Torpförteckning 21-40
Nr 21 Ävjebäcken (Möjebäcken)
Torp
Terrängbeskrivning: En timrad hölada finns kvar vilken är inredd och ombonad för övernattning. Viltvårdare Billy Thapper, Silverdalen har gjort ladan beboelig och odlat upp några tegar, där han bland annat sått fodermärgkål. Gamla fruktträd och spår av forna husgrunden liksom murstock och röjningsrösen finns kvar.
I Ävjebäcken har många personer bott under årens lopp och det betraktades tidigare som ett stort och givande torp. I kyrkoböckerna från 1734 till slutet av 1800-talet finner man ständigt namnet Ävjebäcken, antingen det har rört sig om födslar, dödsfall, inflyttning eller avflyttning.
Enligt födelseboken bodde i Ävjebäcken 1734 ett gift par, Lars och Anna Revelj, dottern Ingrid föddes den 24 augusti 1728 och sonen Fredrik Larsson Dahl föddes här den 12 januari 1734.
I 1736 års mantalsskrift står antecknat: Lars Revelj i Ävjebäcken, utfattig.
Från dödbok: Den 17 maj 1763 avlider Per Eriksson i Ävjebäcken 57 år i lungsot.
I Ävjebäcken bodde 1770 Jacob Pärsson och hans hustru Ingrid Pärsdotter, deras son Johannes föddes där den 7 februari 1770.
År 1778 bodde här Måns Nilsson och hans hustru Catharina Salemonsdotter, de fick en son som föddes i Ävjebäcken den 29 april 1778.
Den 2 december 1793 avlider Cartarina Carlsdotter, född 1746, 47 år, hustru till Petter Nilsson Hesselman i Ävjebäcken.
Från bouppteckningsregistret 1795: Britta Svensdotter, gift med Nils Hagström i Ävjebäcken.
I Ävjebäcken bodde i slutet av 1700-talet Jacob Persson född den 22 december 1772 gift med Ingeborg Hemmingsdotter, de flyttade till Virserum 1820.
År 1805 bodde här bonden Jöns Petersson gift med Ingeborg Hemmingsdotter 29 år. Den 1 december 1805 fick hon en dotter, Christina Elisabeth, den 15 december 1808 föddes deras son Johan Gustav. Ingeborg blev änka samma år som sonen föddes.
Från husförhörslängden 1823-27 står följande noterat: 1/16 mantal av Ävjebäcken äger Jonas Petter Carlsson, Haddarps kvarn. Inneboende är soldatänkan Maja Petersdotter Bäfver, änka efter soldaten Petter Månsson Bäfver som drunknade i Kalvsjömålasjön den 21 april 1826. Det står angivet att hon bodde med sina barn i rishyttan (risbygget) i Ävjebäcken och att hon var utfattig. Troligen var den en liten enkel och oansenlig ryggåsstuga med bara jordgolv och en enkel uppmurad öppen spis som fick tjänstgöra som både köksspis och värmekälla, stugan låg intill Ävjebäcken. I samma rishytta bodde en tid före Maja före detta soldaten Lars Eriksson Bäfver som sedan flyttade till Lockebo.
Petter och Maja Bäfver hade många barn. En stor händelse som på den tiden uppmärksammades och som bland annat Viktor Haak skriver om i sin bok om Lönneberga hände året 1827. Maja Bäfvers tvillingar Inga och Magnus Bäfver födda den 12 juli 1821, gick sex år gamla 1827 vilse i de stora skogarna kring Ävjebäcken.
Man gjorde allt för att hitta barnen, det ringdes i Lönneberga kyrka för att på så sätt försöka leda barnen till eller mot bebodda trakter. Man gick till Ingeborg Svensdotter i Sörebo som ansågs vara en klok gumma och rådfrågade henne om var man skulle leta efter barnen. Så småningom hittades de välbehållna vid den mycket omtalade Gymme (Gumme) sten, cirka 1,5 kilometer fågelvägen från hemmet. Gymme (Gumme) sten lär enligt påstående ha varit en plats för tjuvgömmor.
År 1860 ägdes Ävjebäcken av Erik Adolfsson, Persborg, Vimmerby.
Enligt HFL 1882-89. Inhyst änkemannen Nils Petter Nilsson född i Vimmerby sn den 12 maj 1816, inhyst var även Matilda Nilsdotter född i Lönneberga sn den 16 augusti 1854, hon hade tre barn.
Intill Ävjebäcken och vid ån som rinner ett stycke därifrån finns rester av en liten snickeriverkstad. En man som allmänt kallades för Svarvarenisse i Ävjebäcken hade sin verksamhet där. Han var en god träsvarvare och tillverkade även lite enklare möbler. Svarven drevs av ett vattenhjul.
Nr 22 Danskens
Backstuga
Terrängbeskrivning: Endast små markeringar är kvar där stugan legat. Låga stengärdesgårdar finns däremot kvar som också markerar den gamla vägsträckningen.
Något annat namn än Danskens känner ingen till. Namnet tillkom helt naturligt eftersom en man med efternamnet Dansk bodde där. Han hette Fredrik och var född i Lönneberga sn den 17 augusti 1831, troligen i Brostugan vid Haddarp. Hans far var soldaten och kyrkvaktmästaren Peter Gabriel Dansk som bodde i Brostugan, en liten backstuga under Haddarp, med sin hustru Anna Stina Samuelsdotter. Han var född den 1 november 1786 och hon den 11 april 1788. Peter Dansk tjänade för Lidhults rote.
Fredrik Dansk bodde i backstugan till sin död omkring sekelskiftet. Efter hans död förföll stugan och revs så småningom.
Nr 23 Hesselholm
Backstuga
Terrängbeskrivning: Endast en liten håla i marken vittnar om var stugan låg en gång i tiden. Där intill finns emellertid synbara odlingsmarksområden.
I bygden kallades stugan även för Lilla Lovisas, Klös eller Klösas.
Hur namnet Klös uppkommit är inte bekant men några historieskildrare har berättat att en man som bodde där en gång kallades för Svente Klös och det sägs att hans hustru vid ett tillfälle och kanske inte bara ett, blev lite väl hårt uppvaktad av kärlekskranka män. När närmandet blev lite väl närgånget sägs det att hon klöste dem (rev dem i ansiktet med naglarna). Någon påstår emellertid att hennes man Sven, när han blev arg och handgripligt ville göra upp med någon antagonist fällde uttrycket ”jag skall klösa dig” (klå dig).
Om Svante Klös berättas det att han vid ett tillfälle blev ombedd av en sågverksägare som kallades för Trä-Olle att tända eld på den såg som han hade i trakten av Kalvsjömåla, för att han skulle få ut försäkringspengar och på så sätt klara sin dåliga ekonomi. Det kan nämnas att det gick inte så som Trä-Olle hade tänkt sig, misstankarna hopade sig kring honom och när han insåg att brottet så småningom skulle komma i dagen fann han för gott att steget över till Amerika. Men Svente Klös som blivit lovad ersättning för sitt uppdrag, var den som egentligen avslöjade bedrägeriet. Vid ett tillfälle när han var ganska berusad och full av mod skrek han ut, att han skulle gå till Trä-Olle och klösa honom om han inte fick ut sitt utlovade arvode för att han anlade branden i sågen.
Enligt HFL 1866-71, 75. Arbetaren och änkemanen Johan Erik Danielsson född i Vimmerby sn den 30 april 1813, allmänt kallad för ”Jödde Britsen”. Hans hustru dog den 1 maj 1861 och de hade 7 barn.
Sonen Karl Johan född den 17 september 1841 blev missionär och var verksam i Indien under 30 års tid, han tog tillnamnet Lundberg.
Dottern Christina född den 5 juni 1850 gifte sig med August Falk som byggde Björkholmen (nr. 10). Föräldrar till Edvard och Samuel Falk.
Till huset drängen Anders Petter Johansson född i Vena sn den 12 april 1845, han åkte till Amerika den 14 april 1871. Vidare till huset drängen Lars August Johansson född i Vena sn den 15 december 1847, han åkte till Amerika den 25 maj 1870. Troligen var dessa båda karlar söner till Johan Danielsson.
Till huset noteras vidare Stina Cajsa Persdotter född i Målilla sn 1813, hustru till J L Fridolf Svan som tjänade vid gardet.
Den 22 februari 1878 drunknade i ån vid Haddarps kvarn femårige Gottfrid, son till Anna Lovisa Johansdotter från Hesselholm. Det är möjligt att namnet Lovisas kommer efter henne.
Som ettåring kom till Hesselholm Hulda Johansdotter född 1863 i Vena sn. Vid 20-årsåldern flyttade hon till Gladhammar, där hon gifte sig med en man som hette Sandström. Hon blev änka ganska tidigt och gifte om sig och fick då efternamnet Sjögren.
När stugan revs vet ingen, men troligt är att den kom bort omkring sekelskiftet 1900.
Nr 24 Sörebo
Backstuga
Terrängbeskrivning: Stengärdesgård och många röjningsrösen runt omkring där stugan legat finns kvar, samt en liten antydan av stugans murstock.
Till Sörebo kom 1778 Lars Johansson, allmänt kallad Stadig Lars och hans hustru Ingeborg Salomonsdotter, de kom från Lönneberga. När Ingeborg blev änka flyttade hon 1800 till Långershult i Vena sn.
Till Sörebo kom år 1800 änkan Catharina Persdotter född i Lönneberga sn 1762.
