Torpförteckning 101-120

Nr. 101 Nyhorva Backstuga under Lockebo

Terrängbeskrivning: Matkällaren under stugan och lite av husgrunden finns kvar.

År 1792 kom till Nyhorva bysmeden Lars H Hultgren född i Vena sn den 5 november 1770, gift med Maria Pehrsdotter född i Vena sn den 15 september 1774. De hade fem barn och flyttade 1808.

År 1800 kom till Nyhorva Nils Eriksson, han var född i Mörlunda sn 1774 och gift med Ingrid Olofsdotter född i Mörlunda sn 1773. De hade två barn.

År 1805 flyttade hit Jonas Lindström född i Eksjö 1784, gift med Gustava Albertina Warlandsdotter född 1779. De hade ett barn.

År 1810 kom till Nyhorva Nils Mutberg född den 17 april 1764, gift med Stina Svensdotter född den 24 april 1783 i Skede sn. De hade ett barn.

År 1818 flyttade till Nyhorva Erik Johan Jepsson född i Hessleby sn den 13 september 1794, gift med Anna Andersdotter född i Karlstorp sn den 10 oktober 1789. De hade tre barn och familjen flyttade 1826.

År 1827 flyttade hit torparen Johan Peter Gårdman född i Gårdveda sn den 6 januari 1801, gift med Christina Sophia Hällgren (Hellgren) född den 21 september 1799. De hade tre barn.

Inhyst var Vilhelmina Gårdman född i Gårdveda sn den 29 augusti 1806.

Den 12 februari 1836 vigdes i Nyhorva drängen Jonas Peter Larsson född den 17 september 1812 med Stina C Jonsdotter född den 10 oktober 1802.

År 1837 kom till Nyhorva Jonas Jonsson född i Målilla sn den 24 augusti 1800, gift med Anna Larsdotter född i Lönneberga sn den 1 april 1806. De hade fem barn.

År 1845 kom hit torparen Lars Bäfver född i Målilla sn den 2 september 1802, gift med Märta Hultgren född i Målilla sn den 5 september 1809. De hade tre barn och familjen flyttade 1857.

I Nyhorva bodde Carl Persson född i Målilla sn den 12 juni 1819, gift med Stina Maria Nätt född i Målilla sn den 24 mars 1822. De hade tre barn.

År 1852 kom Carl Johan Johansson hit, han var född i Alseda sn den 20 februari 1818, gift med Cajsa Eriksdotter född i Målilla sn den 8 december 1865, död 1920. De hade fyra barn.

Efter Cajsas död gifte Carl Johan om sig med änkan Johanna Larsdotter född i Målilla sn den 1 januari 1826, hon kom hit 1866 med sin dotter Anna Sofia Carlsdotter född i Målilla sn den 14 april 1852. De flyttade från Nyhorva 1875.

År 1876 Inhyst Sven Johan Nilsson född i Målilla sn den 25 december 1850, gift med Klara Sofia Svensdotter född i Målilla sn den 30 juli 1823. De hade tre barn och flyttade från Nyhorva 1884.

Inhyst var också Johanna Mathilda Nilsdotter född i Målilla sn den 22 juli 1848 med sina två barn.

 

 

Nr. 102 Nyhagen Backstuga under Hägelåkra

Terrängbeskrivning: Stugan finns kvar och har renoverats men börjar nu att förfalla.

Enligt HFL 1823-27 bodde här Maria Nilsdotter född i Målilla sn den 26 februari 1754, död 1826.

Till Nyhagen kom 1844 Anders Johansson född i Målilla sn den 8 september 1802, gift med Stina Persdotter född i Mörlunda sn den 27 januari 1803.

Enligt HFL 1841-51 bodde här Olaus Munter född i Rumskulla sn den 10 december 1797, gift med Brita Cajsa Olofsdotter född i Målilla sn den 23 december 1791. De hade fyra barn och familjen flyttade 1843.

Enligt HFL 1861-69 bodde här änkan Stina Persdotter född i Mörlunda sn den 17 januari 1803.

Inhyst var Carl Johan Andersson född i Målilla sn den 30 april 1829, gift med Carolina Jonsdotter-Ek född i Mörlunda sn den 31 december 1832. De hade fyra barn. Familjen kom hit 1861 och flyttade 1895.

I Nyhagen bodde Carolina Munter, hon dog där omkring 1918.

 

 

 

 

 

Nr. 103 Gamla Stockshult Även kallad Tomten

Terrängbeskrivning: Lite av stuggrunden kan skönjas samt något av ladugårdsgrunden med den stenlagda uppkörningsrampen till höskullen. Marken omkring växer igen, matjorden är borttagen.

År 1770 den 21 januari föddes i Stockshult Cristina, dotter till Erik Jönsson och hans hustru Ingeborg Olofsdotter.

År 1784 kom till Stockshult Jonas Tillman född i Målilla sn den 3 juni 1771 med sin hustru Stina Elisabeth Hult född i Västervik den 8 november 1775. De hade två barn.

År 1795 bodde i Stockshult hushållerskan Lisa Jonsdotter född i Vena sn 1774, med sin utomäktenskapliga dotter.

År 1797 flyttade till Stockshult Georg Bogid Gyllenram född i Risinge sn den 7 juli 1767 och bodde där tillsammans med Lisa Jonsdotter.

År 1799 kom till Stockshult Nils Nilsson född i Målilla sn 1763, gift med Maria Carlsdotter född i Fliseryd sn 1768. De hade två barn.

Här bodde också vid den tiden Samuel Gustavsson född i Målilla sn den 3 april 1780, gift med Sara Maria Carlsdotter född i Målilla sn 9 oktober 1779.

År 1805 flyttade hit Jonas Petersson född i Vimmerby sn den 15 augusti 1763, gift med Ingeborg Hemmingsdotter född i Vena sn den 19 mars 1774. De hade tre barn.

År 1807 den 29 december föddes här Maria Christina, dotter till bonden Jonas Olsson och hans hustru Margareta Jonsdotter, 31 år.

År 1819 den 8 oktober vigdes i Stockshult skomakaren och drängen Peter Nilsson med Johanna Jonsdotter.

År 1820 kom arrendatorn Carl Magnus Jonsson född i Mörlunda sn den 10 november 1801 till Stockshult med sin hustru Christina Elisabet Jonsdotter född i Målilla sn den 9 december 1806.

År 1826 kom hit Olof Eriksson född i Mörlunda sn den 26 januari 1794, gift med Lisa Sara Jonsdotter född i Målilla sn den 1 april 1787. De hade fem barn.

År 1827 flyttade till Stockshult Jonas Gustavsson född i Gårdveda sn 1753, gift med Lena Johansdotter född i Gårdveda sn 1758.

År 1836 kom hit änkan Greta Svensdotter-Stolpe född i Pelarne sn 1794 med sina tre oäkta barn födda 1822, 1826 och 1836.

Brukare av Stockshult var Carl Johan Johansson född den 6 mars 1804, gift med Johanna Magnidotter född den 6 februari 1815.

