Torpförteckning 141-160

 

Nr. 141 Horvet Backstuga

Terrängbeskrivning: Stugan var belägen mellan gamla och nya vägen till Vena, strax öster om Ormestorp där bebyggelsen slutar mot Venahållet. Inga lämningar finns kvar.

År 1858 kom till Horvet änkan Stina Maja Svensdotter född i Vena sn den 11 juni 1824, hon blev änka den 13 maj 1848. Dottern Anna Lisa Johansdotter född i Vena sn den 9 september 1848, hon fllyttade till Vimmerby 1870.

Enligt HFL 1866 – 71 Inhyst änkemannen Petter Persson född i Vena sn den 7 september 1786, död 1875, han var lantvärnsman 1808, samt dottern Anna Lisa född i Lilla Ånhult, Virserum den 23 maj 1813. År 1873 kom till Horvet pigan Christina Johansdotter född i Vena sn den 7 februari 1846. Hon hade två barn. År 1876 kom hit arbetaren Carl Oskar Carlsson född i Vimmerby församling den 22 juni 1854, gift med Anna Lisa Johansson född i Vena sn den 4 september 1848 (se år 1858). De hade ett barn. Stugan beboddes under 1800-talets senare del av två systrar, Sofia och Emma Johansson, fram till omkring 1904 då stugan revs.

 

 

Nr. 142 Snokebo Husartorp nr. 15

Terrängbeskrivning: Endast lite av murstocken finns kvar, marken omkring är betesmark.

Enligt HFL 1788 – 92 bodde i Snokebo husaren Magnus Lustig född i Karlstorp sn 1712, gift med Maria Eriksdotter född i Lönneberga sn 1716.

År 1789 kom till Snokebo husaren Samuel Lustig född i Rumskulla sn 1754, gift med Maja Samuelsdotter född i Rumskulla sn 1764. De hade två barn. År 1797 kom hit husaren Nils Fagerström född i Gårdveda sn 1775, gifte sig med Maja (Maria) Samuelsdotter, änka efter Samuel Lustig. Han var en av de malmletare som drunknade i sjön Hulingen i januari 1797. De flyttade från Snokebo 1806, troligen till Blaxhult. Inhyst änkan Stina Johansdotter född i Vena sn 1736.

Enligt HFL 1812 – 25 bodde i Snokebo dragonen Nils Dyk född i Mörlunda sn den 19 maj 1786, gift med Greta Jonsdotter född den 13 januari 1774, död 1830. Nils Dyk gifte om sig med Ingrid Persdotter född 1784. Hon kom till Snokebo 1830. Deras son Jonas Peter född den 4 februari 1809 i Snokebo gifte sig med Carin Nilsdotter född i Vena sn den 27 januari 1804. De hade ett barn. År 1844 kom till Snokebo husaren Johan Panzar född i Edshult sn den 23 september 1811, död den 14 maj 1869, gift med Stina Lisa Magnidotter född den 20 april 1812. De vigdes 1836 och hade sju barn. År 1869 kom hit husaren Jonas Peter Samuelsson-Qvist född i Ökna sn den 5 juni 1840, gift med Johanna Jonsdotter född i Järeda sn den 28 oktober 1849. De hade fem barn. År 1878 kom till Snokebo husaren Nils August Kron född i Snokebo den 24 oktober 1849, död den 7 november 1932, gift med Christina Carolina Johansdotter född i Vena sn den 6 augusti 1853, död den 25 juli 1935. De hade tre barn. Nils August var son till Jonas Panzar. År 1905 köptes Snokebo av S A Nilsson i Eklunden, som sedan överlät det till sonen Ernst Ekman. Han byggde ett nytt boningshus och ladugård på annan plats och utgöres numera av fastigheten Högabo, som ägs av Axel Nilsson.

 

 

Nr. 143 Hartorpet Backstuga under Gnöttlerum (Harbacka)

Terrängbeskrivning: Endast små rester av murstocken finns kvar, marken där omkring är odlingsmark.