År 1802 kom till Sörebo torparen Samuel Eriksson och hans hustru Catharina Zakrisdotter, deras dotter Anna Cajsa föddes i Sörebo den 16 mars 1802.
År 1805 kom hit torparen Per Månsson och hans hustru Catharina Persdotter, deras dotter Anna Catharina föddes i Sörebo den 29 maj 1805.
Från Bockfall i Lönneberga sn kom den 27 maj 1806 till Sörebo Lars Nilsson född den 10 augusti 1766 i Kaselarp, Pelarne sn, gift med Kristina Olofsdotter född den 23 mars 1770. De hade sex barn. Familjen Lars Nilsson flyttade från Sörebo 1817 till Abborrehorva och sedan till Gröndal.
Samma år 1817 flyttade Magnus Nilsson född i Vena sn den 24 juni 1777 och hans hustru Ingeborg Svensdotter född i Lönneberga sn 1776 till Sörebo. Hon betraktades allmänt som en klok gumma och anlitades flitigt av befolkningen i trakten vid olika tillfällen och situationer som kunde uppstå.
Intill Sörebo finns ett kärr som kallas för Klockarkärret, namnet lär ha tillkommit efter klockaren (organisten) Peter Bergstrand från Målilla. Efter det att han blivit änkeman tog han den långa vägen från Målilla till Sörebo på giljarefärd. I Sörebo fanns på den tiden ett lönnbränneri och troligen var Peter Bergstrand en av de trogna kunderna där.
Nr 25 Kullen (Svenskullen, Svennas)
Backstuga
Terrängbeskrivning: Lite rester av murstock samt några grundstenar finns kvar.
Det var Strömbergs stuga i Källehult som i början av 1840-talet flyttades och återuppfördes intill Kalvsjömåla av Sven Jonsson och fick då namnet Kullen.
Sven Jonsson (Svente på Kullen) var född i Skede sn den 30 november 1809 och gift med Catarina Andersdotter, född i Lönneberga sn den 30 september 1807. De kom från Ävjebäcken till Kullen. De hade en dotter som hette Carolina Lovisa, född den 25 september 1833, Svens Lina som hon mest kallades för och hade tjänst som lärarinna. Hon hade ett uttryck när barnen blev ledsna och inte kunde svara vid läxförhöret: ” Gråt ni barn, när tårarna går ut går förståndet in”.
Carolina dog ogift på Målilla ålderdomshem i början av detta sekel.
Efter vad som framkommit var det endast familjen Sven Jonsson som bodde i Kullen, efter deras död blev stugan öde och förföll.
Det var denne Sven som fällde yttrandet om Heddas strumpor och vantar efter branden i Kalvsjömåla (se Kalvsjömåla).
Nr 26 Kalvsjömåla
Terrängbeskrivning: Den stora ladugårdsbyggnaden tillhörande den östra gården finns kvar, för övrigt är bara lite rester av murstock och några grundstenar av de båda gårdarna synliga.
Man får anta att Kalvsjömåla fått sitt namn av att marken där omkring ursprungligen varit sommarbetesplats för Hammarseboböndernas kreatur, marken tillhörde nämligen Hammarsebo.
Den första bebyggelsen i Kalvsjömåla kom troligen till i början av 1650-talet. Det var en större tvillingbyggnad som uppfördes vari bodde två familjer. Som det också framkommit i gamla handlingar har det till största delen varit två jordbrukare i Kalvsjömåla.
När Kalvsjömåla blev avstyckat från Hammersebo är inte känt, men avstyckningen gick tydligen till lite hur som helst, några bestämda gränsdragningar blev det således inte frågan om. Detta vållade naturligtvis tvister och ovänskap varvid rena stridsstämmningen ibland kunde råda mellan berörda markägare.
Peter Salomonsson som bodde i Kalvsjömåla gjorde emellertid slag i saken innan han utsetts till förtroendeposten som nämndeman, han ordnade till att storskiftesförrättningar avhölls i Hammarsebo.
Men som nämndeman tog han åter upp fördelningen av marken i Kalvsjömåla, han påpekade att Kalvsjömålas areal skulle vara lika stor som Älghults, nämligen 265 tunnland. Nu trodde väl alla i Hammarsebo att han skulle vara nöjd med detta, men det var han inte, utan begärde som gradering att Kalvsjömåla och Ävjebäcken gemensamt skulle få en areal på 800 tunnland.
Natten till den 14 maj 1857 ödelades tvillingbyggnaden av eld, Peter Andersson och hans hustru Hedvig bodde i ena längan av mangårdsbyggnaden. Eldsvådan orsakades av att Hedvig på kvällen burit ut aska från ett bryggeri som var sammanbyggt med mangårdsbyggnaden. I en trätunna som var placerad intill bryggeriet lade hon flera skyfflar aska som innehöll glöder, vilket antände tunnan och elden spred sig i en rasande fart och snart var hela byggnaden ett enda flammande eldhav.
De hemlösa fick en tillfällig bostad i Källehult. Nya boningshus uppfördes nästan omedelbart efter branden. Det ena uppfördes troligen på samma plats och blev därmed den östra gården, medan det andra byggdes 200 meter därifrån och betecknas här som den västra.
Den västra gården ödelades av eld den 14 januari 1948 och återuppbyggdes inte, ladugård och andra tillhörande byggnader revs. Brandorsaken var en spricka i murstocken. Samma öde drabbade väl inte den östra gården, men när jordbruket och arrendet upphörde 1951 var Kalvsjömålas saga all. Mangårdsbyggnaden som skulle rivas inköptes 1958 av Bengt Sundberg, Silverdalen, som använde rivningsvirket som stomme till de verkstadslokaler som han uppförde i Silverdalen.
Namnet Kalvsjömåla förkortades ofta förr till bara Målen och än i dag är det många personer och då särskilt från Silverdalen som bara säger Målen, även så den lilla sjön intill Kalvsjömåla som egentligen heter Hällsjön, men som i dag namnges som Målsjön eller Målasjön.
Några personnoteringar:
År 1656 den 2 augusti föddes Bengta, dotter till Peder och hans hustru i Kalvsjömåla.
År 1692 Jöran Svensson och Hans Hansson äger vardera 1/8 mantal Kalvsjömåla.
År 1707 Jöran Svensson äger ¼ mantal Kalvsjömåla.
År 1720 den 13 februari står Johan Berg antecknad som ägare till ¼ mantal Kalvsjömåla som han övertagit efter sin svärfar Jöran Svensson. Johan Berg var gift med Elisabet Jöransdotter född 1687, hon avled i Kassjökulla den 23 juni 1767, 80 år gammal.
År 1727 var fortfarande Johan Berg ägare till ¼ mantal Kalvsjömåla.
År 1736 Petter, 19 år gammal, son till Johan Berg, antecknad för 2/12 mantal och Jacob Dalman för 1/12 mantal.
År 1748 den 11 januari var det bröllop i Kalvsjömåla, då gifte sig Salemon Johansson född i april 1726, son till Johan Salemon Berg (Johansson) med Sara Jacobsdotter född den 9 mars 1718, dotter till ryttaren Jacob Hagelström och hans hustru Anna Johansdotter i Kalvsjömåla.
Samma år var Anders Samuelsson skriven för ¼ mantal Kalvsjömåla, men överlät tydligen mantalet till Salemon Johansson 1749.
År 1765 den 3 juni avlider Lars Hansson född 1690 i Kalvsjömåla, 75,5 år.
År 1767 den 23 juni avlider Jöran Svensson född 1787, 80 år gammal.
År 1795 kom den färgstarke och mångomtalade sergeanten Jonas Petter Fäktare hem från finska kriget 1795 och gifte sig med Annica Petersdotter, dotter till Peter Salomonsson och hans hustru i Kalvsjömåla.
År 1800 Nämndemannen Peter Salomonsson född i juli månad 1752 och hans hustru Ingeborg Nilsdotter född i Ekorntorpet. De flyttade från Kalvsjömåla den 14 april 1800 till Lönhult i Kristdala sn. Salomonsson var en mycket energisk, klok och begåvad man, men också lite bakslug och knepig många gånger, vilket gjorde att några tyckte mycket illa om honom och då särskilt bönderna i Hammarsebo.
År 1804 kom till Kalvsjömåla Nils Nilsson född 1771 och hans hustru Stina Lisa Johansdotter född i Mörlunda sn 1782.
År 1805 kommer detta år till Kalvsjömåla från Kristdala sn Petter Andersson född i Fliseryd den 14 november 1789, gift med Hedvig Sofia Magnidotter född i Virserum den 15 juli 1799. Per och Hedda, som de allmänt kallades, flyttade från Kalvsjömåla 1847 till Haddarp i Lönneberga sn. Där ägde de 3/18 mantal Haddarp (uteby). De flyttade emellertid snart tillbaka till Kalvsjömåla där de bodde i den tvillingbyggnad som ödelades av eld natten till den 14 maj 1857. Både Per och Hedvig var mycket ekonomiska av sig, Hedvig stickade strumpor och vantar i det oändliga, men som tydligen aldrig kom till användning. Vid ett tillfälle lär hon ha sagt: ”Efter min död får de stå i flera dagar och sälja mina stickade strumpor och vantar på auktion”. Det var dagen efter branden som Svente på Kullen yttrade: ” Nu behöver det inte hållas auktion i flera dar på Heddas vantar och strumpor, för vår Herre tog ju allt i ett rop”.