År 1839 flyttade till Stockshult Peter Persson född i Lönneberga sn 1802 med sin hustru Anna Lena Jonsdotter född i Mörlunda sn 1812. De hade ett barn.

År 1851 flyttade till Stockshult rättaren Eric Jeansson född i Locknevi sn den 11 feberuari 1798, gift med Ulla Jonsdotter född i Gamleby sn den 24 november 1800, död 1863. De hade en dotter. Eric Jaensson flyttade 1864.

År 1859 kom hit drängen Johan August Jonsson född i Tveta sn den 22 oktober 1831, gift med Charolina Larsdotter född i Målilla sn den 18 januari 1827. De hade tre barn och familjen flyttade härifrån 1864.

År 1864 flyttade till Stockshult torparen Carl Johan Nilsson född i Skirö sn den 29 september 1834 (eller den 10 mars 1822), gift med Anna Christina Johansdotter född i Målilla sn den 6 april 1817, de hade fyra barn och flyttade 1871.

Drängen Jonas August Nilsson född i Skirö sn den 21 september 1834, gift med Cajsa Maria Johansdotter född i Målilla sn den 29 augusti 1827. De flyttade 1869.

År 1871 kom hit Carl August Carlsson född i Målilla sn den 1 december 1843, gift med Lena Lovisa Andersdotter född i Vimmerby dem 28 september 1842. De hade två barn och familjen flyttade 1872.

Efter dem kom till Stockshult (Tomten) torparen Gustav Jacob Jonsson född i Målilla sn den 6 juni 1824 gift med Johanna Lovisa Persdotter född i Lönneberga sn den 27 juni 1826. De hade sju barn och flyttade från Stockshult 1882.

År 1882 kom till Stockshult (Tomten) soldaten Johan Alfred Röst född i Vena sn den 27 november 1844, gift med Augusta Vilhelmina Larsdotter född i Misterhult sn 1849. De hade fyra barn.

Samma år kom drängen Johan August Carlsson född i Målilla sn den 12 april 1852 och hans hustru Carolina Christina Carlsdotter född i Målilla sn den 1 december 1860 till Stockshult (Tomten). De hade tre barn.

År 1883 kom hit torparen Jonas August Samuelsson född i Mörlunda sn den 2 januari 1830, gift med Stina Lovisa Jonsdotter född i Målilla sn den 5 augusti 1831. De hade två barn och familjen flyttade troligen 1887.

Efter deras avflyttning kom till Stockshult (Tomten) torparen Frans Oskar Leonard Nilsson född i Kristdala sn den 18 feberuari 1849, gift med Ida Maria Svensdotter.född i Kristdala sn den 8 september 1855. De hade fyra barn och flyttade 1890.

År 1885 kom troligen hit torparen Adolf Bogren född i Gårdveda sn den 28 december 1837 med sin första hustru, som avled 1887. Han gifte om sig 1891 med Kristina Magnusdotter född i Vena sn den 26 november 1845. Det fanns sju barn i första äktenskapet. Kristina kom till Stockshult (Tomten) 1889. Familjen flyttade 1894.

År 1894 tog sonen Frans Oscar Leonard Bogren född i Stockshult (Tomten) den 5 januari 1872 över Stockshult över efter sin far.

1912 lämnades det gamla Stockshult (Tomten) åt sitt öde då en ny byggnad uppfördes 200 meter öster därom, nuvarande Stockshult.

Tillägg 2006-12-20
Jag sökte efter Georg Gyllernam och hittade honom på er sida om torpet 103 Stockhult. Det har insmugit sig ett fel där. Det står i husförhörslängden Georg Bogisl. Gyllernam, men det är lätt att läsa fel. Släkten kom från Polen och Bogisl. står för Bogislav. Det kan också vara latinformen Bogislaus, men det ör mindre troligt.
Han hade f.ö. släktingar som hette Casimir och allt möjligt polskt.

Hälsningar
Mats Karlsson

Tillägg 2010-04-08
1795 bodde Lisa Jonsdotter ( f 1770 ) i Lockebo med sin dotter Sophia Lovisa Charlotta  samt Majoren Georg Bogislaus Gyllenram och hans halvbror Carl Adolph f 1781 enl Husförh.bok AI:1 och i AI:2 år 1802 bodde de i Hagelsrum. 1803 föds dottern Albertina Wilhelmina Elisabeth men däremellan föddes Bonaparte år 1799. Han står inte med förrän i nästa bok AI:3 år 1806 och då bor de i Stockshult, torp under Ödhuts ägor. Överstelöjtnanten Georg Bogislaus  Gyllenram står i föd.boken som  Goran Bogislaus och tillhörde den adliga ätten nr 1528. Hans morbror hette Georg Bogislaus Stael von Holstein ätt 834 och där är det  många i flera generationer som har samma  förnamn. Farfar till  överstelöjtnanten var Fredrik Ram borgare i Danzig. Han var född år 1688 och adlades av Karl XII år 1717.

Hälsningar
Christina Wikholm ättling i rakt nedstigande led på mödernet och 5:e generationen

 

Nr. 104 Nya Stockshult Kronotorp

Terrängbeskrivning: Modern bostad och ladugård. Det ”nya” Stockshult flyttade till sin nuvarande plats 1912 från Tomten, Stockshult.

Ett nytt bostadshus uppfördes 1959 och den gamla byggnaden från 1912 revs.

Till Stockshult kom den 20 december 1948 Erik och Tyra Landström födda 1906 respektive 1913. Den 1 april 1967 flyttade de därifrån och bosatte sig i Hultsfred.

Samma år kom till Stockshult Karl Walter Erlandsson född den 24 augusti 1913 och hans hustru Gun-Britt född den 13 juli 1924 och arrenderar nu Stockshult av kronan (staten).

 

 

 

Nr. 105 Munters Backstuga

Terrängbeskrivning: Inga lämningar finns kvar av stugan.

Det sägs att Karl och Carolina Munter (Kalle Munter) bodde här en tid. Huruvida detta har sin riktighet vet man egentligen ganska lite om. Några påstår att Munters bott här medan andra påstår motsatsen. Möjligen kan det vara så att när Carolina Munter blev ensam flyttade hon från den usla lilla stugan till Nyhagen som stod obebodd och var i bättre skick. På generalstabens karta från 1876 finns en stugmarkering som av inventeringsgruppen antagits som Munsters.

 

 

Nr. 106 Mattes stuga Poststugans backstuga

Terrängbeskrivning: Det är mycket svårt att kartlägga stugans läge. Den lilla backen på gamla riksvägen som går förbi där stugan legat, kallades allmänt för Mattes backe. På vintrarna roade sig barnen i Ödhult med att åka kälke i Mattes backe.

Enligt HFL 1806-18 bodde här som inhyst fattighjonet blinda pigan Ingrid Svensdotter född i Målilla sn den 20 november 1744. Pigan Johanna Samuelsdotter född i Mörlunda sn den 25 mars 1800, kom hit 1802 och flyttade 1820. Maja Eriksdotter född i Målilla sn den 15 december 1770, hon hade två oäkta barn och hon kom hit 1813.