År 1707 den 26 maj föddes i Hartorpet Måns Jönsson. I Hartorpet bodde 1846 och 1848 Johan Petter född i Ormestorp den 25 september 1818, gift med Stina Maja Svensdotter född i Vena sn den 11 juni 1824. Deras två döttrar var födda i Hartorpet 1846 respektive 1848. År 1860 kom till Hartorpet från Björnhorva arbetaren Sven Persson född i Vena sn den 2 oktober 1810, gift med Anna Britta Nilsdotter född i Vena sn den 7 augusti 1818. De hade tre barn och var utfattiga, två av barnen var Carl Johan född den 3 juni 1855 och Nils Peter född den 29 augusti 1859.

 

 

Nr. 144 Stjärneberg Backstuga, Norrhult

Terrängbeskrivning: Det finns inga lämningar kvar av backstugan.

Enligt HFL 1866 – 71 bodde i Stjärneberg avskedade husaren Johan Panzar född i Edshult sn den 23 september 1811, död den 14 maj 1869, gift med Stina Lisa Magnidotter född i Hults sn den 20 april 1812, död 1892 (se Snokebo 1844). Efter sin makes död bodde hon kvar i Stjärneberg med sina sex barn, varav två utom äktenskapet, Karl Viktor född den 22 mars 1855 och Anna Mathilda född den 21 januari 1852.

 

Nr. 145 Dalebro, Kyrkokullen, ”Palmbergs”, Palms Backstuga

Terrängbeskrivning: Inga lämningar finns kvar av backstugan.

Anmärkning. Att här har antecknats inte mindre än fyra namn på denna backstuga beror på att den tydligen kallats lite olika. Men Dalebro är nog det mest officiella namnet.

Enligt HFL 1860 bodde här änkemannen Jonas Palm född i Vena sn den 27 april 1800 med döttrarna Charolina född den 30 maj 1837 och Clara Charlotta född den 8 november 1840.

Enligt HFL 1855 – 71. Arbetaren J Pettersson-Palm född i Vena sn den 8 november 1840 (möjligen tvilling till Charlotta, se ovan).

 

 

Nr. 146 Vernersberg Backstuga

Terrängbeskrivning : Tydliga lämningar av murstock och källaren som var under stugan, finns kvar.

År 1862. Inhyst Lars Petter Johansson född i Vena sn den 26 september 1833 och hans hustru Anna Sofia Persdotter född i Mörlunda sn den 18 februari 1834. De kom från Målilla till Vernersberg.

Enligt HFL 1866 –71 bodde i Venersberg Anders Eriksson född den 24 maj 1800, gift med Anna Sofia Larsdotter född i Vena sn den 3 september 1808. De var urfattiga. Anna Stina dog den 2 september 1867. Anders Eriksson gifte sig med Johanna Andersdotter född i Vena sn den 29 juni 1847. År 1871. Inhyst skomakare Nils Fridolf Gustavsson född i Vena sn den 7 juli 1842, gift med Stina Lovisa Petersdotter född i Vena sn den 5 november 1838. De hade ett barn.

 

 

Nr. 147 Nydal ”Smens” Backstuga under Norrhult

Terrängbeskrivning: Intill där stugan låg är nu en fastighet uppförd.

Enligt HFL 1866-94 bodde i Nydal smeden Anders Magnus Nilsson född i Vena sn den 8 september 1834, gift med Johanna Paulina Andersdotter (Svensdotter) född i Vena sn den 21 Januari 1825. Smeden Nilsson kom till Norrhult från Kärnshult. Han var vid känd i socken som den skicklige men något stridbare bysmeden Anders i Gråbo (Norrhult). Från en utdebiteringslängd 1894 till Gnöttlerums skola noteras att backstuga Nydal till skolans underhåll skulle erlägga 2 fyrk=12 öre.

 

 

Nr. 148 Slätmon Backstuga under Norrhult

Terrängbeskrivning: Stuga och rester av ett uthus finns kvar.

År 1865 kom till Slätmon arbetare Ambrosius Nilsson född i Vimmerby församling den 4 juli 1825, gift med Christina Maria Persdotter född i Vena sn den 1 maj 1824, död 1879. År 1874 flyttade hit arbetare (rättare) Carl Oskar Carlsson född 7 augusti 1852, gift med Christina Charlotta Larsdotter född den 18 december 1848. De hade fyra barn. Sonen Axel och hans syster Anna (Lill-Anna) bodde här till 1975. Stugan är nu obebodd men bevaras och sköts av ägaren Olle Karlsson, Norrhult.