År 1805 den 12 juli kom till Kalvsjömåla Anders Samuelsson född i Kristdala sn den 19 juni 1765 och hans hustru Stina Catarina Jonsdotter född i Vena sn den 1 november 1765. De var ägare till ¼ mantal Kalvsjömåla.
År 1821 kom till Kalvsjömåla från Abborrehorva Magnus Carlsson Kråka och hans hustru Anna-Lisa Ståhl född i Vetlanda den 10 mars 1759.
År 1825 kom omkring detta år till Kalvsjömåla Olof Andersson född den 8 oktober 1793 och hans hustru Anna Petersdotter född i Nymåla, Lönneberga sn den 4 augusti 1793. Om Anna sägs det att hon var mycket kyrklig av sig och gick i högmässan varje söndag hurudant vädret än var. De hade tre barn, Anders Petter född den 21 januari 1829, Carolina född den 29 oktober 1829 samt Karl-Johan född den 12 november 1835, han gifte sig med Cristina Samuelsdotter född den 5 december 1839, båda avled 1927. Äldste sonen till Karl-Johan och Cristina, Karl-August Håård född den 30 september 1862, död 1928, var brukare av den västra gården fram till omkring 1928.
Troligen bodde i Kalvsjömåla vid tiden omkring 1825 Magnus Andersson född i Fliseryd sn den 23 september 1797 (Måsse i Målen) och hans hustru Stina Lisa Jonsdotter från Sjönäs i Hammersebo.
Från åren omkring 1850 brukades östra gården i Kalvsjömåla av Nils Fredrik Carlsson född den 18 september 1818. Han var son till Carl Jonsson i Hammersebo.
Omkring 1890 övertogs jordbruket av sonen Constan Nilsson född den 28 juni 1863, död
1930, gift med Kristina född i Hammersebo den 10 maj 1873. De hade tio barn, den äldsta flickan Eleonore född 1897 emigrerade till Amerika och den yngste sonen Birger Nilsson född den 11 maj 1914 är bosatt i Hultsfred.
Efter Constan Nilssons bortgång 1930, tog hustrun och barnen hand om jordbruket och brukade gården fram till 1942. På auktion sålde de då av sina djur och jordbruksredskap.
Samma år kom till Kalvsjömåla från Brådsjöhorva (Brockehorva) Oskar Nilsson född den 28 maj 1895, gift med Anna född den 22 oktober 1898. År 1951 flyttade de till Långersudda, därmed lämnades Kalvsjömålas jordbruk åt sitt öde.
Tillägg gjort 1999-01-28 av Nils Erlandsson, Hultsfred:
| Kalvsjömåla (ibland Kalfsjömåla). Östra gården, från 1805 till 1942. | |||||||
| År 1805 den 12 juli kom till Kalvsjömåla familjen Anders Samuelsson med 4 av barnen + föräldrar från Kristdala. | |||||||
| A | Fader Samuel Olofsson f. Pukemåla, Vena 1734 och hustru Maria Jönsdotter f.Dalsbo,Vena 1735. Dom dog båda i Kalvsjömåla 1807. Samuel Aug 15 och Maria Maj 29. | ||||||
| AC | Anders Samuelsson f. Maljhult, Skinnhult, Kristdala 1764. Vigd år 1790 med Stina Catarina Jonsdotter f. Vena 1765. De var ägare till 1/4 mantal Kalvsjömåla. De flyttade till Fjärsfall, Lönneberga år 1840 där dom dog, Anders 1842 och Stina 1843. | ||||||
| ACB | 2 sonen, Petter (Pär) Andersson f. Fliseryd 1789, vigdes 1815 med Hedvig Sofia Magnidotter f, Virserum 1799. Per och Hedda, som de allmänt kallades, flyttade från Kalvsjömåla 1847 till Haddarp i Lönneberga. Där ägde de 3/8 mantal Haddarp (uteby). De flyttade emellertid snart tillbaka till Kalvsjömåla där de bodde i den tvillingbyggnad som ödelades av eld natten till den 14 maj 1857. Både Pär och Hedvig var mycket ekonomiska av sig. Hedvig stickade strumpor och vantar i det oändliga, men som tydligen aldig kom till andvändning. Vid ett tillfälle lär hon ha sagt: ”Efter min död får de stå i flera dagar och sälja mina stickade strumpor och vantar på auktion”. Det var dagen efter branden som Svente på Kullen yttrade: ”Nu behöver det inte hållas auktion i flera dar på Heddas vantar och strumpor, för vår Herre tog ju allt i ett rop”. Per dog 1878 Jan 2 och Hedda 1876 Juli 10. Dom hade inga barn. | ||||||
| ACC | 3 sonen, Olof Andersson f.Fliseryd 1793, vigdes 1822 Jan 29 i Lönneberga med Anna (Annica) Pettersdotter f.Nymåla Lönneberga 1801 Jan 21, dom fick 5 barn innan dom flyttade till Fjärsfall Lönneberga. I Fjärsfall fick dom 2 barn.Sedan flyttade dom tillbaka till Kalvsjömåla,där dog Olof 1866 och Anna 1873. | ||||||
| ACCa | Deras barn 1:Stina Cajsa Olofsdotter f,1826 Feb 22-d,1826 Maj 3. | ||||||
| ACCB | 2:Anders Petter Olofsson f,Kalvsjömåla,Målilla 1827 Jan 21-Lön 1872 Nov 10 ,vigd Lönneberga 1862 med Maria Gustafva Samuelsdotter f,1836 Nov 12 Haddarp, Lönneberga.Där fick dom 1 flicka, sedan flyttade familjen till Målilla där dom fick ytterliggare 3 barn.Anders dog i Lönneberga 1872 Nov 10 och Maria i Lönneberga 1913 Jan 1 | ||||||
| ACCBa | Deras barn 1:Hedda Kristina f.Lön.1864 Nov 13-Död Lön.1944 Okt 1.V.1884 Maj 31 med Karl August Jonsson Norrlida, Pelarne 1851 Sep 17.Dom fick 10 barn,varav ättlingar bor kvar i Lönneberga på 1990-talet. | ||||||
| ACCBb | 2:Samuel August Andersson f,Målilla 1866 April 16.For till U.S.A. 1886. | ||||||
| ACCBC | 3:Amanda Matilda Andersson f,Målilla 1869 April 5-dog Målilla 1870 Juli 11. | ||||||
| ACCBD | 4:Karl Petter Elof Andersson f,Målilla 1871 Nov 25-Död Lön 1922 Maj 2 + | ||||||
| ACCc | 3:Carolina Olofsdotter f.1829 .V.1856 Jonas Andersson f.Bäckfall Lönneberga.Dom fick 4 barn där, sedan flyttade familjen t.Östantorp i Karlstorp 1876 Juni 12. | ||||||
| ACCd | 4:Crestina Maria Olofsdotter f.1832 Nov.29.V.Lönneberga 1855 Nov 24 Sven August Lindkvist f. Svensmåla Lönneberga 1828 Okt 10.Han var soldat i Ekeryd Fjärsfall Lönneberga.Dom hade 10 barn.Dom flyttade sedan till byar runt Hammarsebo, där sista ättlingen Birger Arne Nilsson dog 1989.De flesta andra for till America. Crestina dog i Målilla 1916 Sep.20 och Sven August 1910 Nov 1. | ||||||
| ACCE | 5:Karl-Johan Olofsson f.1835 Dec 11.V.1862 Jan.29 Cristina Maria Samuelsdotter f.Haddarp Lönneberga 1839 Dec 5. Karl-Johan dog Överyd Lönneberga 1911 Aug 30 och Cristina 1927 Jan 20,hon var blind när hon dog. Dom hade 8 barn. | ||||||
| ACCEA | Deras barn 1:Karl August Carlsson(Håård) f 1862 Sep 30.V 1890 Johanna Gustava Dahl f.Målilla 1866 juli 28. Familjen brukade den västra gården fram till omkring 1928.Dom hade 9 barn. | ||||||
| ACCEAa | Deras barn1:Elin Gunhild Håård f.Kalvsjömåla,Målilla 1891 Juni 18.V.1915 med verkmästare Arvid Fridof Karlsson. Familjen bosatte sig i Storebro och fick 4 barn. | ||||||
| ACCEAB | 2:Karl Erik Harry Håård f.Kalvsjömåla,Målilla 1893 Sep 7.V, med Anna Teresa Johansson. Familjen var bönder i Haddås i Ingatorp.Familjen hade 6 barn. | ||||||
| ACCEAC | 3.Tor Edvin Henrik Håård f.Kalvsjömåla, Målilla 1895 Juli 29.V.1922 med Ellen Maria Linnea Wern f.1896.Familjen bosatte sig i Sillverdalen där dom fick 2 barn. | ||||||
| ACCEAD | 4:Gustaf Emil Arvid Håård f.Kalvsjömåla,Målilla 1898 Feb 19-22- .V. med Agda Matilda Björling f.1898 Jan 6-1945 Maj 16. Dom fick en son.Familjen bodde i Sillverdalen och var pappersbruksarbetare och har ättlingar kvar på 1990-talet. | ||||||
| ACCEAe | 5:Edit Gustav Sigrid Håård f.Kalvsjömåla,Målilla 1900 Nov 1-1931 April 10. | ||||||
