Torpförteckning 181-200

 Nr. 181 Åbo Backstuga

Terrängbeskrivning: Stugan är i dag åretruntbostad, ombyggd till en och halvplanshus och moderniserad.

Enligt HFL 1866 – 71 bodde i Åbo Johan Carlsson född i Lönneberga sn den 13 oktober 1806, död 1884, gift med Stina Cajsa Andersdotter född i Målilla sn den 24 september 1808. De hade två döttrar.

År 1874 kom till Åbo arbetaren per August Johansson född i Kråkshult sn den 12 augusti 1843, gift med Anna Charlotta Johansdotter född i Vena sn den 9 april 1840.

Enligt HFL 1881 – 90 bodde här Johan Carlsson och hans hustru Stina (se 1866 – 71). Troligt är att de varit borta från Åbo en tid men återkommit dit igen.

År 1900 såldes Åbo till Gottfrid Nilsson född den 10 april 1873, död den 18 september 1955, gift med Lovisa född den 4 november 1875, död den7 december 1955. Gottfrid Nilsson byggde om den lilla backstugan till ett en och halvplanshus. År 1918 sålde Nilsson fastigheten till Skogvaktare Arnold Karlsson och hans hustru Judit. År 1938 såldes fastigheten till Gustav Lundgren i Hulingsryd. Nuvarande ägare är fru Ester Jonsson, änka efter John Jonsson.

 

 

Nr. 182 Äspekälla Backstuga under Gnöttlerum

Terrrängbeskrivning: Inga lämningar av stugan finns kvar, det enda som vittnar om att stugan legat här är ett uppodlat område som nu växer igen av sly.

Enligt HFL 1860 bodde här änkan Brita Carin Persdotter född i vena sn den 24 januari 1789 med sin son Johan Peter Samuelsson född i Vena sn den 28 april 1837. De kom från Flatebo 1859.

 

 

 

 

Nr. 183 Släthult Backstuga under Hulingsryd

Terrängbeskrivning: Stugan är i dag renoverad och används som åretruntbostad.

Enligt HFL 1866 – 90 bodde i Släthult Jonas Petter Jonsson född i Målilla sn den 15 december 1829, gift med Stina Cajsa Nilsdotter född i Vena sn den 6 november 1820. De hade två barn.

Ägare till Släthult var från början av 1920-talet en gumma som hette Tilda, hon levde sitt liv utan något umgänge. Efter hennes död inköptes Släthult av skräddarmästare Albert Larsson som i sin tur sålde det till före detta husaren S A Kask, som i många år tjänat kronan och då bodde i husartorpet Bergebo, Visböle. Kask var född 1870 och dog 1953 och hans hustru Anna var född 1875 och hon dog 1959. Efter deras bortgång såldes Släthult till Bernhard Kask. Efter hans död såldes Släthult den 1 februari 1984 till Kurt Svensson.

 

 

Nr. 184 Grönäng Backstuga under Hulingsryd på slätten

Terrängbeskrivning: Stugan finns kvar men är öde sedan 1978 då den senast användes som sommarbostad. Utmärkande för denna stuga är att vid ena gaveln har stora myror byggt upp en stor stack och väggen kryllar av myror. De som hyrde stugan som sommarnöje har omtalar att de aldrig ofredades av dessa myror och ansåg dem helt enkelt som tama.

Enligt HFL 1860 bodde i Grönäng pigan Eva Gustavsdotter född i Virserums sn den 10 september 1817. Hon hade en son utom äktenskapet, Nils Alfred född den 16 januari 1847. Ungefär vid samma tid bodde här arbetaren Nicklas Jonsson född i Vena sn den 6 juli 1819, gift med Anna Stina Eriksdotter född i Vena sn den 15 november 1819. De hade tre barn. Till huset änkan Maja Stina Persdotter född i Målilla sn 1795 och hennes son Anders Jonsson född i Vena sn den 27 oktober 1826.

Enligt HFL 1866 – 71. Före detta gardisten Samuel Eriksson-Eng född i Lönneberga sn den 2 april 1816, han gifte sig med pigan Eva Gustavsdotter (se 1860) och de antecknas som utfattiga.

År 1858 kom hit från Gnöttlerum änkan Stina Nilsdotter född i Vena sn den 25 september 1807. Hon hade fyra barn.

I Grönäng bodde på 1910-talet och fram till sin död 1924 en gumma som hette Sofia, ”Fia i Gönäng”. När någon talade om henne sades bara Fia i Grönäng eller Stina Fia i Grönäng. Hon hade rykte om sig att vara mycket lortaktig. I Grönäng bodde en tid fram till 1939 Karl och Gunhild Karlsson. De flyttade sedan till Pershult.