Enligt HFL 1837-42. Änkan Stina Samuelsdotter född i Målilla sn den 20 mars 1778, hon hade två barn. Inhyst Peter Eriksson född i Målilla sn 1758. Inhyst änkan Maria Andersdotter född i Målilla sn 1774.

 

 

Nr. 107 Grindstugan Backstuga, Ödhult

Terrängbeskrivning: Lite av stensockeln finns kvar liksom några gamla fruktträd och bärbuskar.

Enligt HFL 1837-51. Zachris Persson född i Hycklinge sn den 7 februari 1761, gift med Stina Jonsdotter född i Vimmerby församling den 15 juni 1770. De hade ett barn.

År 1843 kom till Grindstugan Lars Josefsson född i Vena sn den 19 september 1813, gift med Anna Lisa Persdotter född i Vena sn den 4 maj 1810. De hade tre barn. Samma år kom hit änkan Ingeborg Samuelsson född i Målilla sn den 5 juli 1780.

Från Ödet kom år 1846 Isak Eriksson född i Målilla sn den 14 april1816,gift med Stina Cajsa Jonsdotter född i Målilla sn den 4 juli 1818. De hade tre barn och familjen flyttade 1849.

År 1847 kom till Grindstugan Magnus Svensson född den 19 augusti 1773, gift med Lisa Persdotter född i Lönneberga sn den 10 september 1778, de flyttade till fattighuset 1850.

Samma år, 1847, kom hit Anna Lovisa Olofsdotter, hon var född den 27 september 1818 och hade ett oäkta barn.

År 1860 kom till Grindstugan änkemannen Olof Eriksson född i Mörlunda sn den 26 januari 1794 och han dog 1868.

Änkan Anna Lisa Persdotter, fattighjon med sina två barn, hon flyttade 1869 (se år 1843).

 

Nr. 108 Poststugan

Terrängbeskrivning: Murstock och lite av den odlade marken kring stugan finns kvar.

Anmärkning. I poststugan inlämnades posten till gårdarna Ödhult, Lockebo, Upsala, Älgshult, Kallersebo, Råsbråten med flera platser, belägna där omkring. Stugan brändes ner 1924 för att utradera den TBC-härd som fanns där. I stugan förvarades litet ammunition som man glömde ta undan innan stugan antändes. Följden blev att ammunitionen exploderade och knallarna hördes vida omkring. Fjärdingsmannen i Målilla som övervakade branden hade ett besvärligt arbete med att hindra nyfikna människor från att komma för nära branden, inte bara för den fruktade TBC-smittan utan också för att ingen skulle komma till skada vid explosionerna.

Enligt HFL 1788-1806 bodde i Poststugan Lars Jonsson född i Vena sn 1762, gift med Kjerstin Svensdotter född i Vena sn 1761. De hade fem barn.

Omkring 1802 kom hit Nils Eriksson född i Mörlunda sn 1783, gift med Anna Catharina Persdotter född i Mörlunda sn 1780. De hade två barn.

År 1802 den 4 april föddes i Poststugan dotter Lena Cajsa, föräldrarna var Anders Jönsson och hans hustru Anna Nilsdotter-Westerberg, 41 år.

Enligt HFL 1806-18. Jonas Jonsson-Askerberg född i Gårdveda sn den 17 september 1755, gift med Catharina Jonsdotter född i Målilla sn den 21 december 1754.

År 1815 kom till Poststugan Magnus Svensson född i Målilla sn den 13 juni 1792 och troligen hans hustru Stina Cajsa Samuelsdotter född i Målilla sn den 5 oktober 1792, hon hade fyra barn och flyttade 1826. År 1825 Inhyst skomakaren Pehr Nilsson född i Vena sn den 26 december 1787, gift med Johanna Jonsdotter född i Målilla sn den 30 oktober 1793. År 1826 kom hit torparen Johannes Bergström född i Virserum sn den 18 september 1770, gift med Stina Nilsdotter född i Målilla sn 1767. Drängen Carl G Fäktare född i Kristdala sn den 1 december 1801, gift med Maja Stina Johansdotter född i Målilla sn den 22 januari 1792.

Enligt HFL 1841-51. Änkan Samuelsdotter född i Målilla sn 1818. Pigan Märta Andersdotter född i Målilla sn den 24 augusti 1821 (svagsint), flyttade 1875. Johan Andersson född i Målilla sn den 18 juni 1825.

Enligt HFL 1852-61. Jonas Hellstedt född i Målilla sn 1801, gift med Maria Larsdotter född i Vena sn 1806. De hade två barn.

År 1853 kom till Poststugan torparen Samuel Andersson född i Målilla sn den 3 juni 1814, han flyttade 1882.

År 1875 kom hit Johan Erik Pettersson-Klev född i Mörlunda sn den 13 november 1831, gift med Anna Sofia Nilsdotter född i Målilla sn i september månad 1833. De hade fyra barn.

År 1877 kom till Poststugan som inhyst August Wilhelm Andersson född i Målilla sn den 12 december 1846, gift med Kristina Johansdotter född i Lönneberga sn den 13 augusti 1853. De hade två barn.

År 1888 kom hit torparen Carl Johan Jonsson född i Målilla sn den 20 maj 1861, gift med Mathilda Gustavsdotter född i Moheda sn den 5 november 1871. De hade en dotter.

Från Stighult kom till Poststugan 1908 Johan Otto Creutz med sin familj och flyttade därifrån 1911 till Ödhultsmåla.

Samma år kom till Poststugan Johan Nilsson född 1875, död 1947 och hans hustru Ida, född Larsson 1870, död 1954. De hade sju barn. Familjen flyttade 1917 till Lockebo.

Stugan blev sedan tillfällighetsbostad för en kvinna som hade det svårt ekonomiskt och hon liksom några av hennes barn led av TBC.

 

 

Nr. 109 Ödhults gamla skola

Terrängbeskrivning: Källargrund med mera finns kvar.

Lärarinnan i Ödhults skola hade 1892 hand om 20 barn och en årslön på 300 kronor samt fri bostad och vedbrand.

Anmärkning. När skolhuset revs 1926 återanvändes rivningsvirket till den nya skolbyggnaden som uppfördes 1926. Den stora stenen som idag utgör trappan till Ödhults skola var tidigare trappan vid den gamla skolan.

Lärare i Ödhults skola: Ester Karlsson, Maria (Mimmi) Danielsson, Erin Gustavsson och Axel Hemmingsson.

 

 

Nr. 110 Grinderum Backstuga under Lockebo

Terrängbeskrivning: Stugan finns kvar och kan användas som sommarbostad.

Enligt HFL 1890-95. Torparen Gustav Axel Karlsson född i Vena sn den 6 juli 1859, gift med Anna Charlotta Johansdotter född i Älgshult den 2 mars 1859. De hade fem barn.

I Grinderum bodde från 1896 till 1921 Gustav och Anna Gustavsson. De hade fem barn. Sonen Henning Gustavsson född i Grinderum 1897, gifte sig 1921 med Ester Nilsson född 1899 i Stighult. De bosatte sig samma år i Grinderum och bodde där till 1934. De fick två flickor i sitt äktenskap.

