där bodde då gifta drängen Carl Persson född i Högsby sn den 27 maj 1819 och hans hustru Cajsa Carlsdotter född i Källehult den 16 maj 1811, de hade fyra barn. År 1848 flyttade de till Rosendal under Stensryd.

Efter dem flyttade Anna Svensdotter till Nymåla, hon hade tidigare bott någonstans i byn Hammarsebo.

Hur namnet Ankans kommit till vet man inte med säkerhet, men möjligt är att denna Anna har haft en vaggande gång, likt en ankas.

 

 

Nr 50 Lustigholm Soldattorp nr 95

Terrängbeskrivning: Av soldattorpet finns inget kvar, marken är uppodlad, men den lilla ladugården (fähuset) finns i sitt ursprung.

Anmärkning. Det märkliga med soldattorpet Lustigholm är att det inte påträffats någon soldat med namnet Lustig som bott där. I Snokebo däremot (nr 112) bodde redan 1745 en husar som hette Magnus Lustig, men kan dock inte sättas i samband med Lus-

tigholm på något sätt, eftersom Lustigholm var ett soldattorp.Möjligen kan Berge Svensson ha haft tillnamnet (soldatnamnet) Lustig.

Soldattorpet Lustigholm under Hammarsebo har bebotts av många soldater, några av dem har stupat i främmande land och några har blivit tagna till fånga och sedan aldrig kunnat återvända till sitt hemland.

År 1692. Den förste soldaten som enligt generalmönstringsrullan noterats för Lustigholm var Berge Svensson, han blev inskriven 1692 och återfanns i gmr. 1697.

År 1711 soldaten Anders Mattson Abborre (gmr 1712) född i Målilla sn troligen 1692, kom i kronans tjänst 1709. Han blev tagen till fånga i Danmark den 13 april 1715.

År 1716. Den 24 februari 1716 insattes Nils Börjesson Qvick som soldat på roten, han var då 20 år gammal. Enligt gmr. var han smålänning, skomakare och gift.

I samma rulla nämns en vargeringskarl vid namn Anders Samuelsson Qvick för roten fram till den 27 augusti 1741, då han dog.

År 1742. Den 28 januari 1742 inställde sig den 25-årige gifte smålänningen Måns Hansson Hammarlund. Han dog på örlogsflottan den 12 maj 1742.

År 1743. Den 10 mars 1743 blev smålänningen Jonas Carlsson Hammarlund soldat i Lustigholm, troligen 19 år gammal. Han gifte sig den 28 april 1745 med Ingrid Johansdotter från Gryssebo, Vimmerby, hon dog i Hammarsebo den 5 maj 1802.

Jonas Carlsson Hammarlund rönte om inte precis samma öde som sin företrädare (troligen en bror), han blev tillfångatagen i Gdynia i Pommern och återkom aldrig till Sverige.

Roten var vakant från 1759 till 1764.

År 1764. Den 15 maj 1764 inställde roten Bengt Persson Hammargren, han var enligt gmr. ogift och 19 år gammal. Han dog den 16 juli 1771, 26 år gammal i lungsot.

År 1773 den 30 mars inträdde Nils Persson Hammar som soldat på roten, född i Hjorted den 25 april 1745, gift med Catarina Olofsdotter född i Misterhult sn 1741. De vigdes 1766. Vid generalmönstringen den 14 juni 1788 fick han avsked och flyttade till Vena 1789.

År 1788 efterträddes han av Gustav Nilsson Hammar, som var 29 år och gift.

Vid generalmönstringen den 21 juni 1797 visade det sig att Hammar hade fått en benskada och blivit halt och därmed oduglig för krigstjänst och fick därmed avsked.

Gustav Hammar flyttade efter avskedandet till Kallersebo 1800, där han blev en självägande bonde.

År 1797 den 15 november inskrevs för roten soldaten Samuel Persson Skog född i Hägelåkra den 27 september 1772, gift med Sara Fredriksdotter, dotter till soldaten Fredrik Larsson Dahl i Kalvsjömåla. Samuel Skog var med i Napoleonkriget 1805-07 samt i operationerna kring Sävar och Ratan i Västerbotten 1809. Han avgick som soldat 1811.