 

Nr. 185 Rosenholm Backstuga mest känd under namnet Elefanten, Hultsfreds slätt

Terrängbeskrivning: Lite av murstocken finns kvar, övriga lämningar är några gropar, några fruktträd och buskar. Stugan revs någon gång på 1940-talet.

Anmärkning. Namnet Elefanten har stugan troligen fått därför att vid de tillfällen som regementet på Hultsfreds slätt och orten för övrigt gästades av någon cirkus, blev denna för sina tillställningar hänvisad plats intill regementets skjutbana där också stugan Rosenholm låg. Att få se stora och ovanliga djur och då särskilt elefanter, var en stor attraktion för både beväringar som civilister. När så besökarna anlände till Hultsfreds slätt, ställdes naturligtvis frågan: ”Var är elefanten?” Den som då visste var cirkusen hade slagit upp sitt tält, pekade då åt skjutbanan och stugan Rosenholm. Med tiden blev det så att stugan Rosenholm bara kallades för Elefanten.

Enligt HFL 1860 – 71 bodde i Rosenholm (Elefanten) arbetaren Nils Svensson född i Hjorted sn den 13 maj 1794, död den 6 augusti 1866, gift med Stina Cajsa Jonsdotter född i Lönneberga sn den 27 april 1799. De hade fyra barn.

Enligt HFL 1881 – 90 bodde här Karl Johan August Hultman född i Misterhult sn den 2 april 1852, gift med Kristina Sofia Nilsdotter född i Hjorted sn den 8 juli 1853. De hade två barn, Ellen Adéle född den 27 november 1877 och Annette Viktoria född den 15 april 1880.

År 1882 kom till Rosenholm resehandlaren Johan Adolf Johansson född i Hulingsryd sn den 21 februari 1853, gift med Emma Lovisa Nilsdotter född i Kristdala sn den 17 april 1865 samt sonen Amandus Valfrid född den 26 oktober 1883. År 1884 kom till Rosenholm resehandlaren Nils Henrik Gustavsson-Nyblom född i Kråksmåla sn den 6 november 1849, gift med Klara Mathilda Jonsdotter född i Lofta sn den 13 april 1851, de vigdes 1884. Hon hade tre barn utom äktenskapet, Hulda Maria född den 2 juli 1878, Erik Fabian född den 19 maj 1881 och Johan Adolf född den 24 juli 1883. Gemensamma barn var Alfrida Sofia född den 7 juli 1885 och Karl Henrik Martin född den 8 april 1890. År 1888 kom hit Emanuel Johansson född i Alseda sn den 4 september 1825, gift med Anna Lovisa Lind. Under åren 1910 – 31 bodde i Rosenholm (Elefanten) Lotta Eriksson, hon var gift med en skräddare på Kalmar regemente (Hultsfreds slätt). De hade två döttrar, Nanny och Elin, den sistnämnda utbildade sig till sjuksköterska. Lotta (Lotta på Elefanten, som hon alltid kallades) var en snäll och trevlig människa liksom hennes man och barn. Hon avled 1932. Vid samma tid bodde i Rosenholm en man som hette Carl-Gustav, efternamnet okänt. Han var mycket proper och fin, talade väl och gjorde lite tjänster här och där det så behövdes. Under åren 1904-11 bodde i ”Elefanten” ogifte skomakaren Wilhelm Johansson, där han hyrde ett rum för sin skomakarverkstad av skräddare Eriksson. I Rosenholm bodde i några år fram till 1935 charkuteristen Melkar Karlsson, gift med Hanna, samt deras barn. Stugan som tillhörde Kalmar läns norra landsting, såldes till disponent Ernst Ström, Hultsfred, vilken lät riva stugan och uthusen. Av uthusen byggdes det svinhus i Älgshult. Vad det blev av stugans virke är okänt.

 

Nr. 186 Åkullen Backstuga inne på slätten, Hultsfreds slätt

Terrängbeskrivning: Inga lämningar finns kvar, den lilla stugan togs troligen bort i slutet av 1800-talet.

År 1866 kom till Åkullen Carl Wilhelm Tell född den 14 september 1831, död den 6 februari 1871, gift med Carolina Maria Pettersdotter född i Vena sn den 17 oktober 1836, död den 8 oktober 1867. De vigdes den 27 oktober 1866 och hade en dotter född 1866, död 1867.