 

 

Nr. 149 Fridhem (Friden) Backstuga under Norrhult

Terrängbeskrivning: Endast en liten jordkulle vittnar om att här har det stått en liten stuga.

Enligt HFL 1881 – 90 bodde i Fridhem smeden Karl Oskar Andersson född i Vena sn den 26 juni 1851. Han var lite efterbliven. Karl Oskar var duktig med att göra snusdosor av björknäver. Här bodde också Oskar eller Kalle Juvlig. Det berättas att när stugan hade rivits skulle murstocken också tas bort. En man vid namn Albin Johansson beslutade då sig för att gräva ner murstocken. Vid den grävning som han företog intill murstocken bar det sig inte bättre än att helt plötsligt rasade hela murstocken och det var med nöd och näppe som Albin klarade sig från att bli begravd av stenmassorna. Antagligen var skorstenen inte så hög på den lilla stugan och detta var kanske hans räddning.

 

 

 

Nr. 150 Maris (Rosanderslund) ”12:an” Backstuga under Norrhult

Terrängbeskrivning: Några stenar finns kvar där stugan legat.

Anmärkning. När det gäller stugan Maris (Rosanderslund) får man anta att stugan flyttats från sitt ursprungliga läge Rosanderslund (se nr. 167) till den angivna platsen. Flyttningen kan ha ägt rum i slutet av 1800-talet. I kyrkoböckerna står antecknat, att till Rosanderslund flyttade 1883 dottern Anna Maria född den 3 december 1867 med sin son Nils, född utom äktenskapet. Troligen är det efter henne som stugan på senare tid allmänt kallades för Maris. Men enligt syftningsskisser och kartor som användes på Kalmar regementets tid i Hultsfred, anges stugan som Rosanderslund. Med stöd av detta placeras här endast Anna Maria som den enda som bott här, övriga i Rosanderslund nr. 167.

 

 

Nr. 151 Ekelund (Gråbo) Backstuga

Terrängbeskrivning: Lite av murstocken finns kvar. Marken runt omkring är odlad.

Enligt HFL 1861 – 71 bodde i Ekelund Lars Petter Larsson född i Vena sn den 19 november 1822, gift med Anna Charlotta Larsdotter född i Vena sn den 19 april 1826. De hade sju barn. År 1904 kom till Ekelund skomakaren Karl Pettersson, gift med Clara Sofia Jonsson. De inköpte sedermera Pershult och flyttade dit 1911.

 

 

Nr. 152 Gathorva Backstuga

Terrängbeskrivning: Där stugan en gång legat är nu odlad åkermark, således inga lämningar kvar.

Ingen vet vem som bott där, förmodligen var det en undantagsstuga där kanske en enda människa bodde en kort tid.

 

 

Nr. 153 Överum

Terrängberskrivning: Stugan finns kvar och används som fritidsbostad.

Överum byggdes av Sven-August Sederlöv omkring 1820. Familjen emigrerade till Amerika. Reinhold Andersson och hans hustru Mathilda var ägare till Överum och sålde det 1923 till Johan Erik Larsson. År 1929 köptes det av Josef Karlsson i Norrhult. Den nuvarande ägaren heter Stehn Söderqvist, som köpte stugan 1971.

 

 

Nr. 154 Källehult Torp under Norrhult

Terrängbeskrivning: Husgrund, murstock liksom stengrunden till ladugården och uthus finns kvar.

Enligt HFL 1847 – 53 bodde i Källehult Olof Jonsson (Jeansson) född i Vena sn den 15 november 1802, gift med Anna Lena Andersdotter född i Vena sn den 22 september 1794. De hade tre barn. Olof Jonsson dog 1880. Dessutom inhystes arbetaren Johan Petter Olofsson född i Vena sn den 4 december 1826 och hans hustru Anna Sofia Göransdotter född i Rumskulla sn den 3 juni 1829.