År 1812 kom soldaten Lars Eriksson Törn, 25 år, till Lustigholm, han var född den 28 mars 1786 i Horntorpet i Pelarne, gift med Anna Stina Nilsdotter född i Målilla sn 1788, troligen Hammarsjöryd. Törn deltog i fälttåget mot Tyskland 1813-14. Han blev sjuk där och fick avsked från Krigstjänst. Törn avled den 30 juni 1815, huruvida det hände i Tyskland eller hemma i Sverige är inte bekant, men troligt är att han återvände till Sverige, innan han gick ur tiden.

År 1815 blev Johannes Bern, född den 5 december 1785 i Stenberga sn, soldat på roten, gift med Catarina Andersdotter född den 1 juni 1788 i Hammarsebo och dotter till rotemannen i Hammarsebo, Anders Nilsson Fallborg. Den 14 mars 1826 flyttade soldaten med familj till Virserum.

Under åren 1830-31 inhystes i soldattorpet Carl M. Jaensson född 1776 och hans hustru född 1779.

Under åren 1822-33 var roten anslagen underofficersavlöning enligt rullorna. Åren 1837-1840 var roten indragen till musikunderhåll.

År 1840 den 6 november blev Carl Gustav Magnusson Harnesk transporterad från roten nr. 70 Svenarp till Lustigholm, han hade 9 ¾ tjänsteår innan han kom hit, inskriven den 1 oktober 1833. Harnesk var en stor och kraftig karl, han var närmare två meter lång. Han var född i Södra Vi den 29 oktober 1807 och gift. Han dog i Lustigholm den 13 oktober 1862.

År 1863 den 21 februari ersattes han med soldaten Nils Erik Samuelsson Hammar född i Kulltorp, Vena sn den 11 maj 1840. Han transporterades till roten nr. 94 Flathult.

År 1881 den 28 oktober inskrevs Claes Alfred Steen, förut kallad Rotsten, född i Målilla sn den 3 augusti 1861. Han var vid inskrivngen ogift och erhöll tillstånd att kalla sig för Strand. Han blev godkänd i korpralskolan i Karlskrona 1833.

År 1905 tog Strand avsked och flyttade då till Stora Råsa. Strand härstammar förmodligen från släkten Rotsten i Hulingsryd, George Rotsten ägde i början av 1800-talet ¼ mantal Hulingsryd.

Soldattorpet Lustigholm lämnades åt sitt öde efter 1910 men stugan fanns kvar fram till senare delen av 1960-talet, då den revs.

 

 

Nr 51 Strömbergs

Backstuga

Terrängbeskrivning: Det exakta läget för stugan är svårt att få reda på, men troligen har den legat där torpskylten är placerad. Några synbara lämningar finns inte.

Johan Petter Strömberg född i Älgshult, Målilla sn den 29 juni 1796, var torpare i Källehult men flyttade med sin hustru Beata Jonsdotter, född i Hammarsebo den 29 oktober 1795, till “Strömbergs” den 14 mars 1838.

Följande kontrakt upprättades mellan honom och jordägarna:

Jag undertecknad jordägare af 1/12 mantal Hammarsebo upplåter och bortarrenderar en odlingsplan till ett nybygge till Torparen J P Strömberg och dess Hustru Anna Beata Jonsdotter i Källehult mot följande villkor, som följer Nemberligen.

1) Får Strömberg i min Kohage nära intill Rosenholm uppsätta en Stuga och ett Fähus för en ko och skall Strömberg deromkring uppodla Ett Tunnland till åker och Potatisland.

2) Tillträde får ske den 14 mars 1838 och får Strömberg de tre första åren såsom frihetsår utom skatt till bygga och odla på. Men skall Hustrun spinna ½ Lispund blånor om året såväl på frihetsåren som de efterföljande och årligen plåka 6 Kappe Kröson de år de finnes och lemna till husbonden och likaledes ½ Tunna Enbär de år de finnes.