Enligt HFL 1871 – 80. Inhyst änkan, fattighjonet Cajsa Svensdotter född i Tveta sn i augusti månad 1797, hon dog 1882.Inhyst änkan, fattighjonet Karin Lisa Jonsdotter-Åsberg född i Törnsfall den 13 december 1808, med dottern Ida Lovisa Danielsdotter född i Vena sn den 13 februari 1853. Mjölnaren Karl Erik Persson född i Vena sn den 20 september 1822, död 1859, gifte sig med Karin Lisa Jonsdotter-Åsberg (se ovan 1871-80). Förmodligen bodde de endast en kort tid eftersom det står antecknat i husförhörslängden 1866 – 71 att de då bodde i Kvarnstugan och hade fyra barn.

 

 

Nr. 187 Spjutet Vaktmästarstuga på Hultsfreds slätt

Terrängbeskrivning: Väl markerade rester av murstock och husgrund finns kvar.

Vilka vaktmästare eller andra personer som bott i stugan är svårt att få reda på. Troligen bodde här vid tiden omkring 1819 vaktmästaren, vaktkorpralen Johan Magnus Björk, gift med Lisa Johansdotter, hon var 22 år. Deras son Sven föddes här den 25 april 1819. Under åren omkring 1918 – 25 bodde här änkan Selma Johansson med sina barn, Karl, Gunnar, Erik, Arvid och Ester. Efter dem kom till Spjutet änkan efter rättaren Andersson på Hultsfreds gård med sina barn. En av flickorna hette Astrid, hon gifte sig med en man som hette Borg och de bosatte sig i stugan. De var de sista som bodde här. När de flyttade revs stugan.

 

Nr. 188 Brunnsholmen Backstuga

Terrängbeskrivning: Endast en liten kulle vittnar om var backstugan en gång legat.

Anmärkning. När det gäller backstugorna Brunnsholmen och Surbrunn, vilka låg alldeles intill varandra, går personuppgifterna lite isär. Mycket kanske beroende på att de inte var bebodda så lång tid och att de båda stugorna vissa perioder stod öde.

Enligt HFL 1860 – 90 bodde i Brunnsholmen änkan Gustava Charlotta Jonsdotter född i Sund sn den 19 oktober 1812. Hon kallades allmänt för Stava vid brunnen och hon arbetade på regementets manskapsmäss. Det är just här som det går lite isär rörande Brunnsholmen och Surbrunn. Det finns nämligen en hälsokälla som varit föremål för många beväringar och civilas besök. Ingen kunde åka hem från Hultsfreds slätt om man inte först hade druckit vatten ur hälsokällan. Backstugan Surbrunn låg alldeles intill hälsokällan och möjligen kan Gustava också ha bott i Surbrunn. Det talas allmänt om att hon sålde det hälsobringande vattnet till beväringarna som gjorde sin tjänst på Kalmar regemente. Källan bevakades vid några tillfällen av beväringar därför att bönderna i trakten ville förorena den eller på annat sätt förstöra det järnhaltiga vattnet. Överste Carl Mörner af Tuna lät hämta sitt dricksvatten i denna källa, som därför en tid kallades för överstens källa. I Brunnsholmen bodde en tid pigan Inga Persdotter född i Målilla sn den 21 september 1821.

 

 

Nr. 189 Surbrunn Backstuga

Terrängbeskrivning: Backstugan Surbrunn låg precis där väg nr. 34 nu går fram. Alldeles intill och norr om stugan finns hälsokällan. Den enda lämningen av backstugan är en liten grop efter maktkällaren (söder om väg 34).

Anmärkning. Namnet Surbrunn var en gång i tiden benämningen på hälsokälla. Vilka som bott i Surbrunn är höljt i dunkel. Det talas ofta om ”Stava vid brunnen”, men efter vad som framkommit bodde hon i Brunnsholmen som låg cirka 100 meter söder om Surbrunn. Möjligen kan det vara så att hon vid några tillfällen bodde här, eftersom hon saluförde det hälsobringande vattnet och nästan betraktade hälsokällan som sin egendom. I Surbrunn eller Brunnsholmen bodde Seth och Sven, deras efternamn är okända. Sven kallades för ”Svente-Israel” och Seth var bagare i regementets bageri. I Surbrunn bodde också en tid en man som hette Herman Blom. Stugan var troligen obebodd långa tider, men det sägs att stugan också var ett tillhåll för lite lättfotade damer som där ställde sina tjänster till förfogande för officerare och beväringar på Hultsfreds slätt. Dessa flickor kallades för ”puggare”. Stugan revs eller bara ruttnade ner omkring 1912. Intill stugan växte det en stor oxel, barnen plockade där oxelbär som de rostade och åt.