| ACCEAF | 6:Ernst Efraem Håård f,Kalvsjömåla,Målilla 1903 April 1-1931 April 10 +.V.1924 med Olga Matilda Johansson f. 1903 Jan 8-1987 Dec .Familjen hade 2 barn och var bosatta i Sillverdalen. Pappersbruksarbetare och har ättlingar kvar där på 1990-talet. | ||||||
| ACCEAG | 7:Josef Evert A Håård f,Kalvsjömåla,Målilla 1906 Nov 4-1950 Okt 25 +.V.med Lajla f,1911 Maj 8 dom flyttade till Stockholm. | ||||||
| ACCEAH | 8:Otto Efrid Vilgott Håård f.1909 Aug 19-1974 +.V 1933 med Sanna Arrenius f.1906 Jan 15-1974 +Dom flyttade till Jönköping. | ||||||
| ACCEAI | 9:Hugo Eskil Håård f.Kalvsjömåla,Målilla f.1911 Okt 13-1951 Juni 11 +.V.med Signi Victoria Vilhelmina Hedlund. Dom flyttade till Stockholm och fick en son,som bor där med familj. | ||||||
| ACCEB | 2:Johan Petter Carlsson f.1864 Dec 7 t. America 1880 Juni 12,där han vigde sig 1890 Okt 25 med Ida Carolina Pettersson f.1869 Sep 17.Dom fick 4 barn.Johan dog New.Windsor 1953 Jan 29 och Ida dog 1949 Aug 3. | ||||||
| ACCEc | 3:Emma Matilda Carlsdotter f,1866 April 19.V.Lönneberga 1903 Feb 14,Samuel Petter Palm Övedstorp Lönneberga f,1871 Jan 31. Dom hade 2 barn,men inga ettlingar.Emma dog Lön 1913 Juni 4 och Edvard 1962 Feb 1. | ||||||
| ACCED | 4:Jonas Alfred Carlsson f.1868 Jan 9.Till America 1887.V Lovise Gustavsson | ||||||
| ACCEE | 5:Oskar Emil Carlsson f.1871 Feb 6.Till America 1890 Feb 7.V.1901 Dec 11Olive Naomi Ruby f,1882 Nov 24. Dom hade 7 barn.Emil dog Galva Illinois 1956 Jan 1 och Olive 1962 Sep 27. | ||||||
| ACCEF | 6:Anders Viktor Carlsson f.1873 Juli 28.Till America V. 1911 Mars 2 Anna Emily Pettersson 1890 Juni 18. Dom fick 5 barn. Dom dog i New Windsor Anders 1953 Mars 3 och Anna 1940 Maj 6. | ||||||
| ACCEg | 7:Amanda Sofia Carlsdotter f.1875 Juli 17.V 1901 Juli 27 Otto Henry Ferdinant Gustavsson f.Kvalhult,Vimmerby 1882 Feb 28. Dom hade 2 flickor Emma Judit Sofia Gustavsson f.1901 Sep-1988 Juli 25. 1och Selma Viktoria Gustavsson f.1902 Okt 13-1932 Aug 18. Dom flyttade 1902 Nov 21 till Sågstugan nr 2 Haddarposqvarn,Lönneberga.Emma fyttade senare till Hultsfred,där ättlingar finns på 1990 talet.Amanda dog i Lönneberga 1949 Juli 10 och Ferdinant i Peoria 6,Illinois 1963 Juni 13. | ||||||
| ACCEH | 8:Axel Otto Carlsson f.1877 Juli.-Död 1878 Sep 5. | ||||||
| ACCEi | 9:Selma Cristina Carlsdotter f.1879 Maj 28.Till America .V 1905 Juli 9 Charles Julius Lilliman Värmland S. 1877 Feb. 16. Selma dog Cable Illinois 1952 Dec 25 och Charles 1960 April 19. | ||||||
| ACCf | 6:Anna Lovisa Olofsdotter f.1838 April 30.V.1861 Nov 17 Karl Johan Johansson f.Järeda 1836 Juli 1.Dom bosatte sig i Gröndal, Fagerbäcken i Gårdveda,där dom fick 2 söner.Johan August f.1862 Aug 31 och Carl Oskar f.1863 Sep 21.Familjen flyttade till Amerika 1865 Juli 2. | ||||||
| ACD | 4 sonen,Magnus (måsse i Målen)Andersson f.Fliseryd 1797 Sep 23-Målilla 1892 Dec 16. V.1825 Juni 1med Stina Lisa Jonsdotter från Sjönäs,Målilla.F.Nya Modet,Målilla 1804 Sep 27-1881. Familjen bosatte sig i Rakenäs några år, men komtillbaks. Där dottern fick familj. | ||||||
| ACDa | Dotter: Carolina Magnidotter f,Rakenäs Lönneberga 1825 Sep 20- V.Målilla 1843 Okt med Nils-Fredrik Carlson f.Hammarsebo,Målilla 1818 Sep 18-1899 Okt 25. Från åren omkring 1850 brukades Östra gården i Kalvsjömåla av familjen. | ||||||
| ACDaa | 1:Cristina Maria Nilsdotter f,Kalvsjömåla,Målilla 1844 Jan 2- V.Lönneberga 1864 med Bror Jonas Palm f,Övedstorp Lönneberga 1829 Sep 12- Dom bosatte sig i Fjärsfall,Lönneberga.Dom fick 10 barn varav de 5 äldsta for till America På 1800 Talet.Sedan for övriga familjen efter år 1904. | ||||||
| ACDaB | 2:Karl Magnus Nilsson f,Kalvsjömåla,Målilla 1845 Feb 26- Till Vena 1866 och till America 1868 | ||||||
| ACDaC | 3:JohanAugust Nilsson f,Kalvsjömåla,Målilla 1847 Nov 9- Till America 1868 | ||||||
| ACDad | 4:Ida Nilsdotter f,Kalvsjömåla,Målilla 1850 Jan 21- Till America 1870 | ||||||
| ACDaE | 5:Fredrik Oskar Nilsson f.Kalvsjömåla,Målilla 1854 April 21- Till America 1872 | ||||||
| ACDaF | 6:Emma Carolina Nilsdotter f.Kalvsjömåla,Målilla 1856 Okt 11- Till Katebo Lön 1880 | ||||||
| ACDag | 7:Alfrid Nilsson f.Kalvsjömåla,Målilla 1859 Mars 22- Till America 1881 | ||||||
| ACDaH | 8:Anders Konstans Nilsson f.Kalvsjömåla,Målilla 1863 Juni 28-1930 +.V.1896 Aug 13 med Ida Cristina Carlsdotter Hammarsebo,Målilla f.1873 Maj 10.Dom hade 10 barn.Från åren omkring 1890 brukades östra gården av familjen.Efter Constan Nilssons bortgång 1930,tog hustrun och barnen hand om jordbruket och brukade gården fram till 1942.På auktion sålde de då av sina djur och jordbruksredskap. | ||||||
| ACDaJa | 1:Judit Elenora f,Kalvsjömåla,Målilla 1897 Feb 21- Till America 1921 Aug 11 | ||||||
| ACDaJB | 2:Karl Dagobert f,Kalvsjömåla,Målilla 1898 Jan 31- Till Hultsfred 1941 Feb 28 | ||||||
| ACDaJc | 3:Anna Elisabet f,Kalvsjömåla,Målilla 1899 April 22- Till Jönköping 1917 | ||||||
| ACDaJD | 4:Gustaf Georg f,1900 Nov 2- Till Vimmerby 1943 Mars 31 | ||||||
| ACDaJe | 5:Karin Magareta f. Kalvsjömåla,Målilla 1902 Maj 22- Till Vena 1931 Nov 9. | ||||||
| ACDaJF | 6:Oskar Walter f 1904 Feb 11 Till Virserum 1935 Nov 11 | ||||||
| ACDaJG | 7:Gunnar Konstantin f,1905 Juli 4-1905 Aug 6 + | ||||||
| ACDaJH | 8:Helge Konstantin f,1907 Feb 13- Till America 1921 Mars 23, retur 1936 | ||||||
| ACDaJI | 9:Axel Birger Nilsson f.Kalvsjömåla,Målilla 1911 Maj 11- Till Hultsfred 1937 Maj 21 | ||||||
| ACDaJj | 10:Ida Ingrid Maria f,1916 Jan 22- Till Vena 1943 Nov 10 | ||||||
| ACDaJk | 11:Britta Majken Viola Nilsson f. 1921 Mars 27- V. Bror Brorsson Bor i Lön på 1990-talet | ||||||
| ACDak | 10:Mathilda Gustafva Nilsdotter f.Kalvsjömåla,Målilla 1865 Jan 21-1885 Juli 6.Till Pelarne 1883,där hon v.1883 Okt 20 med Anders Peter Andersson f.Pelarne 1848 Juli 28.Dom fick en dotter. | ||||||
| ACE | 5 sonen,Samuel Andersson f,Skinshult,Kristdala 1802 Sep 2-1894 Aug 28 V.Järeda 1825 med Stina Amundsdotter f.Högruda,Järeda 1799 Jan 8-1864 Dec 1. | ||||||
| ACEA | Son:Anders Peter f.1826 Jun 30- let döda före 1828.?? | ||||||
| År 1821 kom till Kalvsjömåla från Abborhorva Magnus Carlsson Kråka F.Virserum 1775 och hans hustru Anna-Lisa Ståhl F.Vetlanda 1759 Mars 10.Magnus var dräng i Kalvsjömåla och de bodde hos dottern Hedvig och hennes make Petter(Pär)ACB.Magnus dog före 1844 och Anna-Lisa dog 1844 Juli 4. | |||||||
| MÅL A1:1 3/3 101 18 -06 | MÅL A1:5 3/6 126 1823-27 | MÅL A1:12B 5/6 162-165 1875-80 | |||||
| MÅL A1:3 3/6 132 | MÅL A1:7 5/9 186 1842-51 | MÅL A1:13B 5/11 132 1890-95 | |||||
| MÅL A1:3 4/6 139 1806-15 | MÅL A1:8 5/11 148-149 | GÅR A1:8 3/6 99 | |||||
| MÅL A1:4 3/7 254 1815-22 | MÅL A1:9 5/12 145-49 1861-69 | LÖN A1:10 26 62 | |||||
| MÅL A1:10 5/12 142-143 1870-75 | LÖN A1:17 3/10 75 | ||||||
| JÄREDA A1:6 2/5 70 1828-38 | MÅL A1:11 6/6 164-165 1875-80 | LÖN A1:18 4/12 92 | |||||
| PELA1:12 3/6 | LÖN A1:19 4/12 92 | ||||||
| Hidoin Nr.2 Oppebyn | |||||||
Västra gården i Kalvsjömåla
Den västra gården i Kalvsjömåla brukades från 1929 fram till 1936 av Helge Holm född 1898, gift med Ester född 1899. De hade fyra barn. Familjen Holm flyttade 1936 till Nedsjönäs (nr. 42).