3) Får Strömberg fälla till hälften framför någon annan samt kola för vanlig kollega det detta kan finnas o husbonden tillåter.

4) Ingen Skatt pålägges sedan de tre frihetsåren äro förbigångna utan vidare Öfverenskommelse får träffas mellan undertecknade.

5) Detta Contrakt skall vara i både Strömberg och hans Hustrus lifstid, men efter bägge deras död tillhör det uppförda fähuset Husbonden till.

6) Nödigt virke till Husbyggnaden, Gärdesgård och Vedbrand få tagas på ägorna men icke något övervåld dermed sker

7) Får Strömberg slå för min del i Sjön då jag icke vill sjelf berga det. Höflighet och allbeskedlighet bör Strömberg visa mot husbondfolket och grannar samt ärlighet mot husbonden skulle förbrytelse ske är detta kontrakt uppsagt.

Med förestående Contrakt förklara vi oss å ömse Sidor nöjda som försäkras af

Hammarsebo den 14 mars 1837.

J P Strömberg        Carl Magnus Andersson

Contraktstagare        Husbonde och Contraktsgivare

Vittnen

Daniel Samuelsson i Haddarp

Johan Erik Svensson i Källehult.

Tillägg till kontraktet:

Jag Carl Magnus Anderson och jag J P Strömberg har efter vidare Öferenskommelse oss emellan stannat i följande beslut. Tillägges Strömberg att nu genast få mottaga till Äng det så kallade Pälle Kärr samt uppodla och afröjda för samma ändamål Gräflings Kärret. Odling till åker får Strömberg utom det utsatta tunnlandet upptaga så mycket som han för gott finner däromkring lika som Strömberg tillåtes få i Kohagen löfbrott till minst 20 tjåg årligen. Bete till Ko, ett ungnöt och får. Årligen får han i Kohagen begagna, hvarför Strömberg årligen till Jordägaren göra 2ne Dagsverken i veckan antingen Mans eller Kvinns. Samt om Sommare 5 så kallade hjelp dagsverken vid alla dagsverken består Jordägaren med mat eller kosthåll.Ofvanstående af mig utsatt skall varken Jag eller hvem som min Hemmansdel åtnjuter Rygga eller förändra i Strömberg eller dess Hustrus lifstid försäkras Hammarsebo den 5 september 1842.

Carl Magnus Andersson, Contraktsgivare.

Härmed förklarar jag mig nöjd och förbinder mig redligen mot Jordägaren uppföra.

J P Strömberg Contraktstagare.

Till vittnen

Anders Gabriel Eriksson

Jonas Månsson

  1. M. S.

Kontrakten hämtade ur Erik Berglunds bok ” Den okände soldaten från Vimmerby fögderi “.

När Strömberg flyttade från stugan till backstugan Strömsholm (nr 74) lämnades den åt sitt öde och förföll.

 

 

 

Nr 52 Hammarsebo gamla skola

Terrängbeskrivning: Rester av murstock samt några grundstenar finns kvar som vittnar om var skolhuset legat.

Skolhuset uppfördes i början eller omkring 1890-talet. Dessförinnan var skolundervisningen cirkulerande mellan gårdarna i Hammarsebo och andra gårdar där omkring. Byggnaden inrymde en lärosal samt ett litet kök och sovrum för lärarinnan.

Den första lärarinnan som tjänstgjorde här hette Anna Hörgerg (1890), efter henne kom Maria Pettersson. 1921-23 var Gerda Bergqvist lärarinna i Hammarsebo skola.

Skolhuset revs i början av 1930-talet.

 

 

Nr 53 Hultenäs

Backstuga under Hammarsebo

Terrängbeskrivning: Endast murstocken och grindstolparna av sten finns kvar.

Enligt HFL 1842-51 bodde i Hultenäs Adolf August Nyberg född i Hammarsebo den 12 augusti 1810. Han var en gång ägare till Hilding Franzens gård i Hammarsebo som nu ägs av Domänverket. Han hade en dotter som hette Stina Sofia född i Hammarsebo den 4 mars 1837, hon var ogift och dog i Hultenäs.