 

 

Nr. 190 Sandmon Backstuga under Gnöttlerum

Terrängbeskrivning: Lite av murstocken finns kvar samt några prydnadsbuskar. Marken intill vittnar om att den en gång varit odlad.

År 1853 kom till Sandmon Anders Petter Eriksson född i Vena sn den 26 januari 1817 och hans hustru Ingrid Stina Svensdotter född i Vena sn den 3 oktober 1817. De hade sex barn. År 1853 kom hit arbetaren Nils Petter Svensson född i Tuna sn den 1 december 1827. År 1853 gjorde han värnplikten för en annan person. Han förde ett kringflackande liv och blev häktad för lösdriveri. Hans hustru hette Juquett Strandberg född i Målilla sn den 25 mars 1810 (jämför även nr. 165). År 1855 kom hit Nils Peter Svensson född i Vena sn den 3 november 1814 och hans hustru Stina Lisa Johansdotter född i Vena sn den 17 mars 1826. De hade fyra barn. Här bodde också som inhysta hans föräldrar Sven Nilsson född den 9 mars 1788 och hans hustru Ingeborg Persdotter född den 9 mars 1789. År 1859 kom till Sandmon torparen Nils Magnus Larsson född den 28 oktober 1831, gift med Carolina Svensdotter född i Vena sn den 7 februari 1839, de vigdes den 1 november 1861. År 1860 bosatte sig hans syster Carolina Larsdotter född den 5 mars 1834 i Sandmon. 1871 flyttade de till Hästhorvan (Stenberg) och därifrån till Hammarsjöryd och slutligen till Brådsjöhorva.

Enligt HFL 1881 – 90 bodde i Sandmon som inhyst arbetaren och fattighjonet Nils Peter Nilsson född i Vena sn den 6 augusti 1825, gift med Emma Fredrika Jonsdotter född i Högsby sn den 16 april 1833. De hade fyra barn, Josefina, Nils-Johan, Karl-Oskar och Emma. Nils Peter kallades för ”Nisse-Skygger”, ett namn som han fått för att han alltid sade till sin häst, som var rädd av sig och skyggade lite då och då: ”Du bara skygger å skygger för allt du ser”. De sista som bodde i Sandmon var dottern Emma tillsammans med sin sambo Albin. Han flyttade från Rosenholm (nr. 171) till Sandmon.

 

 

Nr. 191 Nedsjöholm

Terrängbeskrivning: Stugan är ombyggd och moderniserad, den används nu som sommarbostad.

Enligt HFL 1866 – 89 bodde i Nedsjöholm Erik Henriksson född i Vena sn den 12 september 1799, död den 17 januari 1869, gift med Lisa Carin Olofsdotter född i Vena sn den 22 februari 1812, död 1876. Deras son, Erik Petter Eriksson som var sjuklig, föddes i Vena sn den 1 juni 1841, han gifte sig den 20 juli 1867 med Maja Lena Börgesdotter född i Vimmerby församling den 26 mars 1844 och bosatte sig med sin familj i Nedsjöholm. De fick sju barn som troligen alla emigrerade till Amerika år 1888.

Enligt HFL 1875 – 89 bodde här troligen som inhyst änkemannen, före detta soldaten Carl Fasth född i Mörlunda sn den 2 oktober 1796. År 1888 kom till Nedsjöholm egenbrukaren och före detta handlaren Johan Peter Lindholm född i Döderhult sn den 6 september 1826, gift med Charlotta Andersdotter född i Fliseryd sn den 23 januari 1824. År 1935 köpte Axel Kask Nedsjöholm och flyttade dit med sin hustru Ellen och sina barn. Efter makarnas död övertog barnen Nedsjöholm och har det i dag som sommarbostad.

 

 

Nr. 192 Källeryd Backstuga under Hulingsryd

Terrängbeskrivning: Av stugan finns inga lämningar kvar, där den låg är nu begravningsplats. Källerydstugan låg vid Kyrkogårdsgatan cirka 50 meter norr om entrén till kyrkogården. Det påstås att Källeryd har många år på nacken och att den fanns där redan i slutet av 1600-talet, något som dock inte går att bekräfta och saknar nog också sin riktighet.

Enligt HFL 1847 – 53 och 1860 bodde i Källeryd arbetaren Karl Magnus Persson född i Vena sn den 28 november 1806, död den 14 juni 1862, gift med Kristina Maria Månsdotter (Marlen) född i Tuna sn den 16 juni 1815. De hade tre barn.