År 1934-40 bodde i Grinderum Gunnar och Ebba Johansson. Efter dem bodde här till 1946 Efraim och Ebba Karlsson. Sedan kom till Grinderum Axel och Greta Karlsson, de bosatte sig här endast en kort tid.

År 1947 kom Antelitus och Ester Larsson till Grinderum och flyttade därifrån 1964.

Nuvarande ägare till Grinderum är Leif Carstens, som 1976 köpte det av Ragnar Wirsenius, Virserum.

 

 

Nr. 111 Modet Torp under Lockebo

Terrängbeskrivning: Torpruin, röjningsrösen och några fruktträd är kvar, den odlade marken runt omkring är nu ängsmark och till stor del bevuxen med skog.

Anmärkning. Enligt HFL 1800 står antecknat Nya Modet. Troligt är att det ”gamla” Modet varit en liten enkel backstuga endast uppförd för en vargeringsman under Lockebo. Vid den torpinventering som gjorts visar det sig att möjligen kan en liten stuga ha legat cirka 300 meter öster om Nya Modet. Modet har fått sitt namn efter vargeringsmannen under Lockebo, Anders Mode, som avled 1815 och han var gift med Greta Samuelsdotter. Vargeringen upphörde 1811. Nya Modet revs 1919 och flyttades till Målilla.

År 1775 flyttade till Modet Sven Nilsson född i Målilla sn den 3 september 1738, gift med Maria Olofsdotter född i Ökna sn 1728.

År 1800 kom till Nya Modet torparen Peter Samuelsson (Jonsson) född i Virserum sn den 24 juli 1770, gift med Ingrid Johannesdotter född den 17 oktober 1772, de fick sonen Anders Peter född i Modet 19 december 1805.

År 1801 bodde här också torparen Johan Gustavsson och hans hustru Annica Persdotter eftersom deras son Johan Peter är antecknad i kyrkoböckerna som född i Nya Modet den 2 juli 1801.

År 1802 står antecknad som född i Nya Modet Jonas Petter, son till Magdalena Magnidotter och fadern okänd.

År 1808 bodde här torparen Nils Johansson, gift med Stina Eriksdotter. Deras son David föddes i Nya Modet den 25 augusti 1808.

År 1813 flyttade till Modet Anders Kvist född i Vena sn 1777, gift med Stina Svensdotter född i Vena sn 1778. De hade sex barn. Anders dog 1827. Inhyst utfattiga Greta Samuelsdotter född i Rumskulla sn 1780, hon hade en son och till Modet kom hon 1805.

Enligt uppgifter från släktingar, föddes i Modet någon gång på 1830 eller 1840-talet syskonen Lena Samuel (Sammel) och Johan Wiss. Lena och Samuel flyttade när de blev äldre till Poststugan eller Mattes stuga. Johan bosatte sig i torpet Dalen under Hagelsrum tillsammans med sin hustru Lena. De fick tre barn, Mathilda, vilken som gift fick tillnamnet Hagström och bosatte sig i Ruda, Emma, gift Antonsson och Karl-Ivan som föddes i Dalen 1860. Han gifte sig 1880 med Ida Sofia från Hagelsrum, hennes far var där ladugårdsförman.

Karl Ivan Johansson fick redan som sexåring börja arbeta som ”kolpojk” vid masugnen i Hagelsrum. Arbetet bestod i att bära träkol till masugnen. När han blev äldre tog han anställning som trädgårdsarbetare på Hagelsrums gård, där han var i 29 år. För sin nit och redighet fick han mottaga patriotiska sällskapets medalj. Till Hultsfred flyttade han i början av 1900-talet och etablerade sig då som trädgårdsmästare. Han avled i en ålder av 99 år.

Enligt HFL 1852-61. Jonas Magnus Nilsson född i Virserum sn den 3 april 1824, gift med Stina Lisa Danielsdotter född i Vena sn den 23 februari 1825. De hade tre barn.

År 1856 kom till Modet Johan Petter Carlsson född i Karlstorp sn den 10 december 1828, gift med Märta Lisa Nilsdotter född i Målilla sn den 16 december 1835. De hade en dotter och familjen flyttade 1863.

År 1863 kom hit torparen Johan Erik Persson född i Målilla sn den 22 november 1822, gift med Carolina Carlsdotter, de flyttade redan 1864.

År 1864 flyttade till Modet torparen Anders Peter Nilsson född i Vena sn den 18 april 1835, gift med Johanna Gustava Jonsdotter född i Målilla sn den 7 juni 1843. De hade sju barn och flyttade 1892.

År 1887 inhyst Johan August Carlsson född i Mörlunda sn den 8 september 1865, gift med Matilda Sofia Andersdotter född i Målilla sn den 16 juli 1865, de flyttade 1890.

År 1893 kom till Modet torparen Nils Johan Nilsson född i Målilla sn den 8 mars 1860, gift med Ida Matilda Jonsdotter född i Karlstorp sn den 30 september 1856. De hade fyra barn, Karl, Viktor, Axel och Elof. Familjen flyttade till Brånhorva (nr. 118) i början av 1890-talet. Efter det att de bosatte sig i Brånhorva fick Ida för det mesta heta Tilda i Bråna, eller Bröna.

 

 

Nr. 112 Grisebäck Backstuga under Lockebo

Terrängbeskrivning: Lite av murstocken och matkällaren finns kvar samt några krusbärsbuskar. Den odlade marken är planterad med granskog.

Anmärkning. Grisebäck är en va de mest okända backstugor eller torp som inventerats, men måste dock antecknas som en av de äldsta som i denna torpinventerings personregister noterats.

Den 29 oktober 1748 föddes i Grisebäck Eric, son till Sven Eriksson och hans hustru Ingrid Jönsdotter.

År 1760 den 22 juni föddes i Grisebäck Anna, dotter till Nilsson (förnamn oläsligt) och hans hustru Ingrid Eriksdotter.

I Grisebäck bodde 1763 Carl Danielsson och hans hustru Magdalena (Maja-Lena) Svensdotter. De vigdes i Grisebäck den 23 november 1762. Ett av barnen, Anna Lisa, föddes i Grisbäck den 18 oktober 1763.

Den 1 november 1770 vigdes i Grisebäck drängen Erik Nilsson från Ekenäs med pigan Stina Svensdotter från Grisebäck och redan den 15 december samma år föddes deras dotter Maria Christina

År 1772 bodde fortfarande Carl Danielsson och hans hustru Magdalena kvar i Grisebäck eftersom deras dotter Magdalena föddes där den 29 maj 1772. (se 1763).

År 1804 kom till Grisebäck Magnus Johan Åhl-Ost född i Karlstorp den 21 januari 1770, gift med Lisa Persdotter född 1768. De hade sex barn. Samma år föddes i Grisebäck den 30 september Maria, dotter till soldaten Magnus Johan Larsson-Åhl och hans hustru Lisa Persdotter.