Enligt HFL 1861-69 bodde här Jonas Johansson född i Stenberga sn den 10 november 1811, gift med Gustava Davidsdotter född den 21 september 1807.

Enligt HFL 1875-82. Stina Maria Jonsdotter född i Sjönäs den 16 november 1839, hon hade en son och en dotter.

 

 

Nr 54 Kyrkemo

Backstuga

Terrängbeskrivning: Av backstugan finns inga lämningar kvar. Där stugan en gång låg är nu odlad åkermark.

Enligt HFL 1842-51 bodde i Kyrkemo torparen Carl Johan Danielsson född i Karlstorp sn den 19 november 1800, gift med Maja Lisa Nilsdotter född i Pelarne sn den 9 juli 1808. Familjen kom till Kyrkemo från Vena 1840. De hade tre barn, en av pojkarna hette Nils Petter men kallades alltid för Nisse i Kyrkemo.

Enligt HFL 1861-69. Nils Petter Carlsson född i Karlstorp sn den 13 januari 1832, gift med Stina Sofia Cajsa Eriksdotter född i Brådsjöhorva den 25 maj 1833. Nils Petter var son till Carl Danielsson (se ovan).

Enligt HFL 1870-75 bodde här samma som enligt HFL 1861-69 men nu fanns det fyra barn i familjen samt inhysta änkan Maria Lisa Nilsdotter, Nils Petter Carlssons mor.

År 1894, den 2 mars, avlider i Hultenäs Johan Nyberg, 80 år gammal.

 

 

Nr 55 Nynäs

Backstuga

Terrängbeskrivning: Lite av resterna från murstocken är kvar liksom odlingsmarken där omkring. Backstugan uppfördes 1862.

Enligt HFL 1862-71 bodde i Nynäs torparen Jonas Jönsson född i Målilla sn den 1 september 1797, gift med Marta Nilsdotter född i Målilla sn den 13 augusti 1808. Hustrun Marta fick ofta tjänstgöra som barnmorska, i ur och skur fick hon traska och gå långa vägar för att ge sin hjälp åt barnaföderskorna.

Det noteras att Jönsson och hans hustru var utfattiga.

 

 

Nr 56 Nedradal

Backstuga

Terrängbeskrivning: Möjligen kan man skönja en liten åkerteg som vittnar om var backstugan en gång låg.

Vem som bodde där vet ingen. Troligen byggdes stugan, som var av enklaste slaget med bara jordgolv, som undantagsstuga eller för något fattighjon. När sedan den eller de som inhystes där gick ur tiden, lämnades den lilla stugan åt sitt öde eller revs den bort.

 

 

Nr 57 Övradal

Backstuga

Terrängbeskrivning: Lite av murstocken kan skönjas och man kan se att marken där omkring varit odlad en gång i tiden. Cirka 25 meter från torpmarkeringen finns rester av matkällaren.

Vem som bodde i backstugan vet ingen. Man kan förmoda att den hade samma syfte som Nedradal och lämnades för gott när de som bodde där dött.

 

 

Nr 58 Tellås

Torp under Hultåsa

Terrängbeskrivning: Torpstugan är renoverad och i gott skick. Ladugården är också kvar liksom den odlade marken som fortfarande brukas. Stugan är uthyrd till Hultsfreds Motorcykelklubb och ägare är Hultsfreds kommun. Namnet Tellås fick torpet efter den man som först bodde där, han hette Tellman.

Inget namn kan vara mer lämpligt, eftersom stugan dessutom ligger på en ås.

Såväl torpstuga som ladugård är numera jämnade med marken. Kompletteringen införd 1998-09-23 av Thorbjörn Svahn.

Enligt HFL 1788-89 bodde i nybygget Tellås soldaten Per Tellman född i Tuna sn 1742, gift med Brita Eriksdotter född i Hjorted sn 1738.

Enligt HFL 1818-25. Peter Julisson född i Lönneberga sn den 25 januari 1785, gift med Stina Karlsdotter född i Vena sn den 24 augusti 1776, de hade fyra barn.