Enligt HFL 1861 – 70 bodde här utfattige änkemannen Erik Peterman född i Lönneberga sn den 1 april 1797.

Enligt HFL 1866 – 71 till huset Carl Erik Carlsson född i Vena sn den 1 september 1839. Till huset Gustaf Fredrik Carlsson född i Vena sn den 1 augusti 1847, gift med Albertina Carholina Johansdotter född i Vena sn den 14 september 1846. Inhyst modern Kristina Maria Månsdotter (se 1860). Källeryd ägdes efter 1905 av målarmästaren och regementsmålaren på Hultsfreds slätt Albert Jonsson född 1871, gift med Frida Karlsson född 1878. Hon var dotter till Johan August Carlsson och hans hustru Anna Lovisa i Nydal (nr.41). Familjen Jonsson bodde aldrig i den lilla stugan Källeryd, Jonsson hade den som målarverkstad. Omkring 1905 byggde Albert Jonsson en fastighet alldeles där intill. Markområdet framför deras hus mot nuvarande Östra Långgatan kallades för fårhagen. Frida Jonsson hade en liten kaférörelse (uteservering) i sin trädgård. Kunderna var till största delen beväringar från Hultsfreds slätt, som där kunde få sitta i en lövad berså och dricka sitt kaffe. Det berättas om en midsommarafton som fru Frida aldrig kunde glömma. Några beväringar råkade komma i luven på varandra, smockor utdelades till höger och vänster, glas och porslin gick i kras och den lövade bersån såg ut som om en hel armé gått över den. På morgonen därpå kom emellertid en beväring med omlindat huvud till Frida och bad om ursäkt för vad de ställt till med och han betalade skadegörelsen. Denna händelse var en engångsföreteelse, det gick för övrigt alltid lugnt och städat till där, även om gästerna vid några tillfällen ibland kunde bli lite väl högljudda. Den lilla stugan Källeryd revs 1948 och Albert Jonssons fastighet 1958 för att då lämna plats för den utvidgade kyrkogården.

 

 

Nr. 193 Sjöstugan ”Teas stuga”, Malmletarstugan Backstuga under Hulingsryd

Terrängbeskrivning: Det finns inga lämningar kvar av stugan eller av den odlade omgivningen. Platsen där stugan låg med sin lilla trädgård är i dag en tillfällig parkeringsplats alldeles norr om Norra Kiosken på Storgatan.

Enligt HFL 1804 – 08 bodde i Sjöstugan Nils Persson född 1776 och hans hustru Catharina Jonsdotter född 1776. De hade tre barn, Margareta född 1798, Johan Peter född 1800 och Lena född 1802.

Enligt HFL 1818 – 25 bodde här änkan Katarina Nilsdotter född i Pelarne sn den 2 januari 1764. År 1824 kom till Sjöstugan Sven Månsson född i Hult sn den 7 oktober 1770, gift med Anna Kajsa från Södra Vi. De hade fem barn. I Sjöstugan bodde, efter Sven Månssons, Per Johan Persson född i Vena sn den 5 maj 1828 och hans hustru Carolina Maria Svensdotter född i Kristdala sn den 18 december 1834. De flyttade till Tellås 1859.

Enligt HFL 1860 bodde i Sjöstugan före detta soldaten och musikanten Peter Fäktare född i Ekenäs den 26 juni 1793, död den 2 augusti 1867. Han gifte sig i Kalvsjömåla med Maja Stina Nilsdotter född den 13 september 1790. Förmodligen bodde de här endast en kort tid då det framkommit i annaler och andra redogörelser att Peter fäktare framlevde sina sista år i Kalvsjömåla. Dottern Dorothea, eller Tea, som hon för det mesta kallades för, gifte sig med Karl Erik Karlsson (se 1881 – 90) och de bosatte sig i Sjöstugan medan hennes föräldrar flyttade till Kalvsjömåla. Namnet Sjöstugan ändrades i folkmun till ”Teas stuga”. Hon blev änka 1884 och bodde kvar i Sjöstugan till sin död omkring sekelskiftet. Om Peter Fäktare går det många historier. På sin ålders höst blev han lite senil och hade egna och lustiga saker för sig. En rolig historia är om grisen som smet ur stian. Troligen utspelade sig händelsen i Kalvsjömåla, Peter Fäktares gris hade smitit ut ur grisstian och kommit på rymmen. Efter ett evigt jagande fick han till slut fatt på grisen. Ingen av grannarna fäste sig något närmare åt detta infångande, men när de fick höra att grisen skrek i högan sky och att Fäktare gormade och svor, blev man nyfiken och ville ta reda på vad som försiggick i Fäktares stuga. Fäktare förklarade att grisen hade rymt och skulle nu enligt militära lagar straffas för detta. Därför hade han bestämt sig för att ge grisen mörk arrest och den skulle han få i stugans bakugn. Att grisen därför skrek och stretade emot och att Fäktare gormade och svor på sin ”arrestant” var väl inget att förvåna sig över. Vid frågan varför nu detta straff kom svaret: ”Prygel för rymning i det militära är inte tillåtet, men däremot är det tillåtet med mörk arrest”.