Enligt HFL 1806-15 bodde här Petter Nilsson född i Målilla sn den 13 april 1765, gift med Stina Gustavsdotter född i Målilla sn den 21 september 1758. De hade tre barn.

År 1809 flyttar till Grisebäck Johannes Persson född i Virserum den 5 maj 1780, gift med Cajsa Lisa Larsdotter född i Gårdveda sn den 15 juni 1768. De hade två barn.

Den 16 juli 1833 vigdes i Grisebäck Carl Magnus Johansson född 1806 med Lisa Catharina Johansdotter född 1808.

Nr. 113 Gröndal Soldattorp nr. 114 Aspelands kompani,  ST, Järnudda

Terrängbeskrivning: Av det forna soldattorpet finns inga rester kvar. En ny fastighet är uppförd där intill och marken där soldattorpet låg är nu en planterad trädgård.

Torpet revs omkring 1960.

År 1765 den 24 november vigdes soldaten Johan Fäktare med Karin Jonsdotter född i Vimmerby församling. De bosatte sig i Gröndal.

År 1774 kom till Gröndal från Pelarne soldaten Nils Jern född i Vimmerby församling 1731. Gift med Kristina Nilsdotter född i Ekontorpet 1731.

År 1783 kom hit soldaten Nils Jern född i Vimmerby församling 1759, gift med Anna Jonsdotter född i Vimmerby församling 1763. De hade sex barn.

Enligt HFL 1804-18. Pigan Catharina Larsdotter född 1756, död som fattighjon 1813.

År 1812 soldaten Sven Steibel född i Hjorted sn den 4 april 1790. Inhyst Anders Andersson född 1777 och hans hustru Stina Samuelsdotter född i Vena sn 1780, de flyttade till Tuna 1812.

År 1813 kommenderades till Kungl. Kalmar regemente soldaten, sedermera sergeanten Christer Leonard Falk född den 26 februari 1791 och bosatte sig samma år i Gröndal, gift med Anna Lena Larsdotter född i Mörlunda sn 1789. De gifte sig 1813 och kom hit från Fagerhults sn. Den 8 maj flyttade de till Mörlunda.

År 1821 den 26 september föddes Anna Lisa, dotter till volontären i Gröndal, Petter Carlsson och hans hustru Lena Stina Jonsdotter, 36 år.

År 1827 kom till Gröndal soldaten Peter Danielsson född i Vena sn den 3 april 1769, gift med Maja Jonsdotter född i Södra Vi sn den 21 april 1784. De flyttade 1838.

Enligt HFL 1849-60 bodde här soldaten Johan Granath född i Hammarsebo den 5 oktober 1810, gift med Stina Jonsdotter född i Gårdveda sn den 5 oktober 1809. De hade sju barn varav en son som 1854 blev straffad för snatteri. Sonen Carl August Granath född i Gårdveda sn den 7 februari 1837 blev antagen som soldat för roten nr. 23 Byrum i Tveta sn och tog då namnet Byström.

På torpet fanns gifta drängen Karl August Nilsson född i Målilla sn den 6 september 1831, gift med Charolina Charlotta Granath född i Gårdveda sn den 6 november 1830. De flyttade till Herrstorpet 1859.

År 1863 den 5 oktober antogs som soldat för Järnudda Johan Gustav Granat-Jernström född i Gårdveda sn den 19 november 1839, gift med Stina Lisa Nilsdotter född i Målilla sn den 11 januari 1849. De gifte sig den 3 september 1870. Om Jernström berättas det att han var en god soldat och en bra skytt. För sin skjutskicklighet fick han vid ett tillfälle motta en medalj i silver som visade en ringad tavla med Jernströms skott markerade samt 75 kronor. Överlämnandet ägde rum den 25 augusti 1881 vid begravningen av soldaten Lif i Gårdveda.

År 1884 den 15 juli antogs som soldat för Järnudda Carl August Carlsson-Hård född den 30 september 1862 i Målilla sn.

År 1886 den 1 november antogs som soldat för Järnudda Carl Johan Rinius Lindberg-Lönn född den 26 augusti i Lönneberga sn.

År 1891 den 14 maj antogs som soldat för Järnudda Karl Oskar Jonsson-Dorf född den 1 april 1871 i Vena sn. Dorf var den siste soldaten som bodde i Gröndal, han arbetade på tegelbruket i Järnudda.

Soldattorpet Gröndal brukades en tid av Nils Petter Andersson född i Vena sn den 7 maj 1838.

Tillägg 2008-11-27

Det står att Anna Lena Larsdotter var gift med soldaten (boende på samma ställe, dvs Gröndal) Christian Leonard Falk och att de flyttade därifrån den 8 maj. I själva verket var hon gift med drängen Lars Peter Månsson, dräng på Norrhults Norrgård. De gifte sig i Fagerhult den 28 mars 1813. Den 20 april 1813 kom Anna Lena till Gröndal. Den 3 maj dog den förmodade svärmodern Catharina Larsdotter (på samma torp). Lars Peter och Anna Lena flyttade till Målilla den 11 november samma år och det står att de var från Norrhult och Gröndal i utflyttningsregistret. Enligt husförhör 1818-1825 står Chr. Leonhard Falk kvar på Gröndal samt anteckning om att han gift sig i Hults församling 1823 samt att han flyttat till Mörlunda 1824.

Den Falk som flyttade i maj 1813 till Mörlunda med hustru och (flera) barn hette Lars Falk.

Hoppas min upptäckt kan vara till nytta.
Med vänliga hälsningar
Margareta Erenius
Grev Turegatan 58
114 38 Stockholm

 

 

Nr. 114 Knuven (Grönäng) Backstuga

Terrängbeskrivning: Murstock och husgrundsstenar samt källaren finns kvar. Backstugan uppfördes troligen omkring 1870-talet.

Enligt HFL 1871-80 kom till Knuven (Grönäng) 1877 arbetaren Lars Johan Karlsson född i Vena sn den 2 november 1810, gift med Maja Stina Jonsdotter född i Vena sn den 15 maj 1818. De hade tre barn.

De sista som bodde där var Karl Aron Jonsson född i Hemmingsmåla och hans hustru Charolina (Lina), ”Fia på Knuven”.

Familjen bestod av tre barn. Den ene, Einar Karlsson född den 24 juni 1899, gifte sig med Ingeborg född den 2 mars 1906. I sin ungdom bodde Einar hos sina släktingar, familjen Jonsson i Hemmingsmåla. När han gift sig och skaffat familj inköpte han en gård i Järnudda som han brukade till sin bortgång.

 

 

Nr. 115 Hemmingsmåla Backstuga

Terrängbeskrivning: Några lämningar efter stugan finns inte kvar, men däremot finns rester av matkällaren liksom vattenkällan, som på den tiden stugan fanns där kallades för ”Hemmingskällan”.

Förmodligen bodde i backstugan Hemmingsmåla på undantag eller inhyst, en man som hette Hemming Larsson. Stugan kom helt bort omkring 1900 och var då i stort sett nerrutten. Hemmingsmåla är idag ett mönsterjordbruk med en stor och prisbelönt djurbesättning. Ägare är Tore Jonsson.