År 1937 kom till Kalvsjömåla (västra gården) från torpet Fighult under Kristinebergs gård i Gårdveda sn Johan Holm född den 18 februari 1884 och hans hustru Amanda född den 3 juni 1874. De hade fyra barn, Ebba, Anna, Johan och Ivar.
Johan Holm var en man med god humor, han hade några stående uttryck, bland annat sade han i stället för ja visst, ”ja la dä”.
Den 14 januari 1948 ödelades bostaden av eldsvåda, orsaken till branden lär ha varit överhettning och en spricka i murstocken. Familjen Holm fick efter branden en tillfällig bostad i Källehult. Huset återuppbyggdes inte och därmed upphörde också arrendet. Den odlade marken lades sedan till den södra gården.
Anmärkning: I kyrkböckerna från 1851-1861 har vi funnit namnet Hagelund i Kalvsjömåla. Ingen vet var stugan legat, troligen kan det vara den stuga som låg 100 meter väster om västra gården i Kalvsjömåla. Om nu detta är riktigt bodde här 1851-61 Sven Jonsson född den 30 november 1809 i Skede sn, gift med Catharina Andersdotter född den 20 april 1807 i Lönneberga sn, död den 19 april 1890. De hade två barn.
År 1859 inhystes Jonas Peter Svensson född den 11 maj 1830 och hans hustru Cajsa Lovisa född den 21 april 1827 i Målilla sn.
På vintern 1936 bodde skogshuggare i stugan, som revs omkring 1948.
Stugruinen är inte nummernoterad eller skyltad.
Nr 27 Kalvsjökulla (Troligen även kallat Målehult)
Backstuga (Undantagsstuga)
Terrängbeskrivning: Några lämningar finns inte kvar av vare sig murstock eller husgrund. Endast ett litet fruktträd vittnar möjligen om var stugan legat en gång i tiden.
1739 flyttar soldaten Per Pärsson Dahlstedt från strörotens soldattorp intill gården Dal i Lönneberga som ödelades av eld, till backstugan Kalvsjökulla belägen 200 meter söder om Kalvsjömåla. När backstugan uppfördes vet man inte, men troligen omkring 1710.
Anteckning från dödslängd: Den 15 april 1773 avlider Elin Jöransdotter 74 år, gift med ryttaren (Lars) Larsvell i Kalvsjökulla.
Anteckning från födelsebok: Den 3 februari 1778 föddes Salomon, son till Salomon Salomonsson i Målehult, Kalvsjömåla.
Anteckning från dödslängd: Den 18 april 1802 avlider Catarina Danielsdotter född i Järnudda 1752, maka till torparen Salomon Salomonsson, Målehult, Kalvsjömåla.
Nr 28 Tallhem
Terrängbeskrivning: Rester av stuggrund och murstock samt lite av matkällaren är kvar. Mitt i murstocken växer en stor gran. Runt omkring syns tydlig odlingsmark.
Tallhem var förpantat från Kalvsjömåla av Carl Magnus (Nilsson) Ståhl född i Vetlanda sn den 24 juni 1764 (1777). Han var ofärdig, ena benet hade amputerats och han gick för den skull med träben. Han var gift med Ingeborg Jonsdotter född i Nymåla, Lönneberga sn den 16 september 1776. De vigdes 1811 och kom till Tallhem 1821.
Anteckning från dödslängd: Den 1 oktober 1847 avlider Carl Magnus Ståhl och hans hustru Ingeborg avlider den 10 oktober samma år, endast nio dagar efter sin make.
Troligen hade Ingeborg tidigare varit gift med Peter Haraldsson i Nymåla, Lönneberga.
Uppgifterna om Tallhem är knapphändiga, därför är det svårt att få reda på när stugan revs eller förföll.
Nr 29 Källeberg
Soldattorp nr. 100
Terrängbeskrivning: Spismur och husgrund samt stenmurar och fruktträd finns kvar. Vidare syns tydliga lämningar av odlingsmark kring det forna soldattorpet.
Soldattorpet nr. 100 tillhörde ströroten Dal och Kalvsjömåla. När soldattorpet Dal nr.100 1739 ödelades av eld flyttade strörotens soldat till Kalvsjömåla eller närmare bestämt till Källeberg. Därför återges här vilka som bodde i Dal före branden. Soldaterna tillhörde och var inskrivna vid Aspelands kompani och Kalmar regemente.
Dal Soldattorp
År 1679 Jon Amundsson inskriven som soldat detta år vid Kalmar regemente, Aspelands kompani.
År 1710 Sven Amundsson Dristig född i Södra Vi antagen som soldat detta år, 32 år gammal. Han dog i Karlskrona den 17 januari 1712.
År 1714 den 8 mars antogs för roten Jöns Börgesson Dristig. Han blev troligen dödad i någon stridshandling den 28 juli 1715.
År 1716 den 18 maj ersattes Jöns Börgesson Dristig av Samuel Eriksson Lindgren. Det noteras om honom i rullorna att han var smålänning, bonde och gift. Det står antecknat i rullorna att Lindgrens personliga soldatutrustning var försliten både vad det gäller rock, hatt och gehäng samt att han hade tyska skor. I samma rulla står antecknat som vargeringskarl Gumme Eriksson, 18år. I gmr. 1728 noteras att Lindgren skadat sig svårt vid en olyckshändelse och bland annat brutit ett ben, vilket gjorde att han fick avsked.
År 1730 den 10 januari blev den 25-årige smålänningen och smeden Per Pährsson Dahlstedt soldat på roten.
År 1739 ödelades soldattorpet Dal av eld varvid hela soldatens utrustning blev lågornas rov, bland annat förstördes musköten, värjan och bandolen.
Källeberg Soldattorp nr 100
Efter branden flyttades rotens soldattorp till Kalvsjömåla och fick namnet Källeberg.
År 1739 flyttar soldaten Per Pährsson Dahlstedt först in i Kassjökulla och sedan till Källeberg. År 1742 begär han avsked på grund av dåliga ben vilket också beviljats honom.
År 1743 den 10 mars kom till roten Erik Samuelsson Dahlstedt, men han dog redan den 29 juli samma år när han var sjökommenderad och deltog i krigsoperationer kring Finska Viken.
År 1748 den 14 januari antogs som soldat på roten Sven Persson Galon. Efter 9,5 års tjänstgöring får han avsked på grund av dålig syn och således oduglig som soldat då han var endast 33 år gammal.
År 1757 den 2 december blir Fredrik Larsson Dahl soldat på roten. I rullan den 27 augusti 1764 står angivet att han var smålänning, gift och 28 4/12 år gammal. Enligt kyrkobokföringen var han från Ävjebäcken och född den 12 januari 1734 och son till Lars och Anna Revelj i Ävjebäcken. Han var gift med Ingeborg Börgesdotter född i Lönneberga den 16 januari 1731. Dahl var liten och klen vilket bidrog till att han fick avsked den 19 september 1775. Soldaten Dahl anhöll underdånigt hos Kungl.Majt. om att ytterligare få tjäna för roten, ansökan om fortsatt tjänst beviljades honom och han behöll sin tjänst till den 21 september 1789.
År 1789 ersattes Dahl av Jonas Danielsson Glader som soldat för roten, han avled den 24 oktober 1791.
År 1792 den 1 mars antogs Lars Eriksson Bäfver som soldat för roten, han var född i Bärnarp, Lönneberga sn den 19 december 1770 och antecknades som gift och smålänning. Han var son till Erik Bäfver i Bänarp och hans hustru Kerstin Håkansdotter född i Nymåla, Lönneberga sn. Lars Eriksson Bäfver var gift två gånger, den första gången 1792 med Stina Olofsdotter, som dog den 7 februari 1799. Andra gången redan den 27 december 1799 med Ingeborg Larsdotter från Sörebo, dotter till Stadig Lars i Sörebo. Hon var född den 24 oktober 1778. Lars Eriksson Bäfver tog avsked 1812, han deltog i Napoleonkriget, där Sverige inträdde 1805. Efter sitt avsked som soldat flyttade han till Ävjebäcken och senare till backstugan Sandbäckshult ( nr. 94) under Lockebo.