Enligt HFL 1866 – 71 bodde i Sjöstugan arbetaren Nikolaus Carlsson född i Lönneberga sn den 2 april 1812 och hans hustru Lucretia Johansdotter född i Målilla sn den 10 november 1810.

Enligt HFL 1881 – 90 bodde här arbetaren Karl Erik Karlsson född i Vena sn den 1 september 1839, död 1884, gift med Dorothea Persdotter-Fäktare född i Ekenäs den 1 november 1830. Hon hade en dotter utom äktenskapet, Selma Viktoria född den 10 mars 1865, troligen i sjöstugan. Dorothea bodde kvar i Sjöstugan till sin död omkring sekelskiftet. Några år in på 1900-talet flyttade till sjöstugan arbetaren Viktor Larsson med sin hustru och sina fem barn. Larsson arbetade en tid i tjärfabriken intill stolpen och bodde då med sin familj i en liten stuga där intill, belägen mellan landsvägen och Silverån. Sedan fick han anställning som förman på Frökläckningsanstalten i Hultsfred och flyttade därmed med sin familj till Hultsfred och bosatte sig i den lilla stugan som kallades för Torkan, vilken hade sammanbyggts med frökläckningsanstalten. När frökläckningsanstalten lades ner flyttade han med sin familj till Sjöstugan, ”Teas stuga”. Efter Viktor Larssons död flyttade änkan till Vimmerby och arbetade där som hushållerska. Barnen Axel och Elsa, som var de minsta, utplacerades i olika familjer medan den äldste av pojkarna, Karl, tog hand om sina bröder Hjalmar och Oskar och bodde där ytterligare en tid framöver. Pojkarna kallades för ”Kalle-Vicke”, ”Oskar-Vicke” och Hjalmar för ”Chaplin”. Stugan stod tom efter omkring 1925 och revs i mitten av 1930-talet.

 

Nr. 194 Hulingsland Backstuga under Hulingsryd

Terrängbeskrivning: Inga lämningar finns kvar av stugan som en gång låg på Storgatan 125. Sadelmakare Lindvall hade sin tapetserarverkstad i den gamla stugan och dess uthus.

År 1804 bodde i Hulingsland Erik Nilsson född i Vimmerby församling den 25 december 1774, gift med Greta Månsdotter född i Hultsfred den 17 september 1781. Den 16 december 1804 föddes i Hulingsland deras son Nils, han kallades allmänt för Nisse vid sjön. Redan som 16-åring blev han far till en son som föddes på Hulingsryds Gästgivaregård den 23 juni 1821.

Enligt HFL 1860 – 71 bodde här änkan Stina Jonsdotter född i Vena sn den 13 juni 1800, död 1867, med sina tre barn, Carl född den 3 september 1834, Daniel född den 26 mars 1837 och Nils född den 26 juni 1840. Senare bodde här arbetaren Nils Johan Samuelsson född i Tuna sn den 27 augusti 1829 och hans hustru Stina Cajsa Andersdotter född i Vena sn den 30 oktober 1827. N J Samuelsson arbetade bland annat som rallare (järnvägsbyggare).

Enligt HFL 1881 – 90 bodde i Hulingsland Per Magnus Johansson född i Frödinge sn den 17 mars 1854, gift med Kristina Mathilda Johansdotter född i Tuna sn den 8 april 1852, död 1881. De hade en dotter, Augusta Mathilda född i Hjorted sn den 1 februari 1878. År 1884 kom till Hulingsland före detta mjölnaren Karl Johan Karlsson född i Lönneberga sn den 24 juli 1835, gift med Maria Lovisa Larsdotter född i Pelarne sn den 10 januari 1840. De hade fem barn, Efraim Ivar född den 15 juli 1871, Axel Conrad född den 10 mars 1873, Hanna Lovisa Teresia född den 5 maj 1875, Gustav Albert född den 25 februari 1880 och Ernst Frithiof född den 26 juni 1882. År 1885 kom hit som inhyst maskinisten Johan Edvard Andersson född den 8 mars 1854, gift med Ida Karolina Karlsdotter född i Pelarne den 19 augusti 1862. De hade fyra barn, Ester Elisabeth född den 10 september 1881, Anders Julius född den 23 juli 1885, Jenny Eugenia född den 3 november 1888 och Agnes Rebecka född den 4 juni 1890.