Den 12 april 1818 avlider i Tellås änkan Lisken Eriksdotter född i Skinnarp den 30 september 1744, (se nr.196).

År 1853 kom till Tellås torparen Erik Johansson född i Gårdveda sn den 16 september 1802, gift med Anna Lisa Danielsdotter född i Tuna sn den 16 mars 1801. De hade fem barn. Familjen flyttade till Målilla 1857.

År 1859 kom till Tellås torpare Per Johan Persson född i Vena sn den 5 maj 1828, gift med Carolina Maria Svensdotter född i Kristdala sn den 18 december 1834. Till Tellås kom de från Sjöstugan under Hulingsryd, dessförinnan hade de varit bosatta i Grönlid vid Silverdalen.

En händelse 1880 i Tellås

En beklaglig händelse inträffade den 5 augusti 1880, vid sextiden på morgonen i närheten av Tellås. En son till torparen Johan Persson i Tellås gick tidigt ut på morgonen för att vakta på tjuvskyttar som härjade i trakten. Helt plötsligt får han se skymten av en mansperson komma gående på skogsvägen. Han kastar sig då hastigt in i skogen och liggande på magen och i skydd av buskaget vill han ta reda på vem tjuvskytten kan vara.

Jägaren som såg att något rörde sig vid sidan av vägen var helt säker på att det var en hare, därför höjer han geväret och skjuter. När han sedan går fram för att hämta sitt villebråd, får han till sin förtvivlan se att han skjutit på en yngre man. Han ger den skadade ingen hjälp utan rusar därifrån i vild panik, men tar sedan kontakt med kyrkoherden i Vena och förklarar bland annat för honom att pojken var vid liv när han lämnade platsen och att meningen inte var att döda honom.

Pojken kunde trots att han var svårt chockad och skadad ta sig hem till Tellås.

Vid polisutredningen framkom det att pojken hade en grå ylletröja på sig och blev på så sätt lik en hare. Pojken hade träffats av 20-25 hagel, tre i pannan, två vid örat, ett i näsan och de andra i ena armen och handen.

Den som avlossade skotten var arbetaren Per David Lindfors från Höghult i Frödinge sn. Han häktades för vådaskottet och olaga jakt.

Pojkens far Johan Persson inlämnade en protestskrivelse och påpekade att det hela inte kunde röra sig om ett vådaskott, utan att skottet var avsett för att skada.

Den skadade kryade emellertid snart på sig, men var en längre tid chockad av händelsen. När han skulle göra sin beväringstjänst på Hultsfreds slätt och Kalmar regemente, hade han svårt att vara med på skjutövningar, därför klassades han ner till malaj.

Trots skrivelser och läkarintyg, fastställde tingsrätten att det rörde sig om ett vådaskott, men Lindfors dömdes att böta 50 kronor och ersätta den skadade med 500 kronor.

År 1904-07 bodde i Tellås snickaren Karl Alfred Boman född 1866, död 1925. En av hans söner Karl Boman var ett mycket omtyckt biträde i dåvarande konsumbutiken på Storgatan i Hultsfred. Det berättas om honom, att när någon kund betalade sina inköp med småslantar, ursäktade de sig kanske ibland över detta. Då replikerade Karl Boman snabbt: “Tackar, tackar, tackar, det är pengar det med”.

Mellan åren 1919-38 brukades Tellås av Wilhelm Andersson. 1938 övertog Wilhelm Anderssons måg, Algot Johansson, bruket av torpet fram till 1942. Där efter brukades det av Folke Johansson, troligen på en femårsperiod.

Den siste som brukade och bodde i Tellås var Albin Svensson fram till mitten av 1950-talet.

 

 

Nr 59 Kvillerum (Qvillerum)

Backstuga under Hultåsa

Terrängbeskrivning: Stugan är i gott skick och uthyrd till Ingvar Wallerstedt, Hultsfred. Ägare är Hans Hedenberg, Herrstorpet, Hultsfred. Wallerstedt har stället som ett hobbyjordbruk, där han bland annat har några får, gäss och höns samt en liten odling av rotfrukter med mera för familjens husbehov. Ladugården låg på andra sidan om vägen och är riven sedan många år.