År 1817 blev Johan Petter Månsson Bäfver soldat för roten. Han var troligen född den 1 juni 1785. Vid tillträdet står han antecknad som 28 5/12 år och han hade 4 5/12 tjänsteår. Han drunknade i Hällsjön den 21 april 1826. Den tragiska drunkningsolyckan förorsakades till stor del av att Bäfver tillsammans med goda kamrater inmundigat lite väl mycket av alkoholhaltiga drycker vid en auktion som hölls i Abborrehorva. Tillsammans med en kamrat, Jon Svensson från Hammarsebo, tog de en eka för att ro över den lilla Målsjön (Hällsjön). Väl utkomna mitt på sjön började Bäfver gunga ekan så våldsamt att han föll över bord och drunknade. Han var gift med Maja Petersdotter, född i Djursdala den 10 juni 1785, efter Bäfvers bortgång flyttade änkan till Rishyttan invid Ävjebäcken, noterad som utfattig.
År 1826 den 14 juni blev Magnus Jonsson Bång soldat på roten, han var född den 10 december 1803 i Hessleby. Vid generalmönstringen på Hultsfreds slätt begärde han avsked och fick vitsordet: Tjänat oklanderligt. Det påstås att han inte alltid drog jämt med rotebönderna och att han var en ettrig gubbe med en kort stubin. Han lär ha yttrat att ”hade jag mina rotebönder i min metekorg skulle jag gå upp på Lunne kulle och kasta dom långt ut i Målsjön”.
År 1852 blev Sven Petter Samuelsson Dahl från Mörlunda soldat på roten, han var född den 18 november 1828. Han erhöll avsked den 26 juni 1886 och fick som betyg: Tjänat utmärkt väl. Hans hustru var Gustafa Persdotter, född i Näshult den 3 september 1828 och de fick tillsammans sju barn. Enligt husförhörslängden bodde de där 1875-79.
År 1886 den 30 november hittranspoterades från Järnudda rote nr. 114 Karl August Karlsson Håård född den 30 september 1862, som soldat blev han antagen den 22 september 1884 och då för Järnudda rote. Han avled 1928 och är begravd i Hultsfred. Han hade en stor familj med nio barn varav fyra flyttade till Amerika. År 1905 fick han avsked på egen begäran, indelningsverket hade nu också upphört. Hans hustru hette Johanna Gustava Dahl, född den 2 juni 1866.
Om Källebergs vidare öden finns inget att finna, förmodligen bodde här Håård med sin familj en tid efter det han tagit avsked som soldat men flyttade sedan till Kalvsjömåla och brukade där den västra gården, varefter soldattorpet Källeberg lämnades åt sitt öde.
Nr 30 Sjöholmen
Terrängbeskrivning: Jordkällare och rester av murstocken finns kvar. Den odlade marken kring stugan är täckt med granskog som planterades 1970.
I Sjöholmen bodde Fredrika Nilsdotter, född i Rumskulla sn den 6 april 1817, hon blev änka 1844.
År 1853 bodde i Sjöholmen torparen Nikolaus Carlsson, född i Faggemåla den 2 april 1812. Han kallades allmänt för Nicke i Abborrehorva och var en så kallad klok gubbe. Han var gift med Lucretia Jonsdotter, född den 26 april 1806, hon kallades Crecce då det var enklare att uttala än Lucretia. Hon var yngst i den fjorton barn stora barnkullen som Jan Larsson och hans hustru i Hammarsebo hade.
Troligen bodde ”Nicke” bara en kort tid i Sjöholmen. En kort tid efter det att hans hustru avlidit gifte han om sig med sin hustrus systerdotter.
I Sjöholmen bodde Anna Charlotta Larsdotter, född den 2 oktober 1834, hon fick mest heta ”Nicke-Lotta i Sjöholmen”. Hon var en hjälpsam och godmodig kvinna. Hennes bror, Kalle i Sjöholmen, reste till Amerika och tog som tillnamn Sjöholm (Karl Sjöholm). Det sägs att lyckan inte stod honom högt i Amerika utan han lär ha fått sluta sina dagar i stor misär. Han bodde i trakten kring Chicago.
Nr 31 Abborrehorva I
Abborrehorva var egentligen två torp, stora och lilla Abborrehorva. Det sistnämnda var emellertid en mer tillfällig bostad (backstuga).
Terrängbeskrivning: Rester av murstock från stora stugan finns kvar och man kan även skönja lämningar från den lilla stugan.
Under senare delen av 1700-talet bodde i Abborrehorva före detta dragonen Per Månsson-Sundberg, född i Främsteby, Vena sn 1712, gift med Maria Samuelsdotter, född i Visböle, Vena sn 1718, död i Abborrehorva den 22 april 1761, Nils Bengtsson 19 år.
Enligt HFL 1818-25. Den 1 oktober 1821 kom till Abborrehorva Magnus (Måns) Karlsson-Kråka, född i Kråketorp, Virserums sn den 25 april 1775, död den 26 september 1840, gift med Anna Lisa Ståhl, född i Vetlanda sn den 16 mars 1759. Deras dotter Hedvig Sofia Magnidotter gifte sig med Petter Andersson och bosatte sig i Kalvsjömåla. Där bodde också drängen Karl Magnus Ståhl, född i Vetlanda sn 1769, han var efterbliven.
Enligt HFL 1853. Abborrehorva under Hulingsryd, torparen Johan Olofsson, född i Vimmerby församling den 13 maj 1799, gift med Lisa Nilsdotter, född i Vimmerby församling den 20 oktober1805. Fem barn.
Enligt HFL 1860. Torparen Carl Magnus Carlsson, född i Lönneberga sn den 24 februari 1818, kom från Målilla till Abborrehorva, gift med Greta Stina Samuelsdotter, född i Mörlunda sn den 28 december 1821. De hade sex barn, en av sönerna, Carl Alfred, föddes i Abborrehorva 1860.
Enligt HFL 1866-71. Johan August Nicklasson, född i Hammersebo den 29 september 1837 (son till Nikolaus Karlsson i Sjöholmen), gift med Sofia Andersdotter, född i Lönneberga sn den 17 februari 1838. Barnen Carl Oskar, född den 3 november 1865 och Johan Alfred, född den 15 december 1867, såg dagens ljus i Abborrehorva. Johan Alfred drev en caférörelse i Silverdalen (Råsa).
Inneboende (inhyst) var svärfadern Anders Persson, född i Vimmerby församling den 19 januari 1790, han blev änkeman den 30 mars 1858 och flyttade då från Lönneberga sn till Abborrehorva där han bodde till 1865.
Abborrehorva II Backstuga
Terrängbeskrivning: Se Abborrehorva I.
Några personnoteringar:
År 1755 den 21 december föddes Johan, son till Håkan Larsson och hans hustru Annicka Jonsdotter i Abborrehorva.
År 1760 den 16 april föddes Brita, dotter till Anders Eriksson och hans hustru Katarina Bengtsdotter i Abborrehorva.
År 1791 den 18 september föddes Anna Greta, dotter till Sven Jaensson och hans hustru Ingeborg Jonsdotter i Abborrehorva.
År 1796 den 25 februari föddes Stina Lisa, dotter till Sven Jaensson och hans hustru Ingeborg.
År 1799 den 27 september föddes Brita, dotter till Jonas Persson och hans hustru Kristina Svensdotter i Abborrehorva.
Enligt HFL 1853. Petter Johan Andersson, född i Lönneberga sn den 16 mars 1805, gift med Lena Catarina Jonsdotter, född i Lönneberga sn den 16 mars 1809.
Nr 32 Gröndal
under Hultåsa
Terrängbeskrivning: Endast lite av murstocken är synlig, men marken där omkring vittnar om att den en gång i tiden varit odlad.
I Gröndal bodde Carl Bäfver, född i Lönneberga sn den 17 september 1755, gift med Maria Persdotter, född i Lönneberga sn den 3 januari 1756.
Enligt HFL 1830-31. Inhyser torpet Gröndal Carl Bäfver och Lars Nilsson.
Enligt HFL 1860. Torparen Johan Karlsson, född i Pelarne sn den 9 april 1791, död den 4 november 1853, gift med Anna Persdotter, född i Södra Vi sn den 7 maj 1821, dottern Clara Sofia föddes i Gröndal den 20 januari 1850. Drängen Nils August Nilsson, född i Lönneberga sn den 26 februari 1832, gift med Johanna Sofia, född i Vimmerby sn den 10 november 1830.
Enligt HFL 1866-71. Gustav Pettersson, född i Tveta sn den 23 november 1791, död den 19 oktober 1868, hans hustru Anna Lena Andersdotter, född i Vena sn den 5 mars 1784.
Enligt HFL 1866-71. Arbetaren Anders Magnus Gustavsson, född i Vena sn den16 februari 1816, hans hustru Maj Lena Larsdotter, född i Pelarne den 25 oktober 1813. De levde sedermera åtskilda, hon bodde då i Koppramåla.
Enligt HFL 1866-71. Torparen Adolf Fredrik Nilsson, född i Lönneberga sn den 1 juni 1842, hans hustru Fredrika Carlsdotter, född i Vena sn den 11 september 1843.