 

 

Nr. 195 Weisas Backstuga

Terängbeskrivning: Där den lilla stugan en gång låg är nu prästgården belägen.

I stugan, som var liten och oansenlig med bara jordgolv och mer liknande en liten lada, bodde en gumma som hette Weis. I folkmun kallades stuga för Lilla slottet. Marken runt omkring stugan benämndes Weisas plan. Rester av stugan fanns kvar 1907, men togs bort när ingenjör Duvander byggde sitt hus där, det hus som idag är prästgård.

 

 

Nr. 196 Hagadal under Kalvkätta

Terrängbeskrivning: Stugan låg på tomten Såggatan-Hagadalsgatan. Några spår av den ursprungliga stugan finns inte kvar. I dag finns här en villa som har moderniserats, den uppfördes troligen omkring 1920-talet. År1771 dog här den 23 juni gifta mannen Lars Jonsson, 71 år.

Enligt HFL 1776-79 bodde i Hagadal Karl Andersson och hans hustru Lisken Eriksdotter född i Skinnarp den 30 september 1744, död i Tellås den 12 april 1818. Deras dotter (namnet oläsligt) föddes i Hagadal den 24 september 1776 och deras son Anders föddes den 2 september 1779. År 1786 kom till Hagadal Hans Eriksson född i Pelarne sn 1783, gift med Carina Håkansdotter född i Rumskulla sn 1740. De hade tre barn, Erik född 1776, Annica född 1778 och Carin född 1784. År 1786 avled här den 31 januari änkan Katarina Mattsdotter, 88år.

Enligt HFL 1788-96 bodde i Hagadal Olof Östman född i Kalvkätta eller Sjöboda, gift med Ingeborg Eriksdotter född i Grälbäcken, Vena sn 1737. De hade tre barn, två av dem var Annica född 1776 och Nils född 1781. År 1792 kom till Hagadal Carl Magnus Stål (senior) född i Vetlanda sn 1734, död den 19 n0vember 1798, troligen änkeman, med sina tre barn Carl Magnus född 1764, Eva Catarina född 1770 samt Anna-Lisa. Carl Magnus (junior) gifte sig och flyttade då till Tallhem (nr.28). År 1814 bodde här Daniel Grönlund född den 29 november 1775, död den 28 september 1819, gift med Lisa Gustavsdotter född i Vena sn den 2 oktober 1787. Deras dotter Anna Sofia föddes i Hagadal den 29 september 1814.Efter sin makes död gifte hon troligen om sig med Nils Olofsson född i Vimmerby sn den 25 april 1794. De hade två barn tillsammans och hon två i sitt tidigare äktenskap.

Enligt HFL 1818-25 bodde i Hagadal änkan Ingrid Nilsdotter född i Vena sn den 13 januari 1771. Hennes dotter Anna Stina föddes här den 6 januari 1805.

Enligt HFL 1818-25 bodde här Per Persson född i Vena sn den 24 juni 1762, han var blind på ena ögat och döv, gift med Ingeborg Johansdotter född i Vena sn den 9 augusti 1766.

Enligt HFL 1830 bodde i Hagadal torparen Nils Olofsson och hans hustru Lisa Gustavsdotter, 43 år. Sonen David Otto föddes här den 4 november 1830. År 1856 kom till Hagadal Sven Erik Eriksson född i Vena sn den 19 maj 1819 och hans hustru Anna Lisa Persdotter född den 11 februari 1819. De hade sju barn, Johan Erik den 3 april 1843, Nils August född den 23 februari 1845, Carl Frithiof född den 18 juli 1847, Anna Lovisa född den 8 december 1851, Emma Carolina född den 8 juni 1859, Axel Viktor född den 22 mars 1861 och Clara Maria född den 20 april 1870. År 1860 kom troligen till Hagadal Adolf August Nyberg, före detta hemmansägare i Hammarsebo och född där den 12 augusti 1810, gift med Stina Maria Nilssdotter född i Hammarsebo den 15 maj 1816. De hade fem barn. Adolf Nyberg var son till regementestrumslagaren på Kalmar regemente, Daniel Nyberg.