 

 

Nr. 116 Lövkullen Backstuga

Terrängbeskrivning: Inne i ett tätt granbestånd finnes lämningar av murstocken.

Lövkullen var en undantagslägenhet.

Enligt HFL 1853-60 bodde i Lövkullen Nils Johan Nilsson född i Vena sn den 13 februari 1812, gift med Ida Catharina Samuelsdotter född i Vena sn den 5 september 1815. De hade fem barn och flyttade från Lövkullen 1857.

Enligt HFL 1861-71 bodde på undantaget arbetaren Jonas Petter Persson född i Vena sn den 16 april 1811 med sin andra hustru Anna Lisa Svensdotter född i Vena sn den 19 maj 1818. De kom från Ormestorp 1853 och vigdes den 1 april samma år. De hade två barn. Från sitt tidigare äktenskap hade Jonas Petter Persson också två barn.

Stugan revs 1910 och flyttades till Långersudda.

 

 

Nr. 117 Klostertorp Backstuga

Terrängbeskrivning: Av stugan finns inga lämningar kvar, med lite möda kan man skönja några lämningar efter odlingar eller dylikt, såsom små gropar i marken.

Enligt en gammal hörsägen påstås det att en av dem som bott här har begravts i Klostertorp.

En av dem som bott i Klostertorp hade en liten kvarn belägen mellan Spelehult och Basebovägen. Kvarnstenen är förvarad i Spelehult.

År 1788 den 30 oktober föddes i Klostertorp en son till Per Trullson-Levin och hans hustru Ingrid Jonsdotter.

År 1796 den 11 november avled den gifte mannen Per Jönsson, Klostertorp, 64 år.

Enligt HFL 1818-25 bodde här Anders Larsson född i Vena sn den 6 juni 1793, gift med Sara Margareta Persdotter född i Mörlunda sn den 1 maj 1794. De hade en son och familjen flyttade till Andersbo på Hulingsryds ägor den 14 mars 1822.

År 1822 kom till Klostertorp Johannes Kristiansson född i Vena sn den 2 november 1774, gift med Ingrid Börgesdotter född i Vena sn den 31 januari 1769. De hade en son. Inhyst var änkan Britta Jondotter född i Vena sn den 10 april 1743 och hennes son Jonas Gabrielsson född den 8 november 1774, han var gravt utvecklingsstörd.

År 1832 den 8 januari föddes i Klostertorp Per Johan , son till pigan Anna Sofia Klingstedt, 30 år, fadern okänd.

Under 1850 och 1860-talen hyste backstugan många olika familjer och enskilda personer. Här bodde bland andra torparen Sven Nilsson född i Vena sn den 8 september 1806 och hans hustru Anna Nilsdotter född i Vena sn den 23 november 1810. De hade två barn och familjen flyttade till Bjurskulla 1860.

Carl Johan född i Vena sn den 7 mars 1844, gift med Johanna Danielsdotter född den 9 mars 1836.

Torparen Peter Davidsson född i Vimmerby församling den 27 februari 1800, gift med Stina Lisa Larsdotter född i Vena sn den 2 mars 1806. De hade tre barn och familjen flyttade till Gnöttlerum 1860.

Efter dem kom till Klostertorp Nils Petter Pettersson född i Vena sn den 29 oktober 1826, gift med Maria Andersdotter född i Tuna sn den 27 januari 1829. De hade fyra barn.

De sista som bodde här var troligen Daniel Blomqvist född i Ingatorp sn den 22 april 1797, gift med Sara Greta Nilsdotter född i Vena sn den 1 juli 1817. De hade fyra barn. Inhyst var änkan Sara Bengtsdotter född i Kristdala sn 1795, hon var ofärdig.

 

Nr. 118 Brånhorva Torp under Kloster

Terrängbeskrivning: Bostadshuset, Ladugårdsbyggnaden och uthus finns kvar. Stugan är numera fritidsbostad.

Anmärkning. Den första stugan i Brånhorva låg uppe på berget inte långt från nuvarande stugan.

År 1764 den 6 maj avlider i Brånhorva gifta mannen Per Nilsson, 49 år.

År 1765 den 16 december föddes i Brånhorva Maria, dotter till Per Eriksson och hans hustru Annica Larsdotter.

År 1766 föddes i Brånhorva Petter, son till Per Jönsson och hans hustru Stina Persdotter, död den 3 mars 1769, 21 år.

Samma år, den 4 augusti föddes i Brånhorva Annica, dotter till Måns Kristophersson och hans hustru Jonsdotter. 1778 Antecknas Kristophersson med tillnamnet Philipsson.

År 1766 den 21 oktober avlider i Brånhorva Jon Jönsson, 26 år.

År 1772 kom till Brånhorva från Skirö Karl Svensson född i Alsarp 1722, gift med Lena Persdotter född i Björkö sn 1722.

Inhyst var Bengt Nilsson född i Gårdveda sn den 23 september 1746, död den 4 december 1813, gift med Eva Karlsdotter född 1773 (troligen Karl Svenssons dotter), de vigdes 1773. De fick en son, Jonas, som dog den 17 september 1792.

Enligt HFL 1792 noteras att Bengt Nilsson inhyser Karl Svensson (svärfadern).

Enligt HFL 1818-25. Johannes Jeansson född i Flisby sn den 29 juli 1774, gift med Lisa Andersdotter född i Vena sn den 26 februari 1782. De hade tre barn och familjen flyttade till Hulingsryd 1824.

År 1824 kom till Brånhorva Peter Danielsson född i Vena sn den 3 december 1769. Han kom från Ekorntorpet och var gift med Maja Jonsdotter född i Vena sn den 23 juli 1784. De hade sex barn.

Enligt HFL 1854 bodde här torparen Jonas Petter Jonsson född i Vena sn den 22 maj 1828, gift med Stina Lovisa Månsdotter född i Vena sn den 6 mars 1831. Inhyst av änkan Maja Stina Jonsdotter född i Målilla sn den 16 januari 1795. Hon hade en son som led av epilepsi, de flyttade 1857 till Grönäng, troligen vid Fallhult.

Enligt HFL 1860 bodde i Brånhorva Nicklas Jonsson född i Vena sn den 6 juli 1819, gift med Stina Eriksdotter född i Vena sn den 5 november 1819. De hade fyra barn och flyttade till Gnöttlerum 1854.

År 1869 kom till Brånhorva Carl Johan Jonsson född i Vena sn den 20 december 1829, gift med Charlotta Sofia Danielsdotter född i Målilla sn den 7 september 1826. De hade sju barn. Familjen kom till Brånhorva från Hultenäs.

Till Brånhorva kom från Modet torparen Nils Johan Nilsson med sin familj omkring 1905 (se Modet nr. 111 år 1893). Familjen flyttade till Sjöglehult (nr. 68) 1923.