År 1878 kom till Källehult pigan, änkan Sofia Johansdotter född i Vena sn den 8 maj 1853. År 1894 bodde här J E Johansson. Han debiterades som torpare för Källehult att betala 1 fyrk (= 6 öre) till diverse utgifter för Gnöttlerums skola 1894.

Anmärkning. Högsta debitering hade J P Pettersson, Norrhult I, 1/3 mantal: 81 fyrk = 4:86.

 

 

Nr. 155 Källehult Backstuga under Norrhult

Terrängbeskrivning: Murstocken finns kvar men fördunklas av snår och buskar.

Anmärkning. Det är sparsamt med uppgifter om vilka som bott i backstugan Källehult.

Enligt HFL 1860 – 71 bodde i backstugan Källehult arbetaren Carl Johan Jonsson född i Vimmerby församling den 11 november 1817, gift med Christina Maria Larsdotter född i Vena sn den 25 oktober 1819. De hade två barn. Här bodde också en tid änkan Stina Carin Carlsdotter född i Vimmerby församling den 20 november 1822 med sina tre barn. På undantag bodde här änkan Maja Lisa Carlsdotter född i Vimmerby församling den 3 juli 1787, död den 12 januari 1861.

 

 

Nr. 156 Rosendal Backstuga under Norrhult

Terrängbeskrivning: Murstocken finns kvar, vidare kan man se var ladugården har legat samt åkertegarna. Intill stugruinen finns lämningar efter en tjärdal.

Enligt HFL 1812 – 18 bodde i Rosendal Lars Persson född den 21 september 1761, gift med Kerstin Eriksdotter född i Vena sn den 11 februari 1757. De hade ett barn.

Enligt HFL 1853 – 80 bodde här arbetaren Carl August Eriksson född i Vena sn den 29 oktober 1828, gift med Lisa Carin Jonsdotter född i Vena sn den 12 mars 1827. De hade tre barn. Lisa Carin var under sina sista år sjuklig och mycket tungsint, hon var också sängliggande största delen av sjukdomstiden.

 

 

Nr. 157 Grindstugan ”Göranssons, Görans” Backstuga under Norrhult

Terrängbeskrivning: Lite av murstocken finns kvar samt rester av stengärdesgården som gränsar mot vägen.

År 1870 den 31 november kom till Grindstugan Göran Göransson, han var född i Frödinge sn den 20 februari 1812 och gifte sig med Anna Catarina Jonsdotter född i Vimmerby församling den 19 juni 1811. De hade ett barn. Stugan revs omkring 1915.

En tragisk olyckshändelse vid Grindstugan 1904

Den 26 januari 1904 inträffade nämligen en dödsolycka i den branta backen intill Grindstugan mot Norrhult. Karl Johan Nilsson från Koppramåla hade tillsammans med sin hustru varit i Vimmerby. Nilsson skröt ofta med att han aldrig släppte tömmarna på en häst, hur bångstyrd den än månde vara. Efter besöket i staden var han lite yr i huvudet och kanske därför drog och ryckte lite väl hårt i tömmarna. Hästen började känna sig orolig och vid Grindstugan började den få tendenser till att skena. Nilsson gick då av vagnen och försökte gående lugna ner hästen och hålla den i styr, men misslyckaes totalt. Hästen föll i sken och Nilsson varken ville eller tordes släppa tömmarna med tanke på sin hustru som satt i vagnen. Hängande i tömmarna försökte han med all kraft att få stopp på hästen som bara ökade farten i den branta utförsbacken. Nilsson släpades med utefter marken och råkade därvid slå huvudet i en sten så hårt att han omedelbart avled. Hästens våldsamma färd utför den branta backen fortsatte. Vagnen som hustrun förfärad och krampaktigt höll sig kvar i hoppade och krängde på den gropiga och steniga vägen. Helt plötsligt välte vagnen och hustrun slingades med en väldigt fart och i en båge långt ut i skogen. Till hennes stora lycka hamnade hon i mjukt ljung och högt gräs och undkom därmed med blotta förskräckelsen. Vagnen slogs därimot sönder och hästen stannade inte förrän vid avtagsvägen till den gamla kvarnen och sågen norr om Norrhult. Platsen där olyckan inträffade blev sedermera föremål för skräck och vidskepelse. Personer som gått ur tiden kunde, som man uttryckte det, gå igen och då i synnerhet vid en olycksplats eller efter en händelse som här beskrivits. För att skydda sig mot sådana som gick igen, tog man en gren eller kvist och kastade den vid olycksplatsen när man passerade den. Denna åtgärd skulle skydda de passerade från att möta den omkomne i en spöklig eller andlig skepnad. Så småningom bildades en stor rishög som kallades för kast och ju större trafik av gående och åkande var förbi olycksplatsen, ju större blev kasten eller rishögen. Ingen tordes ta bort kasten och inte heller tordes någon ta en gren eller kvist därifrån, det betydde otur och mycket annat. Kasten vid Grinstugan fanns kvar omkring 1912. Så småningom avtog denna vidskepelse och kastarna ruttnade bort. Min mor berättade att i hennes ungdom (hon var född 1890) fanns en mycket stor kast vid Gladers backe mellan Entsebo och vägen Målilla- Järnforsen. Hon omtalade att även hon som liten flicka hade en liten kvist där och bedömde kastens höjd till dryga tre meter och att den hade en stor omkrets. Alla måste stanna där för att utföra denna ceremoni, antingen man gick till fots eller kom farande med häst och vagn och det gällde i vilken riktning man än for.