Enligt HFL 1860 bodde här Carl August Persson född i Vena sn den 1 november 1827 och hans hustru Stina Catarina Carlsdotter född i Hessleby sn den 11 december 1827. De hade två barn.

Enligt HFL 1866-71 bodde i Hagadal torparen Gustav Erik Gustavsson född i Vena den 19 april 1839, död den 22 februari 1866, gift med Anna Stina Jonsdotter född i Målilla sn den 6 juni 1834, död den 29 september 1867. De ingick äktenskap den 17 november 1859 och hade tre barn. Till huset före detta torparen Jonas Fredrik Jonsson född i Målilla sn den 25 augusti 1836 och hans hustru Lovisa Johansdotter född i Målilla sn den 3 juli 1836. De vigdes den 26 december 1859 och hade fyra barn. Den ursprungliga stugan revs för att ge plats åt en mer tidsenlig bostad, troligen omkring 1920. Här bodde en man som hette Österberg, han gick omkring och sålde fisk och särskilt var det då strömming som han saluförde. Senare bodde här syskonen Fabian, Enfrid, Albin, och Frida Nilsson.

 

 

Nr 197 Gröndal Backstuga under Kalvkätta

Terrängbeskrivning: Backstugan låg vid norra sluttningen av kullen, mitt emot Verkstadsskolans lokaler på Såggatan. Inga lämningar finns kvar.

Vem som bott i backstugan Gröndal är svårt att få reda på, stugan var säkert bara en tillfällighetsbostad. En man som emellertid bott där kallades för Får-Olle. Intill den lilla stugan fanns också ett litet fähus där Får-Olle hade sina får och kanske några andra kreatur. När sågning av timmer förekom vid vattensågen där intill, som ägdes av Hultsfreds by, brukade arbetarna och bönderna inta sina enklare måltider i denna stuga.

 

 

Nr. 198 Annedal (möjligen Fredriksdal) Backstuga under Kalvkätta

Terrängbeskrivning: Stugan Annedal låg intill nuvarande fastigheten Hagadalsgatan 32. Ägare till Kalvkätta var hemmansägare Elof Karlsson, han lät riva Annedal och uppförde där en större fastighet som senare övertogs av mågen, fabrikör B W Olsen, nuvarande ägare är bankkamrer Bo Johansson.

Den lilla stugan som troligen uppfördes omkring 1904, kallades allmänt för ”Käckens”. I Annedal bodde Ida Hägg och hennes man, vars förnamn är okänt. De hade två barn, Alva och Einar.

 

 

 

Nr. 199 Olledal Backstuga

Terrängbeskrivning: Det finns inga lämningar kvar av den lilla stugan, som en gång i tiden låg på nuvarande Gränsgatan 15 i Hultsfred.

Enligt HFL 1853 – 60 bodde i Olledal Peter Gustavsson född i Frödingen sn den 1 november 1781, gift med Anna Stina Olofsdotter född i Vimmerby sn den 2 juli 1792.

Enligt HFL 1860 – 71 bodde här barnen till makarna Peter och Anna, systrarna Anna Carin Petersdotter född i Lönneberga sn den 15 januari 1816, hon kom till Olledal 1869, Maja Petersdotter född i Olledal 1869, Maja Petersdotter född i Olledal den 17 augusti 1826 samt Johanna Sofia Petersdotter född i Olledal den 28 augusti 1833. Alla tre systrarna emigrerade till Kalifornien den 25 april 1870. Systrarna Petersdotter var både skriv-, läs- och räknekunniga. Deras kunskaper togs därför i anspråk av vetgiriga ungdomar som genom deras försorg fick lära sig räkna, läsa och skriva. När systrarna emigrerade till det stora landet i väster upphörde helt naturligt denna undervisning.

 

 

Nr. 200 Åsedal Backstuga under Hulingsryd

Terrängbeskrivning: Några lämningar efter stugan finns inte, som var belägen söder om Aspedalsgatan, där Lindvägen ansluter till Aspedalsgatan.

Anmärkning. I HFL står namnet Åsedal, men tänkbart är att stugan vid något tillfälle kallades för Aspedal (Äspedal).

Enligt HFL 1866 – 71 bodde i Åsedal Magnus Jönsson född i Vena sn den 29 januari 1798, gift med Ingeborg Svensdotter född i Vena sn den 23 september 1808. De hade fyra barn. Man kan förmoda att de var de enda som bodde i stugan.