År 1924 kom till Brånhorva fru Edit Nilsson, född Loord den 19 mars 1891. År 1929 köpte hon Brånhorva av kronan och som egenbrukare hade hon torpet till 1963 då hon sålde det till Hultsfreds kommun. Själva fastigheten återköptes av döttrarna Ingrid och Sonja 1984. Edit Nilsson flyttade 1969 till Hultsfred. Under den tid som hon var arrendator fick hon göra dagsverken på Kloster, tre dagsverken på sommaren och två på vintern.

 

 

Nr. 119 Dykekärr

Backstuga under Kloster

Terrängbeskrivning: Murstocken efter stugan liksom källaren finns kvar, marken omkring är odlad åker.

Anmärkning. När det gäller att göra en exakt personbeskrivning över dem som bott i Dykekärr och Sjöboda uppstår stora problem. I kyrkoböckerna står det noterat Dykekärr-Sjöboda eller bara Dykekärr eller Sjöboda. Bygdeforskaren Erik Berglund hävdar i sina handlingar att Dykekärr och Sjöboda är samma stuga. Till en del kanske han har rätt, så till vida att möjligen byggdes Sjöboda upp som en ”annexstuga” eller tvillingstuga, om man så kan uttrycka sig, till Dykekärr. Stugorna låg nämligen bara 100 meter från varandra och båda under Kloster. Det kan vara så att stuga Dykekärr med tiden blev för trång och då byggdes en liten stuga strax intill som till en början också kallades för Dykekärr, men som sedemera fick namnet Sjöboda. På bästa sätt har de människor som bott i dessa stugor placerats i rätt stuga.

År 1734 den 27 oktober gifte sig Pär Jönsson från Dykekärr med Ingeborg Jönsdotter. År 1735 den 21 september föddes i Dykekkärr Jonas Persson. År 1744 den 3 juni föddes i Dykekärr Karl Persson. År 1745 den 24 juni föddes här Kristina Pärsdotter. År 1748 den 25 september föddes i Dykekärr Elisabett Jönsdotter. År 1765 den 3 november vigdes Jon Jönsson från Dykekärr med Stina Persdotter från Brånhorva, de bosatte sig i Brånhorva. År 1769 den 14 december föddes i Dykekärr Annica, dotter till Johan Philipsson och hans hustru Elisabett Jonsdotter. År 1773 den 19 december föddes här Stina, dotter till Johan Philipsson och hans hustru Ingrid. År 1777 den 5 januari föddes i Dykekärr Jonas, son till Per Larsson och hans hustru Maria Andersdotter.

Enligt HFL 1804 – 18 bodde i Dykekärr Jonas Persson född i Målilla sn den17 februari 1776, gift med Stina Carlsdotter född i Alseda sn 1761. Jonas Persson flyttade sedan till Lund (Lunden) under Kloster, troligen då änkeman. År 1831 den 6 februari föddes här Lovisa, dotter till Erik Roos och hans hustru Anna Lena Jonsdotter, 32 år.

Enligt HFL 1853 – 60 bodde i Sjöboda-Dykekärr Nils Johan Steen född i Vimmerby sn den 28 juli 1823, gift med Cajsa Lisa Eriksdotter född i Vena sn den 11 december 1822. De hade tre barn. De kom hit 1854 och flyttade till Sandmon 1855.

Enligt HFL 1866 – 71 bodde i Dykekärr torparen Carl Johan Eriksson född i Vena sn den 20 juni 1834, gift med Sara Catharina Persdotter född i Kristdala sn den 20 augusti 1835. Hon kom hit 1860. De emigrerade till Amerika den 28 maj 1869. Samtidigt med dem emigrerade till Amerika drängen Otto Pettersson född i Vena sn den 1 december 1848 och pigan Britta Lena Petersdotter född i Kristdala sn den 4 maj 1838. De bodde också en tid i Dykekärr. År 1871 kom från Vederhult torparen Samuel Gustaf Jonsson född i Vena sn den 25 januari 1818, gift med Anna Greta Jonsdotter född i Vena sn den 8 mars 1819. De hade fyra barn. Inhyst var pigan Inga Sofia Andersotter född i Södra Vi sn den 2 september 1828, vanligen kallad Stor-Sofi. Hon hade en son utom äktenskapet som hette Karl-Gustav Andersson född i Vena sn den 10 juni 1870. Inga Sofia Andersdotters son, Karl-Gustav Andersson hade svårt med att skilja på mitt och ditt, men detta var inte det enda, han gjorde många tilltag av varierande slag. Hans stora nöje var att göra ofog och det sägs att han var huvudansvarig till mordet på Johan August Samuelson från Fallhult, som var född den 30 september 1865, mordet ägde rum någon gång på 1890-talet. Karl-Gustav var listig och slug, därmed var han svårfångad för polis och andra myndigheter. Vid ett tillfälle skulle fjärdingsman Rydstedt i Vena tillsammans med sin skrivare vid namn Springer hämta honom till förhör och rannsakning för något brott som han var anklagad för. Det var på sommaren och när Karl-Gustav fick se fjärdingsman komma långt borta på vägen, sprang han långt ut i sjön Hulingens vatten så att bara huvudet var synligt. Någon båt fanns för tillfället inte att få tag i för att hämta in den flyende. Med oförättat ärende och i stort vredesmod fick fjärdingsman återvända till Vena utan brottsling. Karl-Gustav kände sig aldrig säker, därför var han ständigt på sin vakt och gjorde allt för att gäcka polisen. Inne i stugan, intill spisen, fanns det en liten lucka i taket. Där placerade han en gång sina stövlar så att det såg ut som om han i all hast försökte gömma sig uppe på den trånga vinden. När fjärdingsman Rydstedt ånyo kom till Dykekärr för att hämta Karl-Gustav upptäckte han stövelbottnarna i takluckan. Med bestämd röst sade Rydstedt:”I lagens namn, Karl-Gustav, kom ner”. När han inte fick gehör för sin uppmaning slog han med den käpp som han hade med sig, ett par hårda slag över stövelsulorna och upprepade befallningen. När inte heller detta hjälpte tog han tag i stövlarna för att dra ner honom och sade då, ”nu skall du med om du vill eller inte”. Stor blev hans förvåning när han i händerna bara fick ett par stövlar och ett par tomma vadmalsbyxor och ett par vedträn som var stoppade i stövlarna. Ännu en gång hade Karl-Gustav lurat myndigheterna. Från en ortstidning i början av året 1898 hämtas följande artikel, men något omskriven: Häktad för hemfridsbrott rymde på lördagsnatten Karl-Gustav Andersson från Dykekärr. Han var försedd med hand- och fotboja. En beskrivning på rymmaren var att han var klädd i en rutig väst och mörk kavaj samt blå vadmalsbyxor. Han hade yvigt hår och under vänstra ögat ett ärr som han hade fått vid en batalj, en trasig ölbutelj hade orsakat detta. Ett annat kännemärke på honom var att han hade ett ankare tatuerat på vänstra handen. Karl-Gustav greps senare på en höskulle i Hultåsa där han hade gömt sig. Hans bedrifter och tilltag kunde vara av de mest varierande slag. En gång höll emellertid hans tilltag på att sluta illa för honom. Detta var efter det att han tog sig för att såga ner ett stort antal träd och fällde dem över vägen till Järnudda. Det hela liknade bråtar som man använde sig av i krig för att hindra fiendens framfart eller för att göra ett effektivt överfall på fienden. Det var inte svårt att få tag i syndaren, även om tilltaget ägt rum på natten. Detta föranledde Karl Oskar Nilsson i Järnudda att ta raka vägen till Dykekärr och förhöra Karl-Gustav Andersson. Men Nilsson befallde utan förhör att Karl-Gustav med det snaraste skulle ta bort träden från vägen. Karl-Gustav satt lugnt på en bänk i stugan och bara hånade och gjorde narr av Nilsson för påståendet om att det skulle vara han som var den skyldige. Karl Nilsson var en kraftig man och lugn till sinnet, men han tålde inte vilka oförskämdheter som helst. Han gav därför Karl-Gustav ett par riktiga knytnävsslag så att denne gick ner på knä, men behandlingen var inte slut med detta, Nilsson tog honom i kragen och reste upp honom varefter han ytterligare fick ett par hurringar. Sedan öppnade Nilsson dörren och gav Karl-Gustav en spark i ändan med sina grova skor så att han tjutande och skrikande åkte ut genom dörren. Jämrande och stönande efter den hårdhänta behandlingen ligger Karl-Gustav utanför stugan, men utan förbarmande reser Nilsson upp honom och med ett stadigt grepp i nacken för han den mörbultade Karl-Gustav till trädfällningen och befaller honom:” Innan kvällen skall här vara uppröjt, i annat fall kommer du att få ett betydligt större omgång styk än du nyss fick”. Inför det hotet fann Karl-Oskar ingen annan råd än att röja vägen fri från de träd han hade fällt. Karl Oskar Nilsson omtalade efter händelsen att han varit rädd för att han slagit honom fördärvad för all framtid, dessbättre visade det sig inte vara så. Men det blev emellertid en läxa för Karl-Gustav och en tacksamhet för bygden, eftersom han aldrig efter denna händelse visade sig besvärlig i trakten på något sätt. Att Karl-Gustav var en vild och besvärlig sälle framkommer vid många tillfällen av hans brokiga liv. Han hade stor förkärlek att vandalisera saker och ting, vid ett tillfälle slog han sönder plogar och andra redskap för klosterbonden. Naturligtvis fick de små ekorna i sjön Hulingen också sin påhälsning då och då. En gång tog han ett fisknät som var upphängt på tork och kastade upp det i ett fruktträd och sedan surrade han fast nätet med en färdigställd långrev som hade omkring 150-200 krok. Att ägaren till fiskeredskapen blev mer än arg var väl inte så underligt, det tog en bra tid att försöka reda upp härvan, om det nu gick, detta förtäljer inte historien. Han bjöds inte ofta in till besök i någon stuga, men för att på något sätt försöka få honom att ta reson för sina tilltag motades han inte bort, även om det måste ske vid några tillfällen. Men ett exempel på hur det kunde gå till vid ett sådant besök i en av torparstugorna i trakten berättas det att han fägnades med god mat och att han var mer än tacksam för det fina undfägnandet. Men när han hade gått saknades ett par nyostade julostar. På slättens (regementets) arrest satt han ganska ofta och stryk fick han många gånger, men det hjälpte föga. Men efter den omgången han fick efter trädfällningen verkade det som om han fått en minnesbeta och började lugna ner sig lite. Förmodligen var han den siste som bodde i Dykekärr. Stugan som sedan stod obebodd en lång tid rasade samman för tung blötsnö på vårvintern 1926.