Till Kvillerum kom 1854 arbetaren Anders Petter Weijs född i Lönneberga sn den 23 oktober eller november 1821, gift med Stina Persdotter född i Lönneberga sn den 5 februari 1827. De gifte sig den 25 september 1860 och de fick sex barn.

Inneboende var Anna Lovisa Persdotter född i Lönneberga sn den 12 januari 1823, hon dog 1845. Enligt HFL bodde Weijs och hans hustru i Kvillerum även 1875, men står då antecknade som inhysta och utfattiga.

Enligt HFL 1881-90 bodde i Kvillerum Karl Petter Nilsson född i Målilla sn den 6 september 1831, gift med Karolina Charlotta Granat född i Gårdveda sn den 6 november 1830.

År 1903 kom till Kvillerum från Lockebo Karl Elof Nilsson född i Karlstorp sn den 22 mars 1872, gift med Emma Sofia Green född den 24 juli 1871 i Herrstorpet. De gifte sig i Lockebo 1893. Efter bara ett år i Kvillerum flyttade de åter till Lockebo, för att 1905 åter flytta till Kvillerum, där de bodde fram till Karl Nilssons död 1949. Emma flyttade samma år till Hultsfred. De hade fem barn, Edla Sofia född 1894, Karl Axel född 1896, Gustav Emil född 1897, Johan Albin född 1900 och Elsa Elvira född 1914.

År 1950 förhyrdes Kvillerum av Teresia Wallerstedt född den 20 januari 1898 och svågern Ernst Wallerstedt född den 16 december 1896. Efter en renovering av stugan som Teresias barn gjorde, flyttade de in där 1951 och flyttade därifrån 1964. Ingvar Wallerstedt förhyrde där efter Kvillerum.

 

 

Nr 60 Björkudd

Backstuga (År 1860 noterat som torp på 7/8 mantal Hulingsryd)

Terrängbeskrivning: Stugan finns kvar och används nu som sommarbostad.

Enligt HFL 1788-89 inhystes i backstugan Björkudd Johan Nilsson och hans hustru Maria Månsdotter.

Enligt HFL 1818-25 bodde här Nils Persson född i Vimmerby sn den 30 mars 1776, gift med Anna Stina Jonsdotter född i Tuna sn 1791, de gifte sig den 1 maj 1824. Hos dem bodde Anna Stinas mor Maja (Maria) Månsdotter, född i Vena sn den 16 april 1749. Nils Persson hade tidigare varit gift med Maja Stina Jonsdotter född i Målilla sn den 26 juli 1785, hon dog 1822. Troligen var Anna och Maja syskon.

I Björkudd bodde troligen vid tiden omkring 1830 Peter Fäktare med sin familj. Dottern Dorothea (Tea) föddes där den 1 november 1830, en annan dotter, Anna Maria, föddes där den 8 februari 1831.

Enligt HFL 1860 bodde i Björkudd arbetaren Sven Petter Isacksson född i Tuna sn den 3 juni 1822, gift med Anna Lisa Nilsdotter född i Vena sn den 23 januari eller april 1829. De hade fyra barn.

Enligt HFL 1875-82 bodde här Johan Olofsson född i Tveta sn den 7 mars 1816, gift med Johanna Magnusdotter född i Järeda sn den 14 oktober 1829. De hade två barn.

Enligt HFL 1881-90 bodde i Björkudd Anders August Karlsson född i Vena sn den 27 juni 1845, gift med Gustava Mathilda Ekman född i Vimmerby sn den 24 februari 1849. De hade sex barn.

Björkudd friköptes av Karl Alm omkring 1930. Makarna Anders och Mathildas son Gustav Andersson bodde i Björkudd efter föräldrarnas död.

Omkring 1955 sålde Karl Alms barn Björkudd till Hultsfreds kommun men förbehöll sig stugan med kringliggande tomtmark. Stugan avstyckades och barnen skänkte den till Viola Rösth i Hultsfred. År 1972 såldes Björkudd till Gösta Blixt.