 

 

Nr. 158 Sandshult (Gotte Krylls) Backstuga

Terrängbeskrivning: Endast en liten grop vittnar om var stugan låg en gång i tiden.

Stugan benämndes vanligen för ”Gotte Krylls” eller bara ”Krylles”. Här bodde familjen Johan-Erik och hans hustru Sofia Johansson med sonen Gottfrid samt en bror till Johan-Erik som hette Lars. Denne Lars framlevde sina sista dagar på ålderdomshemmet i Vena och blev 94 år gammal. Sonen Gottfrid var ett original i vid bemärkelse. I yngre år vistades han en tid i Amerika. Efter hemkomsten därifrån levde han som en eremit i sin lilla stuga fram till 1933, då han flyttades till Vena ålderdomshem, där han slutade sina dagar 1954, 79 år gammal. Han gick omkring i lappade kläder, lagade med tyg av olika färger och tygsorter och kallades allmänt för ”Lappegubben”. Det påstås att han hade ett gott förhållande till olika kräldjur och då särskilt ormar. Huruvida detta har någon sanningshalt är väl svårt att få reda på, men det talas om att när han skulle hämtas till ålderdomshemmet hittade man i hans säng ett par ormar som låg hoprullade där, likaså sägs det att vid samma tillfälle hittades ormar under sängen. År 1935 hölls auktion på stugan och hans lilla kvarlåtenskap. Något större intresse för auktionen röntes inte, stugan som revs ner såldes för 9:75, ett antikt skåp från 1777 såldes för 1 krona till en banvakt, nio gamla stolar betingade utrop på 15 öre.

 

 

Nr. 159 Nickes Backstuga

Terrängbeskrivning: Endast små lämningar efter stugan kan skönjas.

Vem eller vilka som bott här är mycket svårt att få reda på. Troligen bodde här endast en person och då på undantag. Han kallades för Nicke och har kanske hetat Nicklasson. Vid undersökningar rörande stugan har framkommit att ingen har bott i stugan på 1900-talet.

 

 

Nr. 160 Lebo Backstuga

Terrängbeskrivning: Murstocken finns kvar och tydliga lämningar av trädgården.

I Lebo bodde Kristina och hennes två döttrar Sigrid och Edla. Kristina var sängliggande och sköttes då av sina flickor, hon avled 1918. Dotter Sigrid gifte sig med banvakten Edvin Karlsson. Edla var något av en särling, men var mycket intresserad av resor och besökte många länder och många orter i Sverige. Hon dog i en fäbodstuga uppe i Dalarna. Stugan stod obebodd i många år och användes då av traktens ungdomar som danslokal. Slagsmål och trätor var ofta orsakade av för stora kvantiteter immundigat brännvin eller också svartsjuka hörde till vanligheten där. Men efter ett våldsamt slagsmål annandag påsk 1927 blev det slut med dansandet i Lebo för gott. Dörrarna spikades igen och omkring 1929 revs stugan.