 

 

Nr. 120 Sjöboda Backstuga under Kloster

Terrängbeskrivning: Endast små rester av murstocken finns kvar.

År 1748 den 19 juni föddes i Sjöboda Anna Gustavsdotter.

År 1774 kom till Sjöboda Lars Abrahamsson född i Vimmerby församling 1724, vigd med Maria Börgesdotter född i Vimmerby församling 1724. Hon var syster till Per Börgesson som brukade Kloster. År 1792 den 9 augusti gifte sig drängen Per Persson fån Kloster med pigan Brita Larsdotter från Sjöboda, född 1768, död den 25 oktober 1793, 25 år. Den 17 november 1792 föddes deras son Anders i backstugan Sjöboda. År 1792 den 22 juli föddes i Sjöboda/Dykekärr Lisa Katarina, dotter till Abraham Larsson och hans hustru Stina Danielsdotter. År 1794 den 17 november föddes i Sjöboda en dotter till Erik Ågren och hans hustru Stina Nilsdotter. År 1796 den 8 december föddes Nils Petter, son till Per Knutsson Född i Vena sn 1769 och hans hustru Maria Persdotter i Sjöboda, född i Vena sn 1769, troligen död den 14 december 1796. År 1802 den 10 oktober vigdes drängen David Nilsson i Sjöboda med pigan Anna Nilsdotter i Hulingsryd. År 1805 den 21 juli vigdes drängen i Sjöboda Nils Carlsson med pigan Anna Bengtsson, dotter till Bengt Nilsson och hans hustru Eva Carlsdotter i Brånhorva. År 1813 den 6 augusti avled i Sjöboda karl Svensson, han var född den 21 februari 1721 i Slättåkra, Alseda sn. År 1817 den 26 januari föddes i Sjöboda Anders, son till Erik Jonsson och hans hustru Anna Lisa Jonsdotter, 19 år. Den 29 augusti 1826 föddes deras dotter Maja Lena i Sjöboda. Anna Lisa var då 28 år. År 1817 den 17 september avlider i Sjöboda Lars Persson född den 2 mars 1722. År 1826 den 29 augusti föddes i Sjöboda Maja Lena, dotter till Erik Jonsson och hans hustru Anna Lena Jonsdotter,28 år. År 1829 den 24 oktober vigdes torparen Jonas Persson (änkeman) från Sjöboda med pigan Lena Kajsa Jonsdotter född i Vena prästgård, 38 år gammal. Hans första hustru Stina Karlsdotter född i Alseda sn den 3 april 1758 avled den 11 november 1826 i Sjöboda. År 1831 den 6 februari föddes i Sjöboda, Lovisa dotter till Erik Roos (Jonsson) och hans hustru Anna Lena Jonsdotter, 32 år. År 1837 den 21 maj vides drängen i Sjöboda Anders Petter Eriksson med Inga Stina Svensdotter. Bonddotter från Gnöttlerum, 20 år.

Enligt HFL 1860 bodde i Sjöboda Johan Erik Roos född i Vena sn den 6 september 1788, gift med Anna Lena Jonsdotter född i Vena sn den 8 december 1798, död den 15 mars 1861. De hade fem barn.

Enligt HFL 1881 – 90 bodde i Sjöboda torparen Samuel Gustav Jonsson född i Vena sn den 25 januari 1818, gift med Anna Greta Jonsdotter född i Äspelund, Vena sn den 8 maj 1819. De hade fyra barn och familjen flyttade 1886. De var troligen de sista som bodde i Sjöboda.