Torpförteckning 1-20

Nr 1 Krönsnäs

Torp (Numrerat som nr. 26 av Lönneberga Hembf.)

Terrrängbeskrivning: Lämningar av stuggrunden och ladugårdsgrunden finns kvar, liksom stora fruktträd, bär- och prydnadsbuskar. Gårdsplanen är öppen men börjar växa igen. På tomten ligger rivningsvirket från stugorna uppstaplat.

När soldaten Samuel Ifver 1872 slutade sin tjänst som soldat för Åkarps rote nr 101 (se nr. 2), byggde han samma år stugan Krönsnäs och flyttade dit med sin familj.

Äldste sonen, Alexander Pettersson född den 23 juli 1846, övertog torpet efter fadern och brukade det till sin död den 31 mars 1931. Alexanders yngste son, Emil Pettersson född 1902 och dennes hustru Greta brukade och bodde i Krönsnäs till 1947 då familjen flyttade till Skävehorva. De hade sju barn.

Huset revs i slutet av 1950-talet.

 

Nr 2 Snarbråten

Soldattorp nr. 101 (Numrerat som nr. 25 av Lönneberga hembf.)

Terrängbeskrivning: Den ursprungliga byggnaden finns inte kvar, men den byggnad som idag finns där är sommarbostad och uppfördes intill den gamla byggnaden 1938 av Gottfrid Lundahl.

Snarbråten var ett soldattorp under Åkarp.

År 1814 kom till Snarbråten soldaten Petter Åberg född i Målilla sn den 2 april 1765, gift med Stina Olofsdotter född i Mörlunda sn 1768, död 1818. De var kvar i Snarbråten bara ett år och flyttade 1814 till Gripslund, Lönneberga sn.

Samma år, således 1814 blev deras son, Erik Peter Åberg född i Målilla sn den 24 mars 1789, soldat i Snarbråten, han var gift med Anna Stina Carlsdotter – Säfbom född i Målilla sn den 7 juli 1791. De flyttade till Högalid när hans tjänst som soldat upphörde.

År 1840 kom hit soldaten Peter Samuel Ifver född i Rumskulla sn den 3 februari 1818, gift med Anna Sofia Carlsdotter född i Vimmerby sn den 31 oktober 1816. De hade tre söner, Alexander Petersson född den 23 juli 1846, Samuel August Lundin född den 27 februari 1853 och Johan Petter Qvist född den 22 december 1859.

Samuel Lundin övertog soldattjänsten efter sin far.

Efter honom kom som soldat till Snarbråten Otto (Karlsson – Glans) Lundin.

Denne Otto tog tillnamnet Lundin efter det att han tidigare hetat både Karlsson och Glans. Han var född i Högalid och var den siste soldaten i Snarbråten.

Torpet friköptes omkring 1905 av Emil Sköldh i Lönneberga. Axel Karlsson i Liljeholmen köpte Snarbråten av Sköldh 1919.

Axel Karlsson var allmänt känd under namnet “Aftonstjärnan”. Namnet fick han därför att han i sena höstkvällar kom till Hultsfred, Silverdalen och även Mariannelund för att saluföra sina rotfrukter såsom kålrötter, morötter, rödbetor och potatis. Det hörde inte till ovanligheten att han sökte upp sina kunder så sent som klockan elva och även senare på kvällen. Axel Karlsson var en snäll och trevlig karl, kanske lite sävlig, men omtyckt av sina kunder, vilka givetvis ursäktade hans sena besök. Men detta hade en naturlig orsak, först måste han tillsammans med sina syskon Josef, Simon och Hanna sköta om gårdens alla sysslor och lasta vagnen med sina varor. Sedan lunkade hans häst lugnt och fridsamt fram till försäljningsorten om den nu var Hultsfred eller Mariannelund.

Brodern Josef var lite underlig till sinnet och tog sig av daga på ett mycket drastiskt sätt, han satte en yxa mot sitt huvud och slog till med en annan yxa, slaget åsamkade så svår skada att han avled.

På gården fanns det sex nötkreatur och en häst.

 

Nr 3 Skävehorva

Husartorp Nr. 31 (Numrerat som nr. 23 av Lönneberga Hembf.)

Terrängbeskrivning: Gården brukas av lantbrukaren Johan Jönsson och hans hustru Inga-Lisa f Lundberg (Hultsfred). Ägare till gården är Hultsfreds kommun.

Skävehorva var ett husartorp under Åkarp.

Enligt HFL 1812-16 bodde i Skävehorva husaren Sven Peter Snabb född den 26 februari 1786 i Lönneberga sn, gift med Stina Andersdotter född den 21 januari 1790 i Lönneberga sn, död 1812. De hade tre barn.