I Gröndal bodde en tid Samuel Larsson Falk, han var född i Karlstorp. År 1839 föddes hans son August Falk som gifte sig med Kristina. Det var denna Samuel Falk som byggde torpet Björkholmen under Åkarp.
Den siste som bodde i Gröndal var Johan Krantz, son till Karl Johan Johansson Krantz i Koppramåla, Vena.
Nr 33 Stolpen (Herremansborg)
Backstuga (Krog)
Terrängbeskrivning: Endast en liten jordkulle vittnar om var stugan legat.
Från ett protokoll daterat den 30 januari 1731, ur Aspelands Härads Dombok, står bland annat noterat att: ”Majoren Välborne Herr Vihelm Mauritz Pauli, tillerkänner Hultåsa en park, belägen mellan Haddarps kvarn och den nya bron som är upprättad mellan Hulingsryd och Hällefors, att där få uppföra en krog”.
Till byggnaden anslogs den lycka eller äng som förut sorterat under Haddarps kvarn. Vidare medgavs några förmåner på mark och till krogens förbättring, dock like till den godhet och storlek som andra torp. Den omnämnda krogen var som alla andra torp en timrad liten ryggåsstuga. Benämningen på backstugan var Stolpe kro.
År 1876 flyttade till Stolpen Carl Johan Nilsson, född i Vena sn den 24 november 1834 och hans hustru Stina Lovisa Andersdotter, född i Vena sn den 1 november 1838.
Carl Nilsson kallades allmänt för ”Lille Mannen”. Familjen var stor och bestod av sjutton personer: Far, mor och femton barn. Att det var trångt om utrymmet i den lilla backstugan är inte svårt att förstå. Här skulle den stora familjen sova, äta och trängas när vädrets makter inte tillät barnen att leka ute i den fria naturen. Nilssons huvudsakliga sysselsättning var att gå omkring och sälja kvastar, lerkrus, lerfat, mjölkkannor och korgar.
Det berättas av en person som på sena kvällen kom på besök hos familjen Nilsson i Stolpen att han uppmanades av frun i stugan att gå försiktigt fram över golvet så att han inte väcker eller trampar på barnen som ligger och sover. Stugan kunde inte rymma sängar åt alla utan de flesta fick ligga på golvet.
Vid den nya sockengränsdragningen mellan Vena och Lönneberga socknar kom backstugan Stolpen helt plötsligt att tillhöra Lönneberga socken. Det sägs att Vena socken var mer än belåten med den nya gränsdragningen, bland annat beroende på att de slapp underhållsplikterna till familjen Nilsson. Lönneberga socken skaffade emellertid en ny bostad för familjen vid Ängahult, efter det att de installerats där revs Stolpen.
Nr 34 Sandlid (Weijsas)
Backstuga under Hulingsryd nr 23
Terrängbeskrivning: Några lämningar finns inte kvar, men med stor iakttagelseförmåga kan man möjligen se var den lilla backstugan legat en gång i tiden.
För en del uppgifter, både vad det gäller namnet på stugan och personer som bott där, måste göras vissa reservationer.
Enligt HFL 1871-90. Sandlid, inhyst Anders Peter Weijs, född i Lönneberga sn den 23 oktober 1821 och hans hustru Maja Stina Persdotter, född i Lönneberga sn den 5 februari 1827.
Tegelslagare Frans Julius Green, född i Tuna sn den 25 december 1833 och hans hustru Christina Charlotta Weijs, född i Vena sn den 15 december 1832. De gifte sig 1856. Från Misterhult kom de till Herrstorpet 1862. Barn: Carl Magnus, född i Misterhult sn den 11 februari 1862, Axel Albert, född i Vena sn den 1 juni 1866, Hilda Chistrina, född i Vena sn den 31 januari 1869, Emma Sofia, född den 24 juli 1871 samt sonen Ossian, som var en duktig speleman
Från Herrstorpet flyttade familjen Green till en liten backstuga belägen intill tjärfabriken vid Stolpen, troligen var det till Sandlid.
Omkring 1908 byggdes enligt uppgifter en stuga några hundra meter norr om den stuga som här markerats som Sandlid (Weijsas). Vem eller vilka som bott där vet ingen, troligen var det arbetare vid tjärfabriken som låg strax intill.
Här går uppgifterna emellertid lite isär eftersom två stugmarkeringar återfinns på den topografiska karta som tillkom 1876. Möjligen kan det vara så att stugan renoverades 1908 för att få den bebolig, efter att den stått öde i många år.
Det gamla strävsamma paret kallades allmänt för Johan Weijs eller möjligen Julle som oftast blev namnet på en som hette Julius och Charlotta fick naturligtvis bara heta Lotta Weijs.
Historierna har varit många om dem, men tyvärr är nästan alla glömda. Johan lär ha varit den verklige pessimisten medan Lotta var den stora optimisten.
Julius Green bodde sina sista år hos ett av sina barn i Södra Vi och jordfästes där 1917. Hans hustru hade tidigare avlidit och begravdes i Vena.
Nr 35 Skoghem (Skogshorvan)
Torp under Hulingsryd nr 1
Terrängbeskrivning: Lite av murstocken är synlig liksom stengärdesgården utefter den lilla vägen som ledde till torpet. Marken omkring torpet igenkännes tydligt som gammal odlingsmark.
Skoghem , även kallat Skogshorvan, var ett torp under Hulingsryd nr. 1.
Torpare där var Sven Jonsson, född i Södra Vi sn 1791, död 1856, han var gift med Maja Persdotter, född i Hesselby församling 1790, död 1854 (fattighjon).
Senare kom till Skoghem Per Gustaf Svensson, född i Hultsfreds Gästgivaregård 1821, gift med Stina Maja Carlsdotter Krantz, dotter till Karl Johan Krantz i Koppramåla, Vena. Deras barn var Christina Lovisa, född i Hulingsryd 1853, Emma Charolina, född i Skoghem 1855 och Clara Gustava, född 1859 i Åkerholm, Vena.
Torpare i Skoghem var från 1859 Petter Johan Andersson, född den 14 mars 1805 i Lönneberga sn, gift med Lena Charlotta Jonsdotter, född den 16 mars 1809 i Lönneberga sn. De hade tre barn.
Nr 36 Lunnen (Lunden)
Backstuga
Terrängbeskrivning: Lite av murstocken finns kvar, marken runt omkring vittnar om att den en gång i tiden varit odlad.
Anmärkning. I Lunnen fanns det två stugor, den ena kallades för Lunnen och den andra för Granhult, men endast stugan Lunnen är allmänt bekant.
I backstugan Lunnen bodde Petter Juliusson född 1765 i Lönneberga sn, gift med Stina Carlsdotter född 1776 i Vena sn, död 1858.
Dottern Maja född 1818 i Vena sn, flyttade till Grönhult intill Kalvkätta 1860.
I Lunnen bodde en tid änkan Stina Persdotter född i Stora Horvan, Vena sn 1814 och hennes son Karl Johan August Karlsson född i Grönlid (Hultåsa). Hans barn hette Karl Lundborg, Elmer Palmqvist och Alfred Lind.
Enligt HFL 1866-71 bodde i Lunnen Nils Persson född i Tuna sn den 26 april 1808, gift med Sara Lisa Carlsdotter född i Vena sn den 9 juli 1810.
Senare bodde där sonen, torparen Johan Petter Nilsson född i Vena sn den 2 maj 1850.
Enligt HFL 1881-90 bodde här Anders Pettersson född i Lönneberga sn den 18 februari 1817, gift med Anna Christina (Katarina) Abrahamsdotter född i Rumskulla sn den 11 oktober 1812, död 1885. De hade en son som hette Johannes född i Lönneberga sn den 24 juni 1842.
Torparen Johannes Andersson (se ovan) bodde i Lunnen tillsammans med sin hustru Stina Sofia Gustavsdotter född i Målilla sn den 3 december 1839.
I backstugan Granhult bodde troligen på undantag en tid Anders Pettersson och hans hustru Anna Christina Abrahamsdotter.
I Lunnen bodde under åren 1929-31 Sofia Kristina Andersson, ”Fia” kallad.
Nr 37 Lövhorva
Torp under Hulingsryd
Terrängbeskrivning: Stugan är renoverad och användes som raststuga för det jaktlag som arrenderar marken för jakt. Ladugården är riven (omkring 1945), men ett uthus finns kvar. Åkrarna runt omkring brukas inte utan växer igen genom självsåning.
Anmärkning. Lövhorva var ett heldagsverkstorp under Hulingsryd, det vill säga 6 mandagsverken i veckan och 40 kvinnodagsverken per år förutom hjälpdagar. Arbetet började klockan fem på morgonen och höll på till klockan åtta på kvällen.
Torpet Lövhorva var bebott redan i början av 1700-talet.
I Lövhorva föddes 1717 den 10 februari Brita Persdotter.
I Lövhorva föddes 1772 den 1 februari Karin, dotter till Per Jönsson och hans hustru Karin Johannesdotter, dog i Lövhorva den 13 december 1774, 39 år och 9 månader.
I Lövhorva föddes 1777 den 15 mars Lars, son till Jon Larsson och hans hustru Maria Larsdotter.
Död i Lövhorva den 7 april 1760 Jon Håkansson, 32 år.
Död i Lövhorva 1778 hustrun Ingeborg Nilsdotter, 69 år och 11 månader.
Enligt HFL 1788 bodde i Lövhorva Lars Månsson född i Ormestorp, Vena sn 1729, död den 1 juli 1806, gift med Karin Pettersdotter född i Ekeberg 1732.
Enligt HFL 1816 bodde här Nils Eriksson född i Vena sn den 16 november 1770, död 1820, gift med Katarina Gustavsdotter född i Målilla sn den 31 januari 1777, dotter Maja Lisa född i Vena sn den 2 augusti 1806, hon gifte sig 1825 och flyttade då till Lönneberga samt son Nils Petter född i Vena sn den 28 augusti 1813.
Enligt HFL 1860 bodde i Lövhorva Johan Andersson född i Nymåla, Lönneberga sn den 19 januari 1798, hans hustru Stina Bengtsdotter från Klockenshult i Karlstorp född den 4 januari 1793, död den 11 juni 1864. Dottern Anna Lovisa Johansdotter född i Nymåla, Lönneberga sn den 10 oktober 1832, hon gifte sig med Johan Erik Jonsson Modig född i Vestrakulla den 12 mars 1828.
Drängen Johan Jonsson född i Vena sn den 25 augusti 1842.
Familjen Johan Andersson kom till Lövhorva den 14 oktober 1832.
Johan Erik Modig var några år bosatt i Lövhorva, men senare brukade han 3/16 mantal utebyn Lövhorvagården åt Per i Kalvsjömåla. Modig var mycket fattig och ett dagsverke på Lövhorva räckte inte till försörjningen. Torpet kunde på sin höjd ha tre kor.
Det påstås att Modig hade en honkatt som på våren tog små harungar i skogen, vilka hon sedan bar hem. Om det nu inte var så mycket kött på harungarna så mättade de alltid någon hungrig mage.
Bouppteckningar i Lövhorva:
År 1797 efter drängen Per Larsson i Lövhorva, han var en av de nio malmletarna som drunknade i januari 1797, i sjön Hulingen.
År 1806 efter rusthållaren Lars Månsson, troligen far till Per Larsson.
År 1821 efter Erik Nilsson, gift med Catharina Gustavsdotter.
Till Lövhorva kom 1936 torparen Helge Blom med sin familj (se nr 42).
Blom var den siste som brukade Lövhorva, familjen flyttade därifrån omkring 1940.
Nr 38 Källehult
Torp
Terrängbeskrivning: Murstock och lite av husgrunden finns kvar, likaså är grundstenar och cementsocklar efter ladugård och uthus kvar samt några fruktträd.
Anmärkning. Källehult var under slutet av 1700-talet och en tid in på 1800-talet två torp och vidare fanns där en backstuga. Källehult 1/6 mantal avskildes från Hammarsebo 1778.
Redan 1776 började Per Månsson att uppodla Källehult. Marken ägdes då av hans svåger Johan Samuelsson.
Per Månsson var född i Koppramåla, Vena sn den 25 mars 1738, gift med änkan Ingrid Carlsdotter från Koppramåla född den 17 maj 1725 i Lönnekulla. De vigdes 1766. Ingrid avled den 25 mars 1818 och Per Månsson dog som fattighjon den 10 december 1827.
I Källehult bodde också smeden Olof Zackrisson-Berggren född i Ingatorp sn den 31 januari 1761, gift med Brita Larsdotter född i Hägelåkra, Målilla sn. De gifte sig den 11 oktober 1782. Den första tiden av sitt äktenskap bodde de i Brådsjöhorva (Brockehorva) och senare i Ekeberg. Därefter flyttade de till Källehult. Olof Zackrisson dog den 26 april 1800 i Källehult.
Hans äldre son, smeden Carl Magnus Olofsson född den 11 juli 1783 och hans hustru Sara Andersdotter född i Färgsjömåla, Målilla sn den 23 december 1777, övertog Källehult efter faderns död och brukade det till 1835.
En son till Carl Jonsson i Älgshult, Johan Petter Strömberg, blev soldat i Högsby, han var född i Älgshult den 29 juli 1796 och gift med Anna Beata Jonsdotter född i Hammersebo den 29 oktober 1795. Hon var dotter till unge Jon Larsson i Hammersebo. År 1828 flyttade de till Källehult, som då bestod av två torp. Den 14 mars 1838 flyttade Strömbergs från Källehult till backstugan ”Strömsbergs” intill Rosenholm.
Efter Strömberg kom till Källehult den 14 mars 1838 Anders Larsson, född i Vena sn den 6 juni 1793, gift med Sara Maja Petersdotter född i Mörlunda sn den 9 juni 1799. Anders stannade inte länge i Källehult.
Det var troligen vid denna tid som Källehult bara blev ett torp. Ströbergsstugan revs ner och flyttades intill Kalvsjömåla omkring 1840.
I backstugan Källehult bodde vid den tiden Anna Svensdotter född den 11 mars 1784, hon flyttade 1845 till Nymåla i Lönneberga sn med sin dotter som hon hade utom något äktenskap.
År 1835 flyttade till Källehult Johan Erik Svensson som brukare av stället, den 17 mars 1842 köpte han Källehult på auktion och ägde och brukade det till sin död 1892. Johan Erik Svensson var född i Hultsfreds Gästgivaregård den 21 november 1810. Han kallades för ”Kungen i Källehult” och var gift med Stina Greta Eriksdotter, född i Hulingsryd den 22 mars 1808. De hade inga barn. Han byggde en ny stuga 1845 och ny ladugård 1850, dessa byggnader revs 1950.
Johan Erik var vida beryktad i trakten för sin enorma styrka, han slet hårt på torpet och skapade sig därmed en ganska stor förmögenhet. När makarna Svensson gick ur tiden tillföll den stora kvarlåtenskapen hans syskon ” J. E. Svenssons stärbhus”.
Johan Eriks syster Anna Lovisa bodde en tid och fram till sin död i Källehult, hon var ogift och barnlös.
Den 8 november 1892 köpte Carl Johan Berglund från Långersudda Källehult av stärbhuset efter sin hustrus farbror, Johan Erik Svensson. Han ägde Källehult fram till 1945 då han sålde det till disponenten Thorsten Wahlqvist, Hultsfred.
Åren 1930-35 bodde i Källehult Matz Henriksson med familj, vidare bodde här en tid efter dem kolaren Harry Johansson och hans hustru Ingrid.
Stugan i Källehult utsattes i slutet av 1940-talet för stor vandalisering, vilket medförde att ägaren rev stugan 1950.
Nr 39 Samuelstorp (Sammelstorp)
Terrängbeskrivning: Rester av murstock och röjningsrösen finns kvar. Vidare finns stengärdesgårdar kvar som markerar den forna odlingsmarken som nu är besådd med granskog.
Arbetaren Samuel Persson byggde torpet i början av 1860-talet, han var född i Gåskullen i Lönneberga sn den 30 januari 1822. Under tiden som han byggde stugan bodde han i Ekeberg och flyttade 1862 in i Samuelstorp som stugan döptes till. Han var gift med Charolina Andersdotter född i Södra Vi sn den 13 maj 1812 och de hade sonen Johan Petter, född i Vena sn den 8 maj 1856.
Samuel Persson var känd under namnet Sammel Skrik, han var högljudd och hade ett häftigt humör men var mycket arbetsam. Från Samuelstorp flyttade han med sin familj till Hagadal (Hultsfred), troligen 1897. Samma år flyttade Karl August Gross och hans hustru till Samuelstorp. De flyttade därifrån redan 1899 och Samuelstorp lämnades åt sitt öde och förföll. Torpet lär ha varit mycket förfallet redan på 1910-talet.
Nr 40 Vestrakulla
Torp
Terrängbeskrivning: Lite av murstocken är synlig, jordkällaren och stengärdesgårdarna som kantar de gamla tegarna finns kvar. Den tidigare brukade jorden är besådd med granskog (omkring 1960). Den stora tallskogen mellan torpet och järnvägen kalhöggs 1983.
Jonas Samuelsson Modig byggde torpet Vestrakulla under åren 1825-26. Torparen Jonas Samuelsson Modig var född i Vena sn 1 april 1798, gift med Anna Lovisa Ullriksdotter född i Blixttorp, Mörlunda den 4 december 1804. Jonas var son till soldaten Samuel Jonsson Modig i Fallhult. Jonas och hans hustru Anna Lovisa hade många barn, vilka samtliga emigrerade till
Amerika. År 1870 for Jonas Modig tillsammans med sin hustru Anna till sina barn i Amerika och bosatte sig där.
En av sönerna, Gustav Modig, född den 31 augusti 1830 följde med båtarna som trafikerade Sverige och Amerika fram och åter, huruvida han arbetade på båtarna framkommer inte. Men att han vittjade rika personers och även andras fickor på plånböcker och andra värdesaker är däremot känt.
Vid ett tillfälle när han var hemma i Sverige på besök höll han sig gömd i Vestrakulla undan polisen som efterlyste honom för olika brott. Han lyckades emellertid klara sig ur polisens grepp och rymde via Malmö till Amerika där han bosatte sig för gott.
Lokputsare August Nilsson och hans maka Mathilda hyrde Vestrakulla på 1920-talet. Med sin tralla åkte han på järnvägen från Hultsfreds station till vägen som korsar järnvägen en kilometer öster om Vestrakulla, där ställde han sin tralla och traskade till fots vägen hem till stugan.
År 1930 blev torpet öde, ägare var då Erik Berglund, Långersudda, som också brukade marken. Före Erik Berglund ägdes Vestrakulla av Axel och Ida Berglund.