År 1822 kom hit från Vena sn Nils Hellström född den 19 oktober 1797, gift med Stina Greta Andersdotter född den 1 juli 1799 i Hessleby sn. De hade en dotter.

År 1837 kom till Skävehorva husaren Nils Lanz född den 2 december 1809 i Vimmerby sn, gift med Anna Lena Persdotter född den 3 mars 1809 i Vimmerby sn. De hade sju barn.

Efter Lanz kom till Skävehorva husaren Johan Petter Collin (tidigare Gerhard) född i Målilla sn den 12 april 1840, gift med Stina Lovisa Persdotter född den 14 september 1883, död den 27 augusti 1911.

Den sista husaren som bodde där var Emil Lindberg (Lönneberga). Torpet såldes av Åkarps rote 1904-05 till Emil Johansson. Nuvarande mangårdsbyggnad uppfördes 1925 och ladugården 1914. De gamla husartorpet låg något väster om och framför nuvarande bostadshuset.

 

Nr 4 Högalid

(Numrerat som nr.22 av Lönneberga hembf.)

Terrängbeskrivning: Rester finns kvar av murstocken, djup källare, syren- och bärbuskar.

Stugan flyttades från Kallersebo till Högadal troligen i mitten på 1800-talet.

Här byggdes den om av före detta soldaten Erik Åberg och försågs då med en andra våning och ett brutet tak. Torpet var bebott fram till 1934 och revs i början av 1940-talet.

De sista som bodde där var Julius Johansson född den 25 december 1866 och hans hustru Johanna Börgesdotter född den 22 februari 1861. Han var bördig från Kvillehult och hon från Funghult. De var barnlösa, men tog sig en fosterson, Gösta Lundgren. Han sålde Högalid 1945 till Rudolf Karlsson i Bockfall. Lundgren flyttade sedan till Hultsfred där han avled 1984.

 

 

Nr 5 Liljeholmen

Torp (Numrerar som nr. 18 av Lönneberga Hembf.)

Terrängbeskrivning: Husgrundsstenar och rester av murstocken finns kvar samt några fruktträd och bärbuskar. Den öppna terrängen kring torpet vittnar om ett litet mönsterjordbruk på sin tid.

Enligt en bouppteckning från 1799 efter kyrkvaktmästaren Per Nilsson hade han bott i Liljeholmen.

I Liljeholmen bodde vid tiden omkring 1815-20-talet Magnus Johansson född i Boda den 4 maj 1875 och hans hustru Greta Svensdotter född i Krokshult, Målilla sn den 25 mars 1778. Dottern Maria Magnidotter född den 7 september 1817 i Liljeholmen, gifte sig med Gustav Larsson född i Åkebo den 1 mars 1821 och de brukade torpet i många år. Den 10 augusti 1854 fick de en son, Bror August med tillnamnet Gustavsson.

Han var konstnärligt lagd, tecknade och ritade karikatyrer bland annat av personer i trakten och särskilt gjorde han sig berömd på Hultsfreds slätt, där han ritade av befälen, från hög till låg och även beväringar. För sina teckningar fick han en liten slant av var och en.

En av officerarna rekommenderade honom att vidareutbilda sig på Konstakademien i Stockholm. Han flyttade till Stockholm och återvände aldrig till hemtrakten, brevkontakterna upphörde med tiden på grund av sjukdom och tråkigheter i föräldrahemmet. På den konstnärliga banan gjorde han troligen bra ifrån sig. Det påstås att Karl XV köpte ett par teckningar på kända Lönnebergaoriginal i nakenstudier.

Hans teckningar blev med tiden rena pornografin och han sjönk i en djup andlig misär och umgicks mest med storstadens sämsta element.

De sista som bodde i Liljeholmen var Karl-Johan Johansson född den 26 juni 1862 i Vena sn och hans hustru Augusta Börgesdotter född den 21 april 1856 och de flyttade omkring 1919 till Snarbråten. De var föräldrar till syskonen Axel, Josef, Simon och Hanna Karlsson i Snarbråten.

Torpet var friköpt och omfattade nio hektar. Stugan revs troligen i slutet av 1940-talet. Efter det att familjen Karlsson flyttat till Snarbråten brukade de jorden och använde torpstugan i Liljeholmen som en övernattningsstuga.

 

 

Nr 6 Stjärneberg

Backstuga (Numrerat som nr. 24 av Lönneberga Hembf.)

Terrängbeskrivning: Några rester av stuggrund eller andra lämningar finns inte kvar.

Enligt uppgifter byggdes Stjärneberg i slutet av 1860-talet av före detta husaren Nils Lantz född den 2 december 1809 i Vimmerby sn, han kom till Lönneberga 1837, gift med Anna Lena Persdotter född den 3 mars 1809 i Vimmerby sn. De hade sju barn.

Sonen Nils Johan Lanz född den 18 augusti 1834, död den 12 maj 1910, gift med Kristina Katarina Jonsdotter född den 8 december 1834 i Karlstorps sn, död den 23 september 1910. Nils, som var ofärdig, halt på höger ben, övertog torpet (backstugan) efter sin far.

Hans hustru Kristina var ett hurtigt och robust fruntimmer som bland annat hade biodling, vidare var hon också lite av en klok gumma och samtidigt betraktades hon som jorde mor eftersom hon ofta anlitades vid barnafödslar.

Hon tog blodiglar i sjön Trehörningen och med dem gjorde hon många åderlåtningar på sjuka personer i bygden. När blodiglarna hade gjort sitt “mjölkade” hon ut det utsugna blodet ur iglarna och stoppade dem åter i den lilla glasflaskan vari hon förvarade sina kära små djur.

I en annons i Vimmerby Tidning den 1 augusti 1879, såldes det blodiglar på apoteket i Målilla för 35 öre styck.

Stugan revs 1924 och virket användes till det nya bostadshuset i Skävehorva.

 

 

Nr 7 Fridsborg

(Numrerat som nr. 19 av Lönneberga Hembf.)

Terrängbeskrivning: Rester av murstock, vattenkälla och några lönnar som troligen planterats finns kvar. Man kan gott påstå att namnet Fridsborg gjorde rätt för sig eftersom torpet låg uppe på ett berg, cirka 100 meter från vägen, väl skyddat och fridfullt.

Husaren Johan Petter Collin (tidigare Gerhard) född i Målilla sn den 12 april 1840 byggde Fridsborg troligen på 1870-talet. Han inskrevs i husarroten nr. 63 den 2 november 1859 och avtransporterades den 14 februari 1862. Hans hustru hette Stina Lovisa Persdotter född den 14 september 1838, död den 27 augusti 1911. Collin tröttnade på livet och hängde sig i ladugården 1913. Dottern Selma Maria Collin född den 5 februari bodde ensam kvar i Fridsborg efter faderns död, men flyttade därifrån den 17 oktober 1914. Stugan förblev sedan obebodd och öde och revs omkring 1940-42.

Torpet hade två rum och kök och familjen hade en ko.

 

 

Nr 8 Grönlid

Backstuga (Numrerat som nr. 11 av Lönneberga Hembf.)

Terrängbeskrivning: Brostenen finns kvar liksom en liten markering av stuggrunden och murstocken. Där växer en stor oxel, syren och krusbärsbuskar. Rester av källaren finns också kvar.

Grönlid låg långt in i den djupa skogen och vägen dit från Åkarp var bara en klövjeväg.

Enligt HFL 1827 – 31 omnämns Grönlid som nybygge. Stugan byggdes av trumslagaren på Kalmar regemente Johan M Dalh född 1787 i Målilla sn. Han kom hit 1830 från Järeda sn och var gift med Cristina Persdotter född den 9 augusti 1772.

Senare bodde här Jonas Eriksson född i Vena sn 1796 och hans hustru Ingeborg Jonsdotter född den 16 april 1792 i Lönneberga sn. De hade en son, Anders August född den 3 maj 1832.

År 1853 kom till Grönlid torparen Johan Magnus Jonsson född den 2 oktober 1822, han dog 1922. Johan i Grönlid, som han allmänt kallades, blev således 100 år, flyttade 1920 till en dotter i Järnemåla, där han avled och fick sitt sista vilorum på Lönneberga kyrkogård. Han var gift med Margareta Johansdotter född i Karlstorps sn den 22 mars 1824, död den 29 december 1899.

Enligt HFL 1866 – 71 bodde här Nils August Nilsson född i Lönneberga sn den 26 februari 1832, gift med Johanna Sofia Nilsdotter född i Vimmerby sn den 10 november 1830.

 

 

Nr 9 Åryd

(Ryttartorpet) (Numrerat som nr 3 av Lönneberga Hembf.)

Terrängbeskrivning: Rester av murstock och grundstenar finns kvar. Den tidigare odlade marken kring stugan är nu betesmark.

Anmärkning. Stugan kallades också för Ryttartorpet och några markområden där omkring kallas än i dag för ryttarlyckan och ryttarkärret.

Enligt ett syneprotokoll från den 19 november 1792 bodde här husaren Gulius Blomberg född 1732 i Vimmerby församling, han kom till Lönneberga 1759. Troligen var det han som byggde backstugan Åryd och kanske var han den ende som bodde där.

Gilius Blomberg tjänstgjorde som kyrkvaktmästare i Lönneberga kyrka.

Han flyttade från Åryd i början av 1800-talet och uppförde sig då en ny stuga, benämnd Blomsmåla. Backstugan var belägen vid Pukalovägen, väster om Rakenäs.

Gulius Blomberg
Övl komp. 2 korpralskapet
Antagen 1759
Avsked 26/5 1794 “Karlen får afskjed med underhåll för lång och berömlig tjenst”

Torpsyn 19/11 1792
59 Åkarp torpet Åhryd

  1. Stuga till väggar någorlunda behållen dock måste en ny syll på norra sidan understöttas sin anses kosta 1:-

Till det bör…uti stugan samt fyra nya tiljor intagas med arbetslön anses kosta -16

Till det uti förstugan bättras äfven med fyra nya tiljor för -12

Taket på stugan omtäckes med 10… ny näfver och den gamla till hielp som arbetslön anses kosta 2:-

Spies felar ifrån tvenne förut förrättade syner som nu äfven påföres och anses kosta -24

Korsten rappas för -8

Sju rutor insättes uti fönstren för -7

Uti kiöket insättes nytt fönster med fodringar anses kosta -12

En ny dörr för förstugan anskaffas på gångjärn med haspe för -16

  1. En bod till väggar behållen men taket bör droppfredas för -12

Östra Gaflen förses med tvänne bräder för -12

  1. Loge till väggar behållen men halva taket omtäckes på östra ändan för 1:-

En ny dörr för logen gjöres med lås samt gångjärn tvenne dörrar upptages i värde till -16

  1. Ett fähus till väggar någorlunda behållet enär en ny syll på östra långväggen samt stenfot undersättes som anses kosta 1:-

Taket omtäckes med ett 8… ny näfver och den gamla till hielp som med arbetslön anses kosta 1,32

Nytt tilde uti fähuset samt nya båsbalkar anskaffas för -16

Gjerdesgårdar oduglige 150 hot som nästa vår bör bättras 1,24

Summa 11,12

Till ofvan skrifne Ryttaretorp som äfven 1 5/6 Tunnland åker och tre… valläng

I öfrigt anmärkes att de vid tvenne förut förrättade syner påfödda Reparationer icke blifvit av Rusthållarne verkstälde utom boden

 

 

 

Nr 10 Björkholmen (Falkens)

Terrängbeskrivning: Rester finns kvar av murstock och grundstenar. Matkällaren är också till en del bevarad, uppmurad av tegelstenar och lite gråsten, den är belägen cirka 200 meter väster om torpet.

Torpet Björkholmen byggdes i mitten av 1800-talet, av Samuel Larsson Falk född den 2 februari 1797 i Karlstorp sn, gift med Märta Lisa Jonsdotter född den 8 februari 1805 i Mörlunda sn. Under tiden som han byggde stugan bodde han troligen i Gröndal (nr 32). De hade två söner, Johan August Falk född den 20 november 1839, troligen i Gröndal och Karl Wilhelm Falk född den 21 juli 1847 i Lönneberga sn.

August gifte sig och hans hustru hette Kristina, född Johansson. De fick två söner, Edvard och Samuel. Samuel var mer känd i hultsfredstrakten som Sammel Falk, han var lumpsamlare och gick omkring i Hultsfred med sin kärra och köpte upp lump, glas, järnskrot med mera.

Kristina fick för det mesta heta “Falka”. Hon var som de allra flesta torpgummorna arbetsam och sparsam, hon tog tillvara på allt och inget fick förfaras, men hon var också lite av en affärskvinna.

Från Åkarp och hem till torpet Björkholmen bar hon ofta på ryggen stora lass av hö och halm. Utefter den lilla smala, gångstigen som ledde fram till torpet fastnade då och då några strån av halm eller hö på buskar och grenar som på så sätt ytterligare markerade hennes gångväg och stigen fick därför namnet “Falkas väg”.

Hennes sinne för affärer var tydligen stort. Vid bärtiden plockade hon lingon och blåbär, om hon nu inte alltid kunde fylla de två stora spånkorgarna med skogens bär fanns det kanske plats för lite ägg eller några slaktade höns. Det hände också att korgarna innehöll någon hare, skogsfågel eller annat som kunde säljas. De båda korgarna hade hon bundit samman med en kraftig läderrem. Den ena korgen hade hon på ryggen och den andra fram på bröstet. Sedan traskade hon iväg till Hultsfred för att sälja sina varor. Som regel fick det en strykande åtgång och särskilt harar, orrar eller tjäder betalades det bra för på Järnvägshotellet.

När allt var sålt gjorde hon vissa inköp som familjen behövde. Sedan köpte hon sytråd, synålar, knappnålar, knappar, tryckknappar, häktor, brodyrgarn och mycket annat, hon köpte upp varor för alla pengar hon fått. På vägen hem till Björkholmen knackade hon på, både här och där i stugorna för att sälja sina inköpta syalster. Fick hon inte sålt allt på vägen hem gick hon senare omkring och bjöd ut sina varor. Hon var således lite av gårdfarihandlare, om dock i litet format. Om nu inte förtjänsterna blev så stora så nog blev det en liten slant över i alla fall.

Den andra sonen Edvard gifte sig med en flicka som hette Otilia, de övertog och brukade Björkholmen efter sina föräldrar.

Stugan som från början endast var en backstuga byggdes om så att den fick två våningar och benämndes senare som dagsverkstorp.

Edvard Johansson var oerhört stark och historierna är många om honom och hans enorma styrka. Den tegel varmed bland annat matkällaren är uppmurad av drog han själv hem på en kärra från Herrstorpets tegelbruk, en vägsträcka på en dryg mil. På steniga och gropiga vägar drog han fram med sin tunga last.

Det berättas vidare om honom att han utan vidare bar en 100 kg säck med potatis på ryggen dryga milen innan han stannade för att vila en stund.

En av deltagarna i torpinventeringsgruppen, Robert Karlsson, Hammarsebo, berättar att han 1926 deltog vid tröskning i Björkholmen med ett tröskverk som drogs för hand.

Edvard och hans hustru Otilia flyttade från Björkholmen 1938 och stugan revs omkring 1940. Virket forslades till Åkarp och blev grundstommen till Ture Eklunds affär därstädes.

 

 

Nr 11 Höganäs

Backstuga

Terrängbeskrivning: Stugan finns kvar och är fullt moderniserad och bebodd.

År 1875 kom till Höganäs som inhyst brukaren Sven Petter Karlsson född i Mörlunda sn den 1 september 1815, död 1890, gift med Anna Lisa Danielsdotter, född i Vimmerby församling den 1 februari 1816. Dottern Sanna Gustava Petersdotter född i Mörlunda sn den 24 september 1850 och hennes dotter utom äktenskapet Emma Vilhelmina född i Mörlunda sn den 21 oktober 1870. Sonen Carl Otto född i Mörlunda sn den 2 maj 1854 och dottern Hilda Vitalia född i Mörlunda sn den 27 november 1856.

I Höganäs bor i dag ägaren Märta Andersson.

 

Nr 11 A Blommedal

Backstuga under Åkebo

Terrängbeskrivning: Inga lämningar finns kvar av den lilla backstugan.

Uppgifter rörande Blommedal är knapphändiga. Det kan dock noterar att marken intill där stugan legat kallas för Blommelyckan och en vattenkälla, cirka 50 meter söder därom kallas för bloms källa.

Enligt HFL 1861-69: I Blommedal bodde avskedade trumslagaren Isak Blomqvist (Blom) född i Målilla sn den 24 juli 1797. Det står antecknat att han blev änkeman den 23 januari 1861, själv dog han 1881 (se nr. 79).

Möjligen kan här ha bott Johan Erik (Emil) Nilsson född i Pelarne sn den 8 november 1808, gift med Stina Cajsa Persdotter född i Vena sn den 29 februari 1803.

 

 

Nr 12 Blomsteräng (Rosenäng)

Torp

Terrängbeskrivning: Lämningar av murstock och delar av husgrunden finns kvar samt något lite åkermark.

Enligt HFL 1861 – 69 bodde här änkan Sara Greta Jonsdotter född den 18 februari 1820 i Vena sn.

Enligt HFL 1875 – 82 bodde här änkan Sara Lisa Jonsdotter född i Målilla sn den 3 januari 1819.

Enligt HFL 1890 – 95 arbetaren Johan Peter Paulsson född den 26 februari 1853 och hans hustru Matilda Jonsdotter född i Målilla sn den 7 april 1854.

År 1913 bodde här Johan Påhl med sin hustru Matilda. Johan var bror till Kalle Påhl i Bergnäset, allmänt kallat “Kalle Påhls” (inventeringsnummer 88).

Ingeborg Larsson i Horvan, Hammarsebo hade här sin avskedsfest 1913 innan hon emigrerade till Amerika.

 

 

Nr 13 Blomsberg

Torp

Terrängbeskrivning: Lämningar av murstock och en stor matkällare finns kvar. Åkermarken är planterad med gran sedan matjorden blivit borttagen.

Johannes Blomqvist från Smebo under Entsebo född den 26 augusti 1780, död den 31 maj 1860, var ägare till en gård i Hammarsebo (Hilding Franzéns gård, nuvarande ägare är Domänverket). Han lät bygga Blomsberg någon gång på 1850-talet.

Enligt HFL 1861 -70, 1875-82 bodde i Blomsberg torparen Per Magnus Persson född i Lönneberga sn den 9 maj 1837 och hans hustru Hilda Lovisa Jonsdotter född i Gårdveda sn den 5 juni 1836.

De hade tre barn.

Från Målilla till Blomsberg kom i slutet av 1890-talet familjen Elmér. Således bodde här vid den tiden torparen Nils Fredrik Elmér född den 26 januari 1868 och hans hustru Sofia född den 28 september 1877. Elmér tjänstgjorde i Målilla som Fjärdingskarl, det vill säga extravakt när järnvägen byggdes mellan Målilla och Vetlanda. Rallarna kunde vara lite besvärliga ibland och då behövdes det lite extra polisförstärkning.

Familjen Elmér flyttade från Blomsberg till Fruktkullen den 14 mars 1910. De var de sista som brukade Blomsberg.

Ladugården flyttades till Hultsfreds Hembygdspark 1946 och finns där i dag som ett byggnadsminne. Den skänktes till Hembygdsföreningen av Hilding Franzén i Hammarsebo.

 

 

 

Nr 14 Hyttan

Backstuga

Terrängbeskrivning: Endast små rester av murstocken finns kvar, marken däromkring är markberedd och skogsplanterad.

Här bodde Manda (Manda i Hyttan) och hon flyttade till Tribo (inventeringsnummer 61) omkring sekelskiftet. Hon hade många barn som alla ansågs lite utvecklingsstörda.

 

 

Nr 15 Sjönäs

Torp

Terrängbeskrivning: Något lite av murstocken och husgrunden finns kvar och även några krusbärsbuskar.

Det är mycket snålt med uppgifter om Sjönäs, det enda vi fått fram är att torparen Carl Magnus Månsson och hans hustru Anna Jonsdotter född i Lönneberga sn den 20 januari 1798 bott här.

 

 

Nr 16 Lundås

Torp

Terrängbeskrivning: Lite av murstocken finns kvar. Tydliga markeringar av trädgårdslanden kan skönjas samt upplockade små stenar från dessa trädgårdsland som gjorts för att få det så det så lättodlat som möjligt, stenarna har lagts upp på en stor sten där intill.

Från husförhörslängden 1842-51 kan man utläsa att Lundås var ett torp under Brådsjöhorva och ägaren hette Anders Gabriel Eriksson född i Järeda sn 1790 och gift med Lena Lovisa Svensdotter född i Hammarsebo den 9 maj 1799. Anders Eriksson fick genom sin arvsrätt odla ½ mantal av Brådsjöhorva, han lät då uppodla Lundås. Han lär ha haft ett starkt begär till spriten och vid ett deliriumanfall tog han sig av daga. Vid det tragiska dödsfallet bodde familjen i Hammarsebo. Efter hans död bosatte sig änkan med sina barn i Lundås.

År 1875 bodde här torparen Per Persson född i Vena sn den 5 maj 1828 och hans hustru Carolina Maria Svensdotter född i Kristdala sn den 13 december 1834.

De sista som bodde i Lundås var familjen Gustav Erik Andersson, han var son till Gabriel Eriksson. Gustav var ofärdig och urfattig, han var född den 24 januari 1823 och hans hustru Carolina Nilsdotter född den 19 mars 1836. Gustav Andersson var en talför man och hade mycket god humor och han kunde berätta många roliga historier. Familjen Andersson hade sex barn, en av döttrarna hette Ida som i sitt äktenskap hade tre söner, Erik Lundberg, känd specerihandlare i Hultsfred samt Oskar Lundberg, även han känd och då särskilt för sitt stora musikaliska intresse. Han spelade saxofon i dansorkestern Monaco och senare var han dirigent för Hultsfreds musikkår och han hade en stor portion humor. Den tredje sonen Bertil, var anställd vid postverket.

Familjen flyttade från Lundås omkring 1900.

 

 

Nr 17 Nydal

Torp

Terrängbeskrivning: Lite av murstocken är kvar, men själva platsen däromkring är omgiven av granskog som planterades omkring 1970. Ladugården är under förfall.

Enligt HFL 1861-69. Torparen Nils Johan Johansson född i Målilla sn den 18 maj 1836, hans hustru Anna Sofia Ericsdotter född i Pelarne sn den 6 februari 1833. De hade fyra barn.

Enligt HFL 1882-89. Torparen Alexander Pettersson född i Lönneberga sn den 23 juli 1846, hans hustru Emma Sofia Carlsdotter född i Lönneberga sn den 28 september 1851.Två barn.

De sista som brukade Nydal var Gustav (Gusten) och Sofia Gustavsson som bodde där omkring 1890-1913. Deras barn hette Karl, Judit, Ernat och Erling. Gustav (Gusten) Gustavsson var en mästare att spela på en- och tvåradigt dragspel.

Nydal revs 1916 och blev stommen till Gustav Hallbergs fastighet på Västra Långgatan 31 (Hultsfred).

 

 

Nr 18 Stumhorva

Backstuga

Terrängbeskrivning: Endast lite markeringar av odlad mark och dikesmarkeringar finns kvar.

Från en karta över Brockehorfva år 1806 är Stumhorva noterat med namnet Ståmhorfva. Vem som bott där är inte bekant.

 

 

Nr 19 Brådsjöhorva (Brockehorva)

Torp

Terrängbeskrivning: Murstock och lite av grundstenarna, cementerad grund för ladugård och svinhus samt en bastant matkällare av sten finns kvar. Platsen är öppen och kring den forna stugan växer syrenbuskar.

Anmärkning. Namnet Brådsjöhorva är en förfining av namnet Brockehorva som är den ursprungliga beteckningen på torpet. När namnändringen kom till vet ingen, men långt in på 1970-talet sade äldre personer bara Brockehorva. Numera återkommer namnet Brockehorva endast i gamla handlingar, men kan emellertid dyka upp då och då vid något samtal eller redogörelse över bygden.

År 1754 bosatte sig Anders Eriksson, född i Histret under Faggemåla 1732, i Brådsjöhorva och dog här 1778, 46 år gammal. Han var gift med Greta Larsdotter född den 8 juni 1737. Barnaskaran var stor, det första barnet föddes den 5 september 1763 och fick namnet Peter, den 18 februari 1765 föddes Anders, så kom Jonas den 1 september 1767, Catarina den 13 april 1774, Johannes den 24 mars 1777 och Carl den 26 augusti 1786.

I slutet av 1760-talet eller i början av 1770-talet flyttade till Brådsjöhorva från Åkarp Peter Johansson född i Lönneberga sn den 9 oktober 1729 och hans hustru änkan Marry Danielsdotter född i Lönneberga sn 1733.

År 1796 flyttade till Brådsjöhorva David (Daniel) Börgesson född i Järeda (Gårdveda) den 2 september 1761 och hans hustru Stina Persdotter född i Åkarp, Lönneberga sn den 14 december 1756. I Brådsjöhorva brukade de Stina Carlsdotters gård.

År 1801 bodde i Brådsjöhorva torparen Jonas Samuelsson och hans hustru Catharina Andersdotter, 27 år. Deras son Samuel Jonsson föddes i Brådsjöhorva den 26 augusti 1801, han gifte sig med Catharina Eriksdotter född i Lönneberga sn den 29 maj eller mars 1798. Deras son och sonhustru var ägare till Lundtorp, som låg 200 meter nordväst om Brådsjöhorva.

År 1808 bodde här torparen Peter Samuelsson och hans hustru Ingrid Stina Johansdotter, 37 år. Den 22 september 1808 föddes i Brådsjöhorva deras son Johannes.

År 1812 övertogs jordbruket av Stina Persdotters son Lars Larsson som var född utom äktenskapet.

Enligt HFL 1823-27 ägdes Brådsjöhorva av änkan Catarina Jonsdotter i Kallersebo. Hon kallades “Den rika och blinda fastern i Kallersebo” och var född i Hammarsebo 1755 och ägde även Källehult.

Omkring 1830-talet bodde här Johan Johansson född i Södra Vi sn den 27 juli 1787 tillsammans med sin hustru. Åldersskillnaden dem emellan var ganska stor, vilket troligen var orsaken till att hon på våren 1843 lämnade hemmet, men hon lär ha återkommit på hösten samma år.

Enligt dödboken bodde här år 1848 Lars Larsson som avled den 12 augusti samma år, efterlämnade hustrun Lena Jonsdotter och angiven som fattighjon.

Efter Lars Larsson kom troligen Jonas Samuelsson född i Lönneberga sn den 21 december 1774 tillbaka till Brådsjöhorva eller om de bott här sedan sekelsskiftet 1800, hans hustru Catharina Andersdotter född i Brådsjöhorva den 17 juni 1774, död den 23 mars 1854 (se 1801).

Enligt HFL 1861-69 bodde i Brådsjöhorva torparen Bror Carl August Samuelsson född i Perlane sn den 21 mars 1834, gift med Mathilda Sofia Andersdotter född den 10 december 1835. De hade fem barn.

Ägare till Brådsjöhorva på 1920-talet var Fransson från Hagelsrum. Han sålde torpet omkring 1940 till Conrad Franzén i Målilla som i sin tur sålde det till Erik Wikander omkring 1970.

Från torpet Granhult under Kristineberg, Gårdveda sn, kom 1930 till Brådsjöhorva Oskar Nilsson född den 28 maj 1895 och hans hustru Anna född den 22 oktober 1898. De hade sex barn. År 1942 flyttade familjen till Kalvsjömåla och därmed upphörde jordbruket i Brådsjöhorva.

Hultsfreds Orienteringsklubb fick av Conrad Franzén gratis disponera stugan under åren 1944-45. Klubben använde stugan för sina skogsutflykter eller andra tillställningar. Särskilt utnyttjades den på vintern och var då ett härligt mål för de skidåkare som drog ut på långfärd.

 

 

Nr 20 Lundtorp

Torp

Terrängbeskrivning: Murstock och husgrunden finns kvar och rester av rivningsvirke, ladugården är under förfall. Stugans storlek 10x 5 m. Kvar finns också fruktträd och syrenbuskar.

Enligt HFL 1842- 51 ägdes Lundtorp av Samuel Jonsson född i Brådsjöhorva den 26 augusti 1801, hans hustru Catharina Eriksdotter född i Lönneberga sn den 29 maj (mars) 1798.

Inhyst var fadern Jonas Samuelsson född den 21 december 1774, hans hustru Catharina Andersdotter född i Brådsjöhorva den 13 juni 1774.

En senare ägare till Lundtorp var Bror August Samuelsson född i Pelarne sn den 21 mars 1834, son till Samuel Jonsson. Han kallades för Stor-Broken och lär ha haft ett mycket häftigt humör.

Enligt HFL 1854-69. Ägare Petter Larsson, Pelarne. Brukare var Otto Petter född i Karlstorp den 14 september 1828, hans hustru Stina Samuelsdotter född den 15 december 1834. Sex barn. Hela familjen emigrerade till Amerika den 9 september 1868.

Enligt HFL 1868-69. Anders Petter Eriksson arrendator född i Pelarne sn den 22 februari, hans hustru Emma Frida Larsdotter född i Fagerhult den 25 februari 1843.

Den 30 mars 1876 säljer Jonas Peter Larsson och hans hustru Carolina Sofia Samuelsdotter 1/72-dels mantal Hammersebo under namnet Brokehorva och 1/36-dels mantal Hammersebo under namnet Lundtorp för 1 700 kronor. Köpare var hemmansägaren Carl Nilsson och hans hustru Christina Lovisa Gustavsdotter i Kalvkätte. Lagfart erhölls den 31 oktober samma år.

På undantag bodde då i Brokehorva änkan Lovisa Svensdotter och i Lundtorp Samuel Jonsson och hans hustru, vilka skulle enligt köpehandlingarna betjänas som innehållet lyder i deras undantagsbrev.

I lagfartshandlingarna av den 31 oktober 1876, förbehåller sig Carl Nilsson och hans hustru Christina Lovisa Gustavsdotter undantag.

De sista som bodde och brukade Lundtorp var Karl Nilsson och hans hustru Matilda med barnen Erik, Gunnar, Ragnar och Signe. Nilsson sålde Lundtorp 1935 till Emil Andersson, Gnöttlerum och avflyttade samma år.

Det berättas om Emil Andersson, som var varmt religiös, hur han bar sig åt när han körde hem rivningsvirke från Brådsjöhorva till Gnöttlerum. Han överlastade vagnen så pass att hästen inte orkade dra det tunga lasset uppför den branta backen strax söder om Brådsjöhorva, han gormade, skrek och slog sin häst och tappade då tydligen bort sitt fromma sinnelag.

Det fanns inget annat att göra för honom än att lasta av lite och så köra upp resten till backens krön, där han lastade av och körde ner för att hämta resten av lasten. Väl uppkommen på backen fylldes åter vagnen och i sakta mak knegade hästen hem med den tunga lasten.

Emil Andersson sålde Lundtorp till Nils Casselberg på våren